Nu är nog tårarna slut för denna gången.

Nu har alla valparna åkt till sina föralltidhem. Ja inte riktigt alla. Iso skall stanna hemma hos oss. Alba skall stanna ett tag till. Utan valpar, valpkiss och små bajsar (som för övrigt börjar anta en större, doftande modell) är vi inte riktigt. Tur att vi har så goda vänner som  samlat tidningar till oss, vi klarar oss ett tag till.

Nu kan vi nästan summera denna upplevelsen. Mycket tankar, mycket oro, stort ansvar, dyrt, bekymmer och ställningstagande. Men också nya vänner, nya upplevelser, mycket valpgos ja listan kan göras lång om jag sammanställer denna perioden, som gått så fort. Jag har fått en massa tankar och funderingar kring detta som kallas avel och avelsarbete. Det skall jag klura ett tag på och sedan kanske skriva lite om. Det är inte BARA att ta valpar det skall gudarna veta.

Lilla Iso i hög person.

Lite trött, lite deppig och lite ensam nu när alla mina syskon åkt iväg.

Liten Alba. Pigg idag igen igår bråkade magen lite och hon mådde lite illa. Kanske var inte kartongen så nyttig som hon petade i sig igår. Det gäller att ha ögon i nacken så man ser vad dom smakar på.

Gläder mig mycket åt att alla valparna blivit familjemedlemmar i så fina familjer. Önskar er alla lycka till och många fina år och upplevelser med era valpar. Ta väl vara på dem...annars..

Ha nu en skön söndag. Själv blir det inventeringsräkning på Djurkompaniet och kanske, kanske lite fotografering om tålamodet och lusten faller på.

// Birgitta

Idag är det lördag. (om någon missat )

Lilla flocken består nu av 6 valpar, i morgon åker Pixel = gröna hanen, till sin goa matte och hennes fina familj. För den killen väntar ett spännande liv. Skall bli så spännande att följa hans resa.

På måndag åker Blåa Hanen, vet ännu inte vad han kommer att heta i sin nya familj. Han har en härlig familj som väntar på honom i Växsjö.

Vad tar ni för valpen där i fönstret? Med svansen i vädret så stolt....

Lilla Ylle = gula tiken. Blir mer och mer en fundersam lite lugn flicka. Hon kommer käckt när jag kallar på henne, är lite kräsen vid matskålen och äter lika långsamt som både mor sin stora syster.  Hon är också den enda som tydligt talar om att hon vill ut ock bajsa.En tös som idag har kommit på att man kan faktiskt ta sig ur köket alldeles själv.

Lilla Alba & Pixel (gröna killen) är i bustaget.

När inte Alba busar ligger hon mest och väntar på sin alldeles egen familj. Hon får vänta en stund med att resa hem. Jag får råom henne ett tag till.

Hoppas du får en fortsatt fin helg.

Kall, lite frostig och vintrig. Själv skall jag bada några valpar. Blåa hanen, lilla Ylle och min lilla Iso skall få sitt bad idag.

Birgitta

Mitt liv består av valpar, mitt hjärna tänker valpar, mitt hjärta skriker valpar.

Biter ihop så en tand rök idag. I morgon är det bara att peta sig iväg till tandläkaren och fixa till en avbiten hörntand och en avbiten framtand som rök förra veckan. Kanske skulle be om en bettskena när jag ändå är hos tandläkaren.

Fick ett underbart sms från Mysaks "nya" familj idag.

Mysak har hittat en kompis. En riktigt tråkig kompis, hård och kall. Men han är lik mig säger Mysak. Ett underbart kort men samtidigt lite hjärtskärande.

Han har skött sig bra, klarade bilresan utan bekymmer och har sovit hela första natten i sin nya säng. En bra start....vänta bara han kommer att ta igen det.

 Lilla Pyret har fått en ny leksak idag. Den var kul, luddig, med en kul etikett på och så piper den.

Så här trött blir man när man varit med matte på jobbet ett ärende. Iso och Alba fick åka med i bilen och besöka butiken en stund idag. Så duktiga flickor.

Hoppas du får en fin kväll och njuter av din dag i morgon.

Själv planerar och funderar jag på, att gå ut i kliniken en stund och fota lite. Får se om jag kan få min tandvärk och min tunga bak att flytta sig ut dit.

Birgitta

Nu har valparna börjat flytta hemifrån. Precis som när barnen flyttar blir det så tomt efter dom. Märker en stor skillnad redan trots att "bara" 2st än så länge givit sig iväg.

Lilla Molly som numera är bosatt i Danmark åkte igår. Hennes Nya husse och matte ringde och berättade att resan gått bra och att lilla Molly skött sig helt perfekt hela vägen hem. När vi talades vid sov hon gott i sin medhavda valplådefilt. Smutsig och väldoftande gav det nog en viss trygghet att sova i den.

Just nu sitter lilla Mysak i bilen påväg hem till sitt "för alltid hem" hoppas hans hemresa blir lika bra. Med i bilen är hans nya bröder, så han behöver inte känna sig ensam i livet. Känns så bra för mig att han får snälla vovveförebilder att luta sig mot. Hoppas få en signal i kväll så jag får veta att allt gått bra.

Goa lilla Mysak tar en liten lur innan stora resan.

Att en vuxen människa kan vara så "tramsig" Tårarna rinner när dom små ger sig av. Ja jag vet dom får det så bra hos sina nya fina familjer, som väntat så länga på dem. Ja jag vet vi kan inte behålla dom alla. Ja jag vet det är ett fruktansvärt jobb med alla dessa små. Allt det vet min hjärna men mitt hjärta säger något helt annat.

Jag får väl gråta en stund sen får det bli bra.

Jag skall inte hålla på med uppfödning jag är alldeles för blödig för detta.

Nu skall jag gulla med det krympande gänget en stund.

// Birgitta

I morgon fyller vi 8 veckor.

I morgon börjar den stora resan för flera av valparna.

I morgon skall vi veterinär besiktigas och få våra chip och vaccinationer. Dom av oss som skall flytta utomlands skall också få alldeles egna pass.

Men idag väntar stora badedagen. Valparna skall badas och bli rena och fina inför morgondagen. Idag skall valplådan plockas bort och valparna skall få en go säng att sova i.

Nu börjar en ny resa för valparna och ett underbart kapitel i vårat liv är tillända.

Lite tur är det för oss att flera av valparna faktiskt skall stanna här hos oss ett tag till.

Lite synd är det för valparna. Dom behöver komma hem till sina nya hem så snart dom fyllt 8 veckor och är i sin viktigaste socialiseringsperiod. När valpen är upp till 9 veckor är nyfikenheten större än rädslan. Under just den perioden är det lämpligast att introducera nya saker, händelser och människor. Men det är inte alltid det stämmer att just få hem sin valp v 8.Nu väntar en skogspromenad med dom stora hundarna medans valparna sover middag.

//Birgitta

Äntligen har jag kontakt med yttervärlden.

Här har hänt så mycket i valphagen sedan sista inlägget. Jag har, efter lång väntan, fått mitt Kennelnamn One Hands, så nu får alla valparna ett förnamn i stamtavlan.

Valparna har hunnit bli 7 veckor. Växer så det knakar. Följer loggboken och har ökat 10ggr sin födelsevikt, vilket innebär att dom väger från 2 kg - 3.3 kg. Alla valparna har fått sina namn och alla valparna har fantastiska familjer som väntar på dem.

Alla är nyklippta och avmaskade igen. Dom äter nu kött, filmjölk, rivna morötter och annat smått och gott. Tuggar kalvben och allt annat dom kommer över.

Detta är min lilla One Hands Iso hon kommer att kallas just Iso.

Detta är lilla One Hands Contrast som till vardags kommer att kallas Alba.

Våt och lite trött efter sin första promenad i skogen.

Denna lilla damen heter One Hands Zooma, till vardags kallar vi henne den röda tiken.

Som sagt vad vi har varit i skogen, åkt bil och är nu på äventyr i trädgården med pappa Scattis som nu tycker att dom är rätt så ok dom små liven.

Men vad har hänt med det vi inte ser.

Vecka 6-7 utvecklas rädslan hos valparna, det är då dom börjar reagera på farliga ljud, konstiga nya saker och kan vakna med ett ryck av ett nytt ljud. Mellan 6:e och 8:de veckan är nyfikenheten att utforska nya människor och hundar större än rädslan. Dom har nu börjat lapa vatten som en vuxen hund. Vid 7 veckor kommer dom in i den så kallade moder-ungekonflikten. Då får dom inte amma längre och tiken säger till på skarpen att nu räcker det. Från 6-7 veckor börjar valpen bli mer självständig och man ser dem oftare sova ensamma och ofta utanför sängen. Dom börjar också använda sin näsa för att hitta en ren och bra plats att kissa eller bajsa på. Vid 6-7 veckor är myeliseringen avslutad och man ser hur koordinationen liknar mer och mer den vuxna hundens.

Det var det från lådan idag.

Hoppas att jag klurat ut hur jag minskar korten, så jag kan lägga ut fler bilder i morgon. Inte lätt med ny data och nytt bildbehandlingsprogram. Det gamla var så enkelt och jag börjar bli lite för "gaggig" för att lära om. Ringer nog en vän och försöker få hjälp med detta.

Vill passa på och Tacka min goa vän Agneta som hjälpte mig att programmera och fixa till den nya datorn. Mot den ringa betalningen av lite vin och en massa valpgos.

Önskar er alla en fin kväll.

// Birgitta