Valpar 4e uppdateringen - 2019

by Birgitta13. oktober 2019 06:00

Hej igen.

Nu har ytterligare 1 vecka rusat iväg och Liza är nu pg in i sin sista dräktighetsvecka. V9 dygn 58-63.

Liza har den 13/10 gått upp 3,5 kg.

En liten uppdatering vikten är idag den 17/10, 4kg upp. Så man förstår vad valparna växer på sig sista veckan.

I tisdags tog vi stora "valp" badet, klippte klor, klippte runt ljuvret, frissat svansen och städade rumpan. Måste ju vara snygg och ren när man väntar på sina fina småttingar.

Denna perioden är så mysig. När man lägger handen på magen och "knytten" bara är där och sparkar och lever runt. Första gången det lilla pirret känns sprider sig ett leende från hjärtat, jag blir så tacksam och överväldigad över det varje gång. Nytt liv spirar. Måste säga att jag har svårt att hålla händerna borta från magen. Men Liza är som alla gravida kvinnor lite mån om sin mage, och visar tydligt sin integritet genom att flytta sig och ändra kroppen så kliet hamnar där hon vill.  Laughing

OBS bilden är från förra kullen, som visade sig vara 5 valpar. Valde att inte röntga denna gången. Liza är tröttare och mer påverkad denna dräktigheten så jag ville inte utsätta henne för varken jobbet eller smittorisken.

Såhär ser det ut om man röntgar tiken dag 54. Man kan tydligt se skallarna, ryggraden och det lilla av benen som ni är mineraliserade. I denna magen ligger lite mat påväg ner genom tunntarmen ivägen. Normalt fastar man en hund innan röntgen men det vill man inte göra med en dräktig tik, om man inte röntgar för sjukdom eller befarad sjukdom. Efter dygn 48 är valparna så förbenade att man tydligt kan se små skelett. Men lite klurande kan man också räkna hur många dom är. Även om man tycker att allt borde synas kan det ligga så det är svårt att räkna. När man väjer att röntga gör man oftast det för att ha en aning om hur många som man kan förvänta sig föds, samtidigt får man en veterinär koll på tiken så att hon ser fin ut i slemhinnor, hjärtat låter bra, att lungorna låter fina.

Bäckenligamenten och hennes muskler har börjat förbereda sig för valpning. Det syns tydligt då hon nu fått den karakteristiska midjan som blivande mammor får. Magen hänger och har flyttat sig bakåt. Dom får en lite "slaskig" gång med bakkärran, pg av att ligament och muskler slappnar av och gör sig förberedda på att bli mer elastiska än vanligt. Liza har varit ganska "slaskig" i sin gång ganska länge.

Hon har en STOR mage men det behöver inte betyda många valpar. När hon sitter lutar hon magen i golvet.

Hon ligger helst på sidan och sover ganska mycket. Bästa stället är mattes knä, blir en lagom håla att stoppa ner den sprallande magen i.

Liza är jätte hungrig för det mesta, vissa dagar kan man riktigt se att hon får fundera länge på var hon skall putta ner maten och om den får plats. Jag minskar, hennes matintag med ca 30% från dygn 59 ser däremot till att den är näringsrik och energi tät. Tiken får ofta diarré och blir illamående innan förlossningen. Dom kan också jobba bättre med sina magmuskler om dom inte har en massa "bajs" i vägen. Sista dygnen innan dagen D vill oftast inte tiken äta alls. Denna veckan blir tiken lite slöare, tröttare, mindre social och vill helst vila, kanske till och med avstår sin promenad. Hon får välja själv. Det är Liza som bestämmer hur hon vill göra.

60-63 dygnet.

Valparna är nu ca 110-140mm stora. Dom är fullpälsade, ögonlocken är stängda. Mellanfotens ben är inte riktigt utvecklade ännu, men väl häl och vristbenen. Nu lägger valparna på hullet, sväljer fostervatten och kan nu få hicka. Nu börjar det bli trångt för valparna. Från 58e dygnet kan dom överleva utanför livmodern. Så i praktiken kan Liza valpa på tisdag och valparna skulle klara livet utanför hennes mage, men det är inte på något sätt önskvärt eller det bästa som skulle hända. Vi väntar gärna några dagar till på knytten.

Nu kan man tydligt känna när ett litet ben sparkar eller när ett huvud flyttar sig och pockar på och vill ha lite mer utrymme.

Dygn 60 är valpen helt färdig och klar för att komma ut i stora världen. Det enda som kanske inte är klart är lungorna, dom blir klara för syre andning det sista innan födseln.

Valparna bestämmer själva när det är dax att komma till världen.

Liza svarar direkt på deras signaler. Så länge hennes äggstockar producerar progesteron kan hon inte valpa. Progesteronet påverkar livmodernsmuskler så den håller emot, när progesteronet sjunker kan livmodern börja driva ut valparna. Behöver man åka in med sin tik för att man tycker det tar lång tid med uppstarten av förlossningen, be veterinären ta ett proggprov (om dom inte gör det) och se om det verkligen är pg eller "bara" lite förarbete. Alla kliniker kan inte läsa av direkt så välj förlossningsklinik med omsorg. Vi har stora lyckan att ha flera som läser direkt i vår närhet, bra att veta om i fall att.

När valparna är färdigutvecklade skickar valparnas binjurar signaler till tiken, att nu är vi klara och är redo för att komma till världen. Det är då den stora konflikten börjar mellan Liza och hennes valpar. KRIGET STARTAR!!!!

Så länge tikens äggstockar bildar och skickar ut progesteron kan inte valpningen starta. Progesteronets uppgift är att hindra livmodermuskulaturen att dra ihop sig. Därför måste äggstockarnas gulkroppar ( de är gulkroppen som bildar progesteron) slås ut på något sätt och det gör den med hjälp av prostglandinet som valpens binjure producerar. Att den konflikten startat, kan vi läsa av genom att se hur tempen stiger och sjunker. Denna process startar ca 1 vecka innan valpning. Inte konfliktlöst att komma på världen.

Tikens livmoder har under 9 veckor kämpat med att hålla kvar och bibehålla en så bra miljö som möjligt för fostren. Innan förlossningsarbetet kommer igång måste förlossningsvägarna mjukas upp. Livmoder munnen skall vidgas från 0.5 mm till ca 4-5 cm,  för att kunna släppa fram valparna.

Man märker att detta jobb har startat genom att de flesta tikar får en klar, lite seg vätska som kommer ur vulvan under den sista veckan. När förlossningsarbetet sedan startar kommer en seg lite vitfärgad flytning och den kallas för slemproppen. Den har haft som uppgift att sitta ivägen för bakterier så dom inte kunnat vandra in i livmodern och göra miljön trevlig för fostren. Temperatursänkning är starten på valpningen. Jag trasslar så lite jag kan med mina tikar, dvs jag tempar aldrig utan ser på tiken när hon börjar skaka, det är ett tecken på att tempen har dippat och valpningen strax drar igång.

Här ligger lilla jag och bara väntar/ Liza.

Nu är valplådan bäddad och klar. Cellstoff, febertermometer, våg, handdukar osv, osv ... framplockat. Hon kommer förhoppningsvis gå hela veckan, men snart mina vänner är det dax. Nu kan vi bara sitta ner och vänta. Man hör ofta att man skall ta tempen hunden 3ggr/dag den sista veckan för att se dippen som kommer ca 2 dygn innan valpningen. Men se det struntar denna uppfödaren i helt och hållet. Varför störa Liza med något hon ogillar när hon redan mår lite tjyvens? Jag lär nog inte missa när det är pg ändå. Ofta kan man se att tiken skakar och fryser en aning när tempen dippar och det räcker gott för mig.

Nästa gång vi hörs, hoppas jag vi vet hur många dagar hon gick, och hur många valpar det ligger i lilla magen. Nästa blogg kommer när valparna har kommit och vi vet hur allt förflutit. Om jag kan hålla mig och inte sticker emellan med en kortblogg när vi närmar oss.

Håll nu tummarna för att allt går bra och att vi snart får träffa "våra" valpisar, friska och fina. Ja jag har alltid lite ont i magen och känner oro för hur det skall fortlöpa.  Foot in MouthEn valpning är ingen självklarhet, det kan hända mycket. Tack och lov har jag en duktig kollega och vän som alltid ställer upp om det trasslar eller jag "bara" behöver någon att bolla med. Tack för att du finns, du vet vem du är. Kiss

Jag önskar jag kunde se in i framtiden eller åtminstone några dagar framför oss  Wink

Vi får se vad nästa söndags blogg handlar om. I bästa av världar en rapport från valplådan antingen i väntan eller med nya invånare.

Vi är nu flera stycken som sitter i väntans tider, och håller tummarna för att allt skall gå bra.

// Birgitta

 

Hoppar imellan med en övergiven blogg.

by Birgitta7. oktober 2019 14:43

Wink Hej hopp nu sticker jag emellan med en lite övergiven blogg.

Blir lite trasigt med bloggarna, men så får det bli ibland.

Har varit på en Zoomresa igen. Denna gången bar det iväg till Blekinge och en workshop som kallades Övergivna platser. Å ja det fick vi se. Men flera av platserna låg mer  i Skåne än i Blekinge, så mycket bilåkande blev det. Tur att jag hamnade i en bil med stört goa människor, så trevligt och givande att vara "tvungen" att utbyta tankar och funderingar med nya härliga människor.

Målet för mig med denna trippen, var att få en känsla för att fota annat än björnar och djur. Ibland måste jag utmana kärringen.

Lika blå som dina ögon,
lika ljusblå som din tro
att du redan i morgon
skulle få lite lugn och ro.

Underjorden är lite spökligt men en ack så häftig plats. Tyvärr hade jag lite dåligt ljus med mig. Funkade bra ändå, mina fotovänner lös upp min tillvaro Cool

Tänk var många händer som burit färg i dessa hinkar. Färg till möbler och ytbehandling av trä. Dom hittade jag i en gammal möbelfabrik, där allt stod som dom lämnade det.

Är man övergiven när man inte har något att hänga upp sig på? Tongue Out

Nu rattar jag vidare på min fotoresa.

Kära du, låt dig inte distraheras av oss
du har nog att göra med att köra och,

Vi har det bra, vi här bak i bilen och vill ej vara med om nån krock.

Kanske ett dåtida chassinummer?

Kom på att jag nog faktiskt tyckte det var roligt att fota lite bilder som lutar åt stilleben hållet. Får fortsätta öva på det.

Lite smått och gott från ett hårt arbetsliv.

I skuggan av en dörr, kan det gå snabbt utför.

Graffitimålat fönster, som någon inte gillade att det var helt.

Jag sur? Nej då men kanske hade jag lite för höga förväntningar. Därför hängde jag lite läpp när jag åkte hem.

Kanske för att jag är bortskämd med att Zoom alltid levererar över mina förväntningar, men denna gången hade jag nog skruvat dom lite högt.

Men ett stort hjärtligt tack till alla fina, som så frikostigt delade med er av alla era tips och tankar. Så glad att jag fick träffa er och ta del av er stora fotokunskap.

Hoppas du hittade något du gillade i denna snabbt ihopslängda blogg.

Älskar min kamera. Den tar mig ut och får mig att vidga mina vyer, skaffa nya kunskaper och som framför allt ger mig möjligheten att träffa alla dessa fantastiska människor som förgyller mitt liv.

Tack alla för en mysig långhelg.

Mina hundvänner på söndag bloggar jag vidare. Sätt väckarklockan efter 6.00 kan ni läsa mer om Liza och hennes valpresa.

// BIrgitta

 

 

 

Tags:

Fotoresor

Valpar - 3dje uppdateringen

by Birgitta6. oktober 2019 06:00

Hej hopp. Laughing

Jag är så glad att just du, kikade in idag också. Hoppas du tycker dagens blogg är lite kul att läsa.

 Veckorna rusar iväg. Liza är påväg in i v8, dygn 50-57. Nu händer det en hel del i hennes mage. Idag är hon i dygn 49, så om 14-15 dagar kan vi kanske få se "knytten" Då vet vi vem som gömmer sig i den tjocka magen. Vi kallar henne numera för tjocksmock. Tyvärr inte en dagsfärsk bild, den är tagen i onsdags. Kommer att uppdatera bilder under måndag när jag är hemma vid datorn igen.

Ibland visar sig valpar väldigt tydligt. Undra jag vad detta är för knytt som ligger här och pockar på uppmärksamhet.

Får kanske ta en funderare på om jag inte ändå måste röntga tjejen. Tål att funderas på.

Hon är lte tröttare denna dräktigheten än tidigare. Dels för att hon är omföderska och dels för att hon faktiskt börjar bli i vuxen ålder.  Man ser i hennes ögon att det är viktiga saker pg. Hon får nu mat fler gånger om dagen käkar lite mindre portioner, det börjar bli lite trångt om saligheten.

I veckan skall Liza klippas kort. Jag klipper ner mina tikar i god tid innan valpning dels för att det inte blir så jobbigt för henne att stå på trimbordet. Det blir inte så varmt för henne, sista tiden i dräktigheten är dom ofta väldigt varma och flåsiga. Det är också varmt för dem att ligga i valplådan med valparna och om klipper jag i tid hinner pälsen också rätta till sig lite och stubben på magen bli lite mjuk.Sen är det lättare att hålla henne ren så hon inte drar in en massa onödigt till valplådan.

Liza följer teoriboken och har fått den klara fina flytningen som visar sig mellan v 4-5 under dräktigheten. Ibland kan man bli lite orolig (om man inte är medveten om flytningen) när tiken plötsligt börjar slicka sig, men det är lugnt hon sköter sin vardag hygien lite extra noga denna tiden.

 Det var det om mamma Liza, nu till valparna.

Fostren är nu så stora att vi kallar dom valpar.Livmodern är förhållandevis stor fortfarande och valparna kan fortfarande röra sig ganska så obehindrat. Valparna är i slutet på veckan ca 9-10 cm cm långa, och växer så man nästan kan se det. Wink

Hon har nu gått upp 2,75 kg.

Valparna ligger fint i sina egna små fickor och som ett litet radband i hornet, några i vänstra hornet och några i högra.

Dygn 50, börjar fin behåringen komma, klorna är infärgade, hårda och färdigutvecklade. Huden börjar pigmenteras.

Ungefär såhär ser valpen ut när den är 55 dygn gammal. Nu ser den ut som en "riktig hund" men klarar inte livet utanför mammas mage ännu. Lungorna har flera dagar kvar innan dom kan koppla om från att andas fostervatten till att andas syre. Det kan ske så sent som dagen innan valpen föds. Kroppen är välproportionerad. Nu sker förbeningen av de sista benen i skallen, utvecklingen av ambolten (städet) i mellanörat och centrumets i virvlarna pågår under dessa dagar. Mjölktänderna är nu förkalkade och molarerna (permanenta tuggtänderna) ligger nu på sin plats och börjar förkalkas. Sköldkörteln är bildad och klar. Skelettet är långt ifrån färdigt när valpen föds utan tar hela valpens första år på sig att utvecklas klart. Men grunden och strukturerna är redan bildade.

Med lite tur, bra hörsel samt att valpen ligger rätt, kan man nu höra valparnas hjärtljud. Nu ligger valparnas hjärtslag på ca 200slag/minut. som du förstår knackar det lilla hjärtat på i en faslig takt. Hos den vuxna hunden ligger hjärtfrekvensen på 70-100 slag. Men hos den yngre hunden knackar det på lite snabbare. Man hör ljudet som ett litet tickande ljud.

Redan dygn 44 kände jag första valpen/valparna röra sig i magen. Lite tidigare denna gången än förra dräktigheten.

Denna veckan rinner mjölken till i juvret på tiken, det spänner och drar. Undecided Lisa sitter nu lite bredbent för att få plats med sin mage. Magen växer i samma takt som min nyfikenhet, hur många gömmer det sig i magen? Kanske 2 eller kanske 4 eller kanske fler...

Professor Catharina Linde Forsberg på SLU har kikat på valpning och skriver såhär.

När valpar tiken?

Optimalt är om valparna föds runt 63 dygnet.

Tiken valpar 56-72a dygnet efter parning.

65+/- 1 dag från LH-peaken

63+/- 1 dag från ägglossning

60 +/- från optimal parningsdag, vid insemination ser vi ofta att dom valpar 60 dagar från inseminationen.

En annan faktor som studerades var dräktighetstidens längd.
– Vad vi kunde se var att antalet valpar spelar roll för hur länge tiken går dräktig. Varje valp mer än genomsnittet i rasen gav nämligen en förkortning av dräktighetstiden med 0.25 dygn och likaså gav varje valp färre än genomsnittet en förlängning med 0.25 dygn

Liza parades precis på rätt dygn det vet vi. Nu skall det bli spännande att se om Liza också läst Catharinas forskning. Wink

Nu är det snart dax att bädda valplådan, så Liza hinner acceptera den och boa in sig under de 14 sista dagarna. Vi använder även denna gången också en toppenbra valplåda, från valpladan.se varför ändra ett vinnande koncept. Denna veckan skall jag kika över "nödvändiga" saker som jag bör ha hemma och i ordning dagen D. Lite calcium & kaliumblandning, märkband och några nya navelklämmor, för säkerhets skull, allt skall inhandlas från valpladan.se.

Tack för att jag fick låna din uppmärksamhet. Hoppas du hittade något kul att kika på.

I morgon startar en ny oanvänd vecka, den tar vi tag i och gör det bästa av.

För min del blir det att gå igenom bilder från en fantastisk fotoresa jag just nu är ute på. Väldigt kul att fota andra saker kanske sticker jag mellan med en liten blogg om denna resan.

Ha det gott och var rädd om dig. Kiss

// Birgitta

Valpar 2:a uppdateringen - 2019

by Birgitta29. september 2019 06:00

 Hej jag är så glad  Smile att du tog dig tid att kikade in i bloggen idag igen.

 Hoppas du hittar något du tycker är spännande att läsa om eller ser en fin bild att titta på.

 Nu har våran Liza gått 42 dagar, och är inne i v 7, på sin dräktighet. Hon har nu gått upp 1,95kg. Jag följer alltid mina tikars viktkurva. Dels för att se så den inte rusar iväg upp eller ner onormalt. Det finns ingenting som säger att för att en tik går upp mycket, kommer det många valpar. Viktökning kan bero på att kroppen lagrar vatten, tiken går helt enkelt upp i vikt, fostervatten mängden är större och en massa andra anledningar. Tikar kan minska i vikt och få fina och många valpar i en kull. Men jag försöker följa och se hur varje tik ökar. Jag får också en klarare bild på å hur mycket dom bör gå upp per valp, så det blir lite gissningstävling med mig själv. Alltid kul om man har rätt. Vinna över sig själv är väl bästa vinsten.Smile Dräktigheten varar mellan 58-68 dagar eller 9v. Det flesta valpar kommer runt 63 dygnet, det är det mest optimala. Runt den 20 oktober är det nog dax för Liza att få sina valpar.

I veckan(V6) som gått har det hänt en hel del med "knytten" som spirar i Lizas mage.

Öronsnibbarna och ögonlocken har växt och täcker i slutet av veckan örongång och ögon. De yttre könsorganen börjar förändra sig i riktning till han- och honkönsorgan..
I början av veckan skiljs tårna helt. Morrhåren har börjat växa ut.
Tarmsystemet har nu lämnat navelsträngen och befinner sig nu placerad i bukhålan.

När valparna föds kan det skilja flera dagar på dem pg av att något ägg kan bli liggande och vänta på "sin" sperma i flera dagar, innan befruktning sker. Kan också vara så att något ägg tar sig vid första parning och något någon dag efter sista parning. En anledning till att inte låta hundarna para med för många dagar i mellan. En svår avvägning för oss uppfödare, eftersom vi ingen kristallkula har och inte vet om 1:a parningen "tog". Detta är ofta en förklaring till varför det i en kull kan födas flera valpar som upplevs som prematura, dvs. för tidigt födda. Vad är det som styr när valparna föds kommer vi till lite längre fram.

https://www.youtube.com/watch?v=f4KoH4GQDPg (du får tyvärr kopiera länken för att kunna se den, kan inte dela länkar direkt i bloggen) i denna länken kan ni se den vackraste film jag vet. Visserligen för människa, men det skiljer inget mellan fosterutvecklingen på oss och hunden. Det enda som skiljer oss åt är våra gener som styr vad det blir. + att i tiken utvecklas fler ägg på en gång och där sker så mycket under en så mycket kortare tid.

Orsaken till att hundarna föds så outvecklade, är att tiken skulle bli för tung för att orka söka efter mat till sina foster, om hon gick längre tid. Bli för stor och otymplig. Valparna skulle inte få plats i magen utan bli för stora för henne att föda fram, om dom blev "lika klara" som oss människor innan födseln. Valparna fortsätter sin utveckling i en rasande fart efter dom kommit till världen. Av den anledningen är det av största vikt att valparna får vara i sin lya i lugn och ro. Utan att dom  lyfts och hanteras mer än absolut nödvändigt, de första veckorna efter sin födseln. Jätte roligt att se valpar på bilder. Fota gärna men med valpen liggande i valplådan utan blixt och en massa lyftande. Det är för valpens bästa, och inte för att denna uppfödaren är en gnällkärring, (ok kan jag nog vara ibland) som inga valpköpare är välkomna på besök innan valparna blivit ca 4-5 veckor.

Men åter till denna veckans händelser.

Vad är det som händer i denna goa lilla magen? V 7 en vecka när det händer en massa med fostret.

Mellan dygn 42 - 63 sker 75% av fostrets tillväxt, så  nu väntar en intensiv växtperiod.

Dag 40 är valparna ungefär lika stora som en biljardboll. Från dygn 42 kan man röntga och se valparna. Nu börjar skeletteringen av ryggrad och skalle.

Dygn 42 utvecklas och trampdynor under slutet av detta dygn och in på 43 dygnet utvecklas klorna. Från dygn 42 kan man röntga och ev se valparna. Då börjar skeletteringen av ryggrad och skalle. Nu startar också hela mineraliseringen av valpens skelett. När man vet förstår man också att tikens naturliga behov av calium och kalk ökar. Det är nu tiken skall vara fulladdad i sina kalkreserver, för att inte att passera gränsen för kalkbrist och få eklampsi (ett livshotande tillstånd för tiken) när hon börjat amma valparna. Dygn 48 är skelettet så mineraliserat och utvecklat att hela valpen går att se på röntgen. Jag kommer inte att röntga Liza, vi veta att hon är dräktig och hur många som kommer får vi snart reda på. Röntga innebär trots allt en risk för valparna och som läget är nu med magsjukdomar, som härjar, vill jag inte utsätta mina hundar för att dra hem någon sjukdom från djursjukhuset. Det är ju dit alla åker när hunden inte är ok.

Dygn 42 rekommenderar man att man skall avmaska tiken, men själv känner jag mig kluven till att ge tiken gift under dräktigheten och under den tid då celldelningen är som störst. Väljer att ha extra koll på avföringen för att se om det finns minsta tillstymmelse till mask. Riven morot är effektivt mot mask, säger inte att det ersätter maskmedel på något vis vid ett svårare angrepp i kenneln men för att hålla magen i det skick att hunden "tål" och klarar av ett maskangrepp av lättare typ. Självklart maskas tik och valpar efter rekommenderat schema då dom kommit till världen.

 

Dygn 45.

Nu börjar pälsen utvecklas. Man kan till och med förstå vilken färg valpen kommer att få. Färgcellen, som sitter sig som en liten "ampull" i nacken på fostret har nu börjat färga ut över kroppen. I den lilla cellen ligger all färg som skall fördelas ut över kroppen. Den hinner ibland inte färga ut innan valpen kommer till världen, utan fortsätter så länge den behöver för att bli klar. Dvs det är därför man ibland ser valpar med vita fötter och med en strimma vitt från bröstbenet och under hela magen när dom föds, men när valpen sedan blivit lite äldre är den homogent färgad. Dvs.. den har hunnit färga in. Om tassen förblir vit, räckte inte färgen till det. Enkelt förklarat.

Man kan nu känna valparna i magen, är det 1 eller 2 valpar kan det ta lite längre tid. Är tiken överviktig kan det vara svårt att känna dem.

Mest spännande är att valparna nu känner när man klappar tiken på magen. Valpens, för nu är den så utvecklad att man kan kalla det valp och inte foster, känselreceptorer i huden är redan välutvecklade och uppkopplade till hjärnan. Så nu klappas det mycket på magen, jag vill ju att dom skall känna igen beröring. Redan vecka 7 lägger vi en liten grund till framtida kontakt med valparna. Spännande eller hur. Jag klappar Liza mycket normalt men efter V7 magklappas hon mest hela tiden.Wink Hon älskar att pösa ut och ligga på ryggen för lite magkli.

Om någon valp dör under denna perioden resorberas inte längre fostret, utan det kan i bästa fall, mumiefieras och kan födas som ett litet hårt skelett. Om ett foster dör under denna perioden kan detta leda till att hela kullen dör. Eller ibland sätter en förlossning igång och kroppen gör sig av med det döda fostret. När det är klart vilar hon vidare i sin dräktighet. Som uppfödare är det inte enkelt att veta, vad som händer. Man åker naturligtvis till veterinären om man är bekymrad, där kan man ta ett sk proggtest för att se om valpningen är pg eller det "bara" är en städning som startat" V 7 är en kritisk period i dräktigheten. Denna veckan skall man vara lite försiktig med tiken. Menar inte att man skall linda henne i bubbelplast även om man skulle vilja det. Undvika främmande hundmöte (inte utsätta för onödig smitta) ha en extra uppsikt vad hon petar i sig, undvika stressiga miljöer, byta miljö för tikarna. Trots att man vet detta, är det enligt SKK regler denna veckan man som uppfödare kan ta hem fodertikar, för valpperioden. Mycket märkligt tycker jag. Man borde "få" ta hem fodertiken avsevärt mycket tidigare, sen förstår jag att husse/matte vill ha sin vovva hemma så länge det går, men för valpar och tik, tänker jag att det vore bättre med en tidigare flytt. Nu är Liza i sitt hem hela tiden så detta är inget jag behöver fundera över men gör det ändå.Sealed Är man nörd så galopperar hjärnan ibland.

Valparna ligger nu gott omlindade i sin fosterblåsa med modekakan lindad som en gördel omkring dem. Moderkakan utgör inte bara näring och mat den är också en utmärkt stötdämpare mot smällar och rörelser. Ligger som en badring omkring den ömtåliga kroppen. Till viss del inne i fosterblåsan men också utanför hinnan. Säg sen att naturen inte är magisk i sina uppfinningar. Det kan ligga tvillingfoster i samma säck och då blir det lite trångt. 2 om käket och 2 om utrymmet. Oftast resorberas det ena fostret.

Nu är vi på den sista biten av dräktigheten. Liza är våldsamt hungrig och avnjuter mer än gärna ett kalvrevben i trädgården. Tiden rusar iväg, nu väntar en spännande och förväntningsfull tid. Men också väldigt orolig tid. Dräktighet är ingen självklarhet. Mycket kan hända med tiken och med kommande valpar. Som uppfödare får man förbereda och ha en plan B på den kommande tiden.

 Nu får vi sitta ned och vänta och hålla tummarna för att allt går som det skall. Wink

Det kan hända mycket på vägen ännu men det råder inga som helst tvivel om att våran älsklingsvovva är dräktig.

Har en fråga till mina uppfödarkollegor. Upplever ni att tikarna lägger fler valpar i något av hornen? Funderar en del på det,  jag har en klar bild på hur mina har gjort genom åren.

Vi börjar bli några stycken som väntar. Kiss Hoppas du tycker det är spännande att läsa om oss och vår resa.

Opps, det blev en lång blogg denna veckan, tack för att du orkade hela vägen igenom.

Blir som vanligt väldigt glad om du delar sidan till dina vänner. Å du tryck gärna på gillaknappen och kommenterar gärna det du läser, det uppskattar jag. Har du frågor och funderingar du inte vill ställa offentligt så ring eller maila mig. 0709 55 81 62 eller birgitta@enhand.se

Det är ok att ogilla det du läser också, men berätta då gärna varför Innocent så får jag hjälp att bättra min blogg.

 // Birgitta

Valpar - 1a uppdateringen

by Birgitta24. september 2019 06:00

Hej och välkommen att dela vår resa.

Brukar blogga 1 ggr/veckan, oftast på söndagar. Om tiden räcker till. Skriver och visar lite bilder på vad som händer med dem väntande valparna, och deras resa från embryo till fullgången valp.

 Jag börjar gräva lite i anatomikunskapen ( för er som inte känner mig, jag är en anatomi nörd) och hoppas att du tycker det är roligt och spännande att läsa om vad som händer i magen på vår Liza, och vad som hänt såhär långt på resan.

 Liza har nu kommit till dygn 37 efter den första parningen. Bilden är från dygn 29 efter 1a parningen. Man ser tydligt 1 ägg som ligger i vänstra hornet. Man räknar "aldrig" äggblåsorna. Det kan hända mycket på resan. A - kan hundar resorbera sina foster ända fram till 5e dräktighetsveckan. En tik som ultraljudats med flera foster kan visa sig gå tom. B - kan det ligga foster och gömma sig, bakom levern, bakom urinblåsan, och bakom sina kompisar. Jag vet hur många fosterblåsor vi såg och hur många foster vi hittade. Men det bevarar jag som en hemlighet.  Sealed Fina och stora var dom allihop, så jag känner mig väldigt förhoppningsfull.

Detta är vad du ser på röntgen bilden. Början till, kanske just din vän för 15 år framöver.

Dygn 15 fastnar blåsan i livmoderväggen. Vid 21 dygnet är fosterblåsan ca 15 mm stor. Så man kan förstå att det går fort.

Jag har länge sneglat på Igino och drömt om en kull efter honom. Liza och Igino matchar varandra perfekt. Så nu hoppas  Iginos ägare Jolanta & Galottens kennel och jag på att det skall komma flera små fina valpar ut av denna kombinationen.

Liza och Igino parade 2 ggr med ett dygns mellanrum. 2 fina parningar med en känslosam och försiktig hane. Han bjöd upp till lek, när dom lekt och haft lite flört för sig själva och genomfördes parningen så fint. Älskar att se en hane dansa för sin flicka och fråga om lov.

Långa "häng" vilket är gynnsamt för att sperman skall skickas upp i hornen och möta äggen. Hundar har 2 horn, inte som människan 1 livmoder, där fostren ligger likt ett korvtåg och växer till. Dosen av sperma är en liten mängd som får hjälp på vägen, av en dos vätska (vatten) som bildar en bäck som sperman kan simma i för att nå äggen. Den vätskan hjälper också sperman att hålla sig vid liv i väntan på att bli "utvald" av ägget. Det är ägget som bestämmer vem som är välkommen och vilket kön det skall bli på fostret som ligger och väntar på startskottet. Som en liten rolig vetskap, är äggstocken hos en hund ca 2-3mm stor. Fantastiskt organ som innehåller ämnet/programmeringen till alla kommande ägg som tiken kommer att lossa under sin livstid.

Som redan mormors kropp bestämt hur och vad varje ägg skall bli. Så om man skall vara lite noggrann så är mormor väldigt viktig för vad det skall bli av din valp. De kommande valparnas mormor är en fantastisk hund ( ja jag är lite partisk) med alla de egenskaper jag önskar av en lagotto.

Vi, jag och Liza, åkte hem och var helt säkra på att detta var helt rätt hela vägen. Snygg hane och en fantastiska hanhundsägare som besitter stor hundkunskap och som mer än gärna har framtida kontakt med Iginos valpköpare.

Skulle vi kika på fostret idag, dygn 36-38, skulle detta vara det vi ser.

Det händer mycket och snabbt varje dag. Därför är det av yttersta vikt att Liza får den mat hon behöver. Från dygn 36 ca ökar jag maten till Liza, även om hon redan dygn 10 påtalade att hon var vrålhungrig hela tiden.  Man brukar kunna se en påbyggnad av tikens mage vecka 5 ca, men även det kom klart tidigare hos min vår fina Liza. Redan efter 17 dygna kunde jag se förändring på henne (kommer ofta lite tidigare på omföderskor) Från dygn 21 är det möjligt för en tränad hand att känna fosterblåsorna och om man vill räkna dem, men man skall vara försiktig och inte klämma, trycka hårt eller pressa. Fosterblåsorna låg som ett litet pärlhalsband utmed Lizas mage. En nästan religiös upplevelse om man får och har möjligheten att känna detta. På 24 dygnet kom den typiska flytningen som ger ett klart besked om att det finns foster i livmodern. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på. Detta är hennes 3dje kull och då är det lätt att dom svullnar ut tidigt, så hon är klart rundare för dagen än hon var förra gångerna. Hon har dock redan gått upp 1,2kg så det bordar gott.  Jag väger Liza varje vecka och har lite koll på hur hennes kropp känns. Som du säkert vet är jag utbildad KS-terapeut på hund/häst, mina händer har tränat sig för att känna hur kroppen fungerar och vilka signaler den skickar ut. Wink

Tikarna får ett ökat behov av fett, proteiner, kalk, fosfor och vitaminer, under dräktigheten. Dom har ett något ökat behov a A vitamin och D vitamin. A vitamin skall man vara lite försiktig med att överdosera på sin tik, då man i forskning sett att A - vitamin kan leda till gomspalt hos valparna då det påverkar gälbågarnas utveckling. Dvs de bågar som bildar gomen.

Redan på dygn 33 sluts gälbågarna (de 3 gomstrukturerna) och gomen bildas.

Man skall absolut inte göda tikarna. Mina tikar får C-vitamin, kalk och blodmjöl redan 1-2 månader innan parning, beror lite på om dom är förstföderskor eller har valpat innan och vilket allmäntillstånd dom befinner sig i. Ger man  kroppen möjlig att vara fulladdad, så den inte behöver ta på sina reserver minskar risken för att foster och tik drabbas av viktiga vitaminförluster, samt att det ger valparna en bra möjlighet till en gynnsam skelettering. Det är nämligen inte helt självklart (vilket man trodde förr) att valparna får vad dem behöver i magen. Vissa individer släpper inte ifrån sig sina reserver lika lätt till fostren. Skeletteringen börjar om en vecka ca runt dygn 42.

Under hela Lizas dräktighet håller jag henne så långt från främmande hundar jag kan och utsätter henne för så lite nya, stressande saker som det är möjligt.

Senare tids forskning har förstärkt teorin om att. Valpen påverkas mer av sin mammas stress nivåer än vi tror under fosterlivet. Det som påverkar fostret mest är stress och könshormoner som tiken utsöndrar under dräktigheten. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av stresshormonet kortisol. Kortisolet passerar genom moderkakan och in i fostren. Varje obehaglig händelse som drabbar tiken ger fostren en dusch av stresshormon. Det får till följd att valpens hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå. När valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en stressituation.

Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen blir mindre undersökande och nyfiken som vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende.

En teori jag rättat mig efter under alla år som uppfödare och som jag nu är extra glad att kunna läsa om i forskningsrapporter. Så slutsatsen är att jag fortsätter att vara en "besvärlig" tik ägare, tar aldrig med mina dräktiga tikar ut i stora världen under dräktigheten. Dels för stressen men också för att inte utsätta dem för onödig smitta. Jag vet att en del tycker jag varit (är) lite knepig i detta hänseende men det får stå för dem.

Lite roligt är att man också konstaterat genom forskningen, att om man matar tiken med ex vanilj från 20e dräktighets dagen. Känner och föredrar valparna den smaken redan 23 timmar efter födseln. En gammal vetskap man lite har skrattat åt. Det sägs att tryffelletande Lagottotikar matas med tryffel under dräktigheten, i Italien. För att på så sätt förstärka valpens lust i framtida tryffelsök. Man skall inte förringa gammal beprövad kunskap.

Nu rusar tiden fram och vi skall försöka hålla er uppdaterade med vad som händer här hos oss.

Hoppas du orkar och har lust att kika in under resan.

Funderar du på var infon kommer från, är min kunskap till största delen från mina utbildningar, anatomiböcker, veterinär litteratur och forskningsrapporter. Läser mer än gärna sådant i hängmattan och när tillfälle ges. Har underbara studievänner, veterinärer och uppfödarkollegor som gärna bollar kunskap och info med mig.  Ja, jag sa väl att jag är första gradens "nörd" när det gäller anatomi och nutrition hos hunden. För varje ny händelse i mina hundars liv ger det mig chansen att "götta" ner mig i ny kunskap.

Tack för att du orkade läsa dagens långa inlägg Kiss Nästa blogg kommer på söndag klockan 6.00.

Funderar du på något är du alltid välkommen med dina frågor och funderingar. birgitta@enhand.se

Kan redan nu svara på den vanligaste frågan. Vilken färg får valparna? Det vet man inte, färggenetik är det svåraste. Alla färger utom svart är tillåtet i rasen (det föds inga svarta) Så vilka färger det blir vet vi inte förrän dom är födda.

Å du jag blir jätte glad om du hjälper till att dela min blogg, så det inte "bara" blir du och jag som läser och är nyfikna.

 

Ha en fin vecka tills vi hörs igen// Birgitta

Kamtjatka 7 - Lite sammanfattning

by Birgitta22. september 2019 06:00

Hej en vecka har stuckit iväg igen.

Nu skall jag försöka mig på en liten sammanfattning av vår underbara resa med Zoom fotoresor till Kamtjatka 24/7 - 4/ 8 med resdagar var jag iväg 21/7 - 5/8.

Är så tacksam att du orkat kika in och följa mina bilder under dessa veckor. Men nu jag hoppas  och tror jag att bloggen kommer att handla om andra saker i några veckor framöver. Man behöver omväxling i livet Wink

Men nu till Kamtjatka.

En fantastisk resa på Beringshav. Sälar, sjölejon, späckhuggare och en massa olika fantastiska fåglar. Men som jag tidigare nämnt. Var så urbota dum att jag trodde mig klara en båtresa utan sjösjukepiller. Gör aldrig om det, dum kärring!

Fantastiska björnar. Älskar dessa djur mer och mer för varje individ jag får ynnesten att se.

Underbar jätte björn. Ett praktexemplar av världens största björn. Man blir ju helt kär.

Du som känner mig vet att jag ser detta under all ullig gullig päls. Född nörd alltid nörd Tongue Out ( bilden kommer från naturhistoriska riksmuseet)

För mig är mina resor så mycket mer än "bara" fotandet. Dom leder alltid till att jag nördar ner mig i anatomi och genetiken runt djuren. Så förstå att det tar tid att sortera minnen efter resandet.

 Att få uppleva hur björnarna känner in och tolkar oss som människor. Är vi ett hot eller är vi en grupp fånar som är ofarliga?

Resans huvudmål att se och få fota laxfångande björn.

Själen blev helt överväldigad av denna underbara miljö, friska luft och en öronbedövande tystnad. Jag fick med mig ett lugn och en stillhet hem, som jag vårdar med omsorg.

Att få stå/sitta bland björnarna, i fullständig samklang med naturen. Tillsammans med fantastiska människor med vördnad för det vi får uppleva. Är något som är helt oslagbart och en fullständigt magisk upplevelse som för alltid har en stor plats i mitt hjärta och min själ.

Vi har sett trötta björnar.

Dötrötta björnar

Drömmande björnar. Älskar denna bilden, den kommer att bli min minnesbild från Kamtjatka, något jag drömt om och som jag för alltid kommer att tänka tillbaka på.

En minnesvärd resa med fantastiska människor, duktiga fotografer och magiska dagar. En resa man får titta i stjärnorna för att förstå att jag varit med om.

En dag i monstertruck i vulkan landskap. Ett minne att lägga i ett hörn av hjärnan, rumpan kommer inte heller att glömma denna tripp på 14 timmar.

Avsaknaden av något som likar väg, närvaron av snö och vatten i en härlig blandning av snösörja gjorde att man hela tiden behövde en kompis truck som hjälpte till. Men vilka duktiga chaufförer. Var nästan avundsjuk fick sådan lust att köra detta makalösa maskiner med så mycket kraft under huven.

En bit upp hamnade vi i murmeldjurets land. Kul att ha sett dem även om det var på håll och dom snabbt försvann ner i sina hålor.

Fika på vulkankanten.

Min fina vän och fotomentor, Anders får avsluta denna resas blogg. En passande pose för hur resan var och hur vi upplevde den.

Tack alla underbara medfotografer och vänner för att ni gjorde min resa till ett minne för livet. För att ni alla delade med er av er kunskap, kom hem aningen kunnigare och mycket rikare människa, än den jag var när jag åkte. Tack för alla underbara skratt och glada miner, trots väntan, värme, sol, fukt, ösregn, halv storm och lite allmänt trassel som alltid hör till, men som med fel inställning kan bli så "jobbigt"

Åter igen Tack till Zoom fotoresor, Anders Geidemark och Charlie Malmqvist för att ni fixade och trixade så vi skulle få det bäst. Speciellt Tack till Anders som så många gånger improviserade med små kurser och höll våra hjärnor igång. Har samlat dina tips i ett eget fack i hjärtat, speciellt instagramtipset, som jag jobbar hårt på att förstå Wink Å du stort tack för tröstevinet på flygplatsen när planet inte behagade gå. Extra tack till Charlie för att du med en extraalltspecialare såg till att vi fick en sista magisk morgon ute hos björnarna.

Flygresan hem var ett äventyr i sig och jag kan säga att jag är såååå glad att jag inte var ensam på Moskva flygplats, utan hade Marie och Anders i sällskap i myllret och strulet. Men det får vi ta en annan gång.

Avslutar till sist med med en "typisk" Birgitta bild Wink Inga ordning alls.

Nu kommer bloggen att byta karaktär. Men du är naturligtvis välkommen att följa den. Kanske kan du hitta något du tycker är intressant, för nu kommer anatominörden i mig att få sitt lustmäte tillfredsställt i några veckor framöver.

Å du.... ja denna veckan skriver jag det inte, du vet. Du e bäst, var rädd om det.

// Birgitta

Valpar - Nu hoppar vi högt.

by Birgitta16. september 2019 11:30

Hej alla nya och gamla vänner. Jag sticker i mellan med en extra blogg, för jag har roliga nyheter att berätta och har några som väntar alldeles speciellt på just denna blogg Wink

Va hoppar vi högt för, jo. Äntligen väntar vi valpar igen i kenneln!

Så glad att just du kikar in och är nyfiken på denna bloggen.

Nu väntar en "lång" tid med mycket funderingar och oro. Ja trot om du vill men varje gång hinner jag ångra mig, fundera över varför, och få en massor ångest för att något skall hända, som jag inte fixar på bästa sätt. Varje gång ångrar jag att jag äventyrar det för mina tikar. Ändå tar valplängtan över. Gör detta väldigt medveten om att det inte är "bara" är att ta valpar på sin tik. Jag är så otroligt glad att jag har kunniga kollegor och vänner att bolla med och som kan hjälpa mig med frågor och om bekymmer uppstår, vilket det nästan alltid finns och gör i någon form.

Nu följer en lång tid med bloggar, varje söndag försöker jag släppa en ny uppdaterad. Nästa blogg kommer dock att komma måndag eller tisdag nästa vecka pg av att den annars kolliderar med en björnblogg som kommer på söndagen. Det kommer att handla om vad som händer i Lizas mage och med valparnas utveckling fram till födseln och sedan vad som händer med valparna och deras utveckling fram till den dagen dom reser till sina föralltidhem.

Men just idag hoppar vi högt av glädje.

Idag kan vi äntligen berätta att vi väntar valpar i vår kennel.

Liza - med det fina namnet Galottens Quadriceps i stamtavlan, nu är dräktig.

Hd B

Testad för de i rasen förekommande sjukdomarna, såsom Juvenil ep bärare, SD fri, och korthår bärare. Dessa sjukdomar är recissiva, dvs kräver att båda föräldradjuren är bärare för att dom skall kunna bryta ut.

Känd mentalstatus

Utställd med Vg

46 cm hög

Lisa har 2 kullar med fina avkommor innan.

Lisa är en mycket glad, positiv och vänligt sinnad tik. Som älskar att vara med och hitta på saker. Hon fungerar utmärkt i sin flock, bestående av 3 tikar och 1 hane, här hemma. Pg av min lathet tränas hon inte i någon speciell gren.

Med fin krullig päls. Hon är vit med svagt oranga öronlappar.

Igino - Solipse Idial Igino. Foto: Jolanta Andersson

Hd B

Igino är fri genom sina föräldrar för de i rasen förekommande sjukdomarna såsom Juvenil ep, SD ocxh korthår. Dessa sjukdomar är recissiva, dvs kräver att båda föräldradjuren är bärare för att dom skall kunna bryta ut och avkomman bli sjuk.

Känd mentalstatus

Utställd: BIS-valp Svenska Radunon 2016 *Crufts qualified 2018

Igino är en glad, alltid positiv hane. Lite åt det stora hållet. Med fin krullig päls. Foto Jolanta Andersson

Han tävlas och tränas i både noswork och agility med fina framgångar. Foto Jolanta Andersson

Nosework: Godkänt doftprov: Eukalyptus Tävlar klass 2 i TSM Agility: Klass 1

Han lever i en flock bestående av 3 hanar och är en alltigenom snäll och trevlig grabb.

Igino har 2 kullar innan med fina och väldigt trevliga avkommor.

 Kullen får ett HD index på 100

Inavelsgrad 0.00

Beräknad till v42-43

Lev mellan 13/12 och 24/12. Beroende på när dom föds.

Nu håller vi tummarna för att allt går bra och att det skall komma ett litet gäng krullisar till oss och väntande familjer.

Min förhoppning är att dessa valpar kommer att bli trevliga, glada och mentalt fina familjehundar. Så nu hoppar vi högt av glädje och hoppas nu på flera fina valpar framöver.

Är du intresserad av en valp ur denna kombinationen så är du välkommen med ett mail till mig, Birgitta eller ett telefonsamtal.

birgitta@enhand.se

0709 55 81 62

Du är också välkommen att läsa vad som händer i kenneln på  https://www.facebook.com/groups/1857579831212401/

 

Kamtjatka 6 - Björn och mera björn

by Birgitta15. september 2019 06:00

Ytterligare en vecka av livet har rusat iväg.

Denna bloggen fick jag flura lite på, vet inte om ni orkar med björn eller om det är dax att avrunda Kamtjatka bloggandet. Snart kommer jag behöva bloggutrymmet för helt andra och väldigt spännande saker. Men om det blir så får måndagen utvisa. Så vi hinner denna och en vecka till med björnar och lax.

Resan blev inte riktigt som planerat, men vad skall gå smärtfritt. Ryska staten bestämmer och folket får rätta sig i ledet.

Planerna för resan var 6 dagar med fotografering ute vi Kurile lake.

Men pg av dagsturer, landningsförbud och div saker vi inte hade en aning om gick 3 dagar bort till väntan. Eller väntan vill jag inte kalla det. 3 dagar till umgänge, Anderskurser, skratt och en hel del bus. Men inte till den förväntade fototiden.

Vi fick roa oss med det vi hade att roa oss med Wink Dvs vila, skönsång, lite luftgitarr och annat bus. Bildredigering för dom som orkade och hade en fungerade dator med. Som alltid är det något som strular för mig, denna gången laptopen. Börjar bli van. Är det inte kameran, så objektivet och nu datorn. Nu är det bara kroppen som inte strulat på någon resa och det får man vara väldigt tacksam över.

Livet är för kort för att hänga läpp.

Inte kan man heller gräva ner sig för lite skit. Undecided

Man får göra så gött en kan av de en har.

 Vandra vidare och söka efter nya mål.

Speja och leta efter spännande saker och annat att fota.

En eftermiddag vandrade vi i samlad trupp bort till en laxräkningstrappa. Ingenstans fick vi gå utan våra bodygards, dvs 2 beväpnade vakter som skyddade oss från björnarna. Dom stora fina björnarna kom oss väldigt nära. Måste säga att jag kände mig som en VIP person med dessa vakter som hela tiden kollade vad jag gick och gjorde. Inte ens en 7a kunde man slå i busken utan att ha en vakt stående 2 meter ifrån. Ny upplevelse. Händer inte så ofta att en ung, trevlig och snygg grabb följer mig inte ens till toa, så jag får vara glad för det lilla och njuta av stunden. Eller kanske får man vara glad att man inte behöver hjälp av en ung snygg grabb på toa, ännu Wink Beror lite på vilken sida på myntet man väljer att se det från.

Vid laxräkningen kom björnen väldigt, väldigt nära. Denna fina björnhonan hade bara 2 dagar innan vår besök förlorat 2 av sina ungar just i denna trappan. Hur det gått till vet ingen, men dom hade drunknat och hittades intill trappan.

Gå inte över bron efter vatten. Men kanske möjligtvis för att fånga en lax. Stundom var det mycket trafik på bron.

Vad gör man inte för att kunna räkna rätt, eller kanske få sig ett skrovmål.

Vid laxtrappan var vattnet lite djupare, där fick björnarna dyka efter laxen. Vilket innebar att dom fick vatten i öronen och fiske lyckan var väl inte den bästa.

Men det minskade inte jaktlusten.

Ibland måste man klia sig i huvudet för att förstå hur människan tänker, om dom gör det alls vill säga Wink

Nå väl, hur som helst eller vad man säger... Bara att vandra vidare på livets stig. Ta dagen som den kommer och göra allt man kan av den.

Nu väntar en spännande vecka. Hoppas ni hjälper mig att hålla tummarna för det kanske kan behövas. Kika i kristallkulan eller be till högre makter vet inte vilket som funkar bäst. Skit i det förresten jag gör båda delarna så kan jag inte missa...

Vill Tacka mina finaste och bästa vänner Agneta & Mia för en härlig helg på Ästad vingård. Jag är mätt, nykter(igen) ren om fötterna och mjuk i kröppa efter denna helgen. Nu kan jag gå mot nya utmaningar stärkt och glad. Ni är helt underbara, det bästa av bästa. Kanske kommer det någon bild framöver från denna härliga, skrattiga och njutningsfulla helg.

Denna veckan skall jag börja måla fönsterkarmar och kökstak om tiden och orken tillåter. Dom fantastiska killarna på Gällareds bygg har hjälpt oss att byta fönster och altandörr. Så fint det blev och så nöjd jag blev. Beundrar duktiga hantverkare som gör så fantastiska jobb. Finns dock en avigsida på renoverande, böjar man i ena ändan av huset får man fortsätta i andra.

Å du behöver jag skriva det?...

Gör det i alla fall så du inte missar.

Finns bara en av dig och det är du, va rädd om dig.

// Birgitta

 

Kamtjatka 5 - resans mål.

by Birgitta8. september 2019 06:00

Hej igen och igen.

Är tacksam att du kikade in och orkade ta dig tid.

Kamtjatka, ja vad tänker man om det? Lax, vildmark och björnar som fångar lax. Det var ju mina tankar kring resan, att få se simmande björnar, ätande björnar och mätta björnar.

Blev nöjd på alla plan kan jag lova.

Allt jag sett och fått uppleva gör mig riktigt snurrig. Jaja snurrigare än vanligt.

Jag kännde mig rätt liten när jag intagit knäläge, denna björnen satte kosan rakt mot mig. Jag på knä är en syn för sig,  med en kamera i nian är jag allt annat än kontaktbar, flyttbar och ej heller speciellt smidig. Tyvärr var det ingen som tagit med traversen så jag fick allt körva mig upp på benen alldeles själv. Tur att alla var intresserade av björnen så inga bilder blev tagna på min uppvisning av svandansen i kylskåpuppsättning.

Denna björnen var en snabb och erfaren laxfiskare. Medans vi var där  den dagen, lyckades den ta och äta upp 12 laxar. Gissar att han/hon var mätt i magen efter det.

Om jag ger dig mitt onda öga, låter du då denna laxen bli min?

Se och höra hur en björn dyker efter lax är en otrolig upplevelse. Plasket glömmer jag aldrig. Mina magplask är som en smekning jämfört med detta, å de du vill inte säga lite.

Vända bästa sidan till kan ibland bli väldigt lyckosamt.

Om någon ens tänker tanken, så är den min, bara min självfångade.

Hua vatten i öronen, men lite får man stå ut med för den goda saken skull.

Närmre än detta kan man nog inte komma, när man pratar om viltfångad lax eller var det en vild fångad lax. Undecided

Vad tyx en röd slips passar den, till bruna kostymen?

Jum, jum smakar dödsgött i kistan...

Fastna i klorna på någon, fick plötsligt en tydlig bild. Jag som älskar djurfötter blev alldeles kär.

Pang...

Aja baja inte leka med maten..

Närsynta bofinken Knut? Nej närsynta Teddybjörnen Fredriksson! Hur som helst måsten en la se vad en gör och stöppar i munnen. Undecided

Nej bara en björndam som tar på lite Chanel parfym. En måste se till att dofta attraktivt, för grabbarna Kiss

Det var inte så mycket lax som jag hoppats på, men ändå såpass mycket att det på sina ställen, kokade av röd lax.

Jaha å vad ligger du också här på mage för? Mätt? Kanske väntar du också på att laxa skall gå till....

Laxa går till, laxa går till...

Jag har han, jag har han! Hur dödar man bäst en vassruska? Surprised

Ibland blir det fel fast man vill så rätt.Undecided

Denna bilden beskriver nog bäst vad hela resan handlade om. Att få se och njuta av en av världens största björnar, se dem fånga lax och uppleva deras liv i deras alldeles egna lilla värld.

Himlen är mitt täcke och marken är min säng
Jag har kraft att andas frihet
Jag har mod att va' mig själv
Mina tankar vandrar lika fritt som laxen
I en sommarälv

// Ted Gärdestad

Känner mig så privilegierad att få ha upplevt detta, att nu ha en massa fina minnen att titta tillbaka på och 8000 bilder drygt att gå igenom. Vilken tur att jag har en kamera och att Zoom fotoresor finns, så jag kommer ut i stora världen och får uppleva detta magiska.

Funderar nu lite på ett nytt projekt.  Försöker utröna vilka bilder som skall plockas ut för detta. Skulle nog behöva lite hjälp för att reda ut denna fråga.

Hoppsan, hoppsan ber 100 gånger om ursäkt, lovade ju en kort blogg denna gången. Hmm allt är relativt och man kan ju ändra sig Innocent Till nästa vecka lovar jag inget.

OBS lånad bild från Dalhallas hemsida, vem fotografen är finns inte angivit.

Idag är gubben och jag i Leksand.

Vi avnjöt en toppen föreställning, med Tommy Körberg, Sherley Clamp osv.. på Dalhalla igår kväll. Även detta en fantastisk upplevelse, även om man kunde önskat lite mer av vädergudarna. Tyvärr får man inte ta med kamera in på området, inga bilder. Nu bär det av hemåt igen, nästa vecka blir en spännande och kul vecka. Pilla med nya bloggen, jobba lite, och spahelg väntar, med mina finaste (några av dem) vänner.

Tack mina fina ungar för att ni passat hus och hundar så vi kom iväg till Dalhalla.

Hoppas du har en fin vecka att se fram emot.  Å du kommer du ihåg vad jag tjatar om.

Det finns bara en av dig å det är du. Glöm aldrig det!

 

// Birgitta

Kamchatka 4 - Ge ungarna kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek så kommer björnkänslan av sig själv

by Birgitta1. september 2019 06:00

 

Hej hopp denna bloggen kommer att vara barnslig, jätte barnslig.

Älskar björnungar och vi fick äran att umgås med flera stycken både på nära håll och på långt håll. Underbara älskade djur.

Barn är ett folk å dom bor i ett främmande land, detta land är ett regn och en pöl.

Över den pölen går pojkarnas båtar ibland och de glider så fint utan köl
Där går en flicka som samlar på stenar, hon har en miljon

Kungen av träd sitter stilla bland grenar i trädkungens tron

Där står en flicka som gjorde en ö av femton pinnar

Där står en pojke och allting blir gott som han snuddar

Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.

Tjolahopp, tjolahej, tjolahoppsansa. Nu kommer jag och tar er, om jag mås(te).

Låt oss ta en svängom till vågornas brus och svarthuvade måsens sång

Ja vill, ja vill.....

Mamma, mamma vänta jag kommer.

Dessa underbara yrväder, jag bara älskar dem.

Hmm måste vi, är ju torra och kan simma.

Mamma, mamma kom tillbaka! Kan inte någon hjälpa till?...

Mamma någon tittar på mig med ett stort svart öga. Denna lilla ungen kom knallande ca 3 m från oss. Han hade tyvärr dagarna innan mist sina 2 syskon, dom drunknade vid laxräkningstrappan.

Lägg av nu, syrran! Mamma har ju sagt att vi inte får titta på dem.

Du tror väl inte att jag är en badkruka?

Vadårå, du säger vi att vi måste öva för vuxenlivet.

Mät nu då, så ser du att jag vuxit. Snart får jag vara med dom stora björnarna och leka. Så lång så jag får till och med åka berg och dalbanan på Liseberg ;)

Björnar växer fort. Mammas mjölk är fet och näringsrik, så fet att den skummar som grädde när ungarna dricker.

Björnarna har vad vi kallar fördröjd fosterutveckling. Dom parar sig i maj - juni och fostret börjar växa först när dom går i idet. Från det att dom parat sig tar det 7-8 månader tills ungen föds, men fostret behöver "bara" 2-3 månader på sig att bli klart för att komma ut. Smart va? Honan blir aldrig tjock och otymplig under de månader hon behöver leta mat för att klara långa vintervilan. Säg sen att naturen inte är fantastisk.

När ungarna föds är dom nakna och ungefär lika stora som en ekorre. Denna killen/tjejen är ca 7 månader och redan stora björnen, tror han/hon.

Dom sover ihop med mamman den första vintern och om hon fått nya ungar stöter hon bort dem. Får hon inga nya ungar kan dom få stanna en vinter till. Det är nog förklaringen till att man ibland ser stora tonåringar fortfarande gå med sin mamma.

Nu drar vi ut på rövarstråt.
Ja, vi ska ut och röva.
Men bara sånt vi kommer åt,
och sånt vi kan behöva.
Nu är det mörkt kring stad och land,
nu sover folk så gott de kan.
Då drar vi väg med
vår säck och vår spann.
Både Kasper och Jesper ...

Jag har rövat alldeles själv.

Är stor nu.

Bara säger en sak, piss off. Den är min egenstulna och så himla goood.

Önskar jag kunde förmedla det morrandet som denna lilla rackare utstötte till sitt syskon när "hon" kom för nära. Nu snackar vi björnmorr. Åter igen titta på kroppsspråket. En är självklar och en underdånig. Älskar det, det är överlevnadssignaler.

Ge någon ett hjärtlig kram idag, det mår både du och mottagaren bra av Kiss

För dig som orkar och har lust kommer det  här lite "bonus" bilder.

Har varit 5 nätter i Finland, denna veckan. Magiska, älskade plats som jag alltid får en längtan tillbaka till. Varje gång jag åker hem tänker jag att nu var det nog sista gången jag åker till Vartius, men hinner inte mer än hem så tvivlar jag på det beslutet.

 Fick ynnesten att även här njuta av  björnungar. En hona med 3 nyfikna, snabba och busiga ungar.

Järven hade vi turen att se nästan varje natt.

Men bästa av allt. Kl 10.00 kom vargen i mörkret och visade upp sig. Äntligen, äntligen fick jag se vargen i sitt rätta habitat. Den kom och visade sig för att den ville, inte för att jag satt och ville se honom/henne. 

Fotomöjligheten var sämsta tänkbara, men det gör inget jag är så glad för denna bilden och för att jag fick ynnesten att se en vildlevande varg. Hur kan någon inte tycka illa vara, om detta magiska djur?

Björn i sena kvällstimman.

Den sötaste björn jag någonsin sett, börjar bli några stycken nu. Wink Helt underbar, hon lyste som en lykta i mörkret. Vi döpte henne (vi bestämde att det nog var en liten tjej) till Princess, det enda namn som var värdigt henne.

Hoppas och önskar att jag någon gång framöver få se henne, i vuxen ålder. Får hon behålla sin fina färg och makalösa päls?

Nu flurar jag på vad nästa blogg skall handla om. Vad sägs om björnar? Lite tjatigt, eller? Gött att få bestämma själv. Det blir björnar.

Njut av din söndag och ta väl hand om dig i veckan. Du vet.... Det finns bara en av dig....

Å tack för att du orkade genom hela denna långa blogg.  SmileNästa vecka blir den kortare jag lovar.Yell

// Birgitta Laughing

Birgittas bildblogg

Välkommen till  min blogg.

Jag vill att du ska njuta av bilderna och kanske också fundera på de små ord jag skriver. Att fotografera är en stor hobby för mig och tror du att jag på något sätt kan hjälpa dig att ta bilder som du vill ha är du välkommen att höra av dig. Klicka på kontakt. 

De ständiga fotomodellerna är mina 4 lagotto Pia-Lotta, Scattis, Lisa & Humlan Det är många djur som får ställa upp när jag drar ut på fotouppdrag med min kamera.

Fotoreser till exotiska platser, är en stor glädje för mig. Björnar i Finland eller lejon i Afrika alltid lika kärt och spännande.

Jag driver också företaget En hand för din vän och om det kan du läsa mer om du klickar här eller på hemsidan i balken upptill.

Tycker du om det du ser eller läser, är jag JÄTTE glad om du skriver en liten kommentar.

Återigen - välkommen till min blogg.

//Birgitta

 

 

 

 

Copyright: Text & bild: Birgitta Lindström
Inga bilder eller texter, får användas i något sammanhang, utan skriftligt godkännande.

Om korten används utan godkännande kommer en debitering att ske.

Arkiv