Nu har jag gjort det igen!

Varit med på en foto workshop/fotoresa. Denna gången med Zoomresor och Anders Geidemark, en av Sveriges främsta naturfotografer. Säger bara waoo, vilken resa! Vi åkte till Jaegersparken i Klampenborg, Danmark. Fotade på morgonen och på kvällen, under 2 dagar. På dagen delade Anders med sig av sina fantastiska fotokunskaper. Vi åt fantastisk god mat, drack gott vin och skrattade mycket, på kvällarna. Träffade en handfull underbara fotografer som alla bredvilligt hjälpte en "tant" med kameran, vinklar, iso, bländre osv...Måste säga att mer prisvärd resa har jag sällan gjort. Länge sedan jag känner att jag utvecklat mitt fotande så mycket som i dessa fantastiska människors sällskap.

Målet med resan var att fota Kronhjort, det blev en hel del Dovhjort och Sikahjort också.

Kronhjorten (Cervus elaphus hanglu) Ett klövdjur, som i vuxen ålder väger ca 200 kg. Den lever uteslutande på växter.

Dess skönhet, dess grace och dess respektingivande uttryck har, i kombination med dess ofta framgångsrika agerande, gett upphov till fascination, mytbildning och sägner.

Hallå brudar jag är redo. Kronhjorten gör brunstgropar. Tittar du riktigt noga på fotot så ser du att han kissar, sig på kroppen. Urinen innehåller massor av dofter som berättar för tjejerna att här kommer det en viking som kan och vill. Fixat rakvattnet för i kväll e det raka rör som gäller.

H A L L Å....va e brudarna?..

Ahhh där är ni ju!

Meeeennn..... vänta stick inte, jag vill ju bara snacka med dig.

Lilla hjärtat du blev väl inte rädd?

Vi sticker, dom vuxna kan roa sig bäst dom vill. Man får ju skämmas.

Letar  vidare i omgivningarna.

Ingenting här, ingenting där.

Det gäller att feja sig om man skall ligga på topp. Ja va fn... det kliar så in i helv...

Någon som kan fatta, hur trött man kan bli av att springa runt å bröla? ( läs, sköta mansgörat  )

Så lugnt och skönt, när grabbarna tar en middagslur.

Ett sista BRÖÖÖÖL, innan jag slaggar för natten.

Nu tar jag natt, sover några timmar för att i arla morgonstund, börja om från början.

Men hallå "kärring" GÅ NU! Jag vill sova!

Dovhjort (Dama dama). Introduserades i Sverige för ca 500 år sedan. Dovhjorten har prickar i pälsen, karakteristiska horn, och en ganska lång svans, 10-15 cm.
Hjorten kan väga upp till 140 kg, hinden väger ca hälften. En ganska skygg hjort.

Ja du å du vill? Du stör mig mitt i maten!

Sikahjorten (Cervus nippon) Härstammar från Asien. Varierar mycket i storlek, 40-140 kg. En mycket skygg hjort.

Det var extra roligt att få äran att fota dessa djur.

Ja du nu drar jag. Nog med föreställningen för i kväll.

Resan gav många tillfällen till foto, skratt och glädje.

Det som genomsyrade denna resa var den fantastiska upplevelsen att gå bland vilda djur, uppleva en liten del av deras livsdans, tillsammans med underbara, roliga och mycket duktiga människor.

Tack alla ( ingen nämnd, ingen glömd) för en fantastisk helg.

Å du som tagit dig tid att kika in och läsa om min helg i Danmark. Tack för att du tog dig tid.

// Birgitta

ÄNTLIGEN!

Höstresa men Rovdjursland till Norra Finland är en lisa för nerverna och ett fantastiskt sätt att ladda batterierna.

Som mina vänner redan vet är jag inte bara tokig, jag är björntokig också. Vilket innebär att jag tar alla möjligheter att sitta i gömsle ute på en myr och njuta av naturen och vänta på att Nalle skall komma och visa sig. Väl hemma från en sådan resa går man på moln och har en inre lycka som är svår att beskriva.

Denna resan blev extra kul och givande. Vilka fantastiska resekompisar.......Per, Britt-Marie, Catherine,Kenneth, Björn, Peter, Erling, Lars, Curt, Sven, Ronny och till sist men inte minst Magnus. Tack för all hjälp. Tack för alla goa skratt. Tack för alla bilder ni delade med er av och Tack för alla historier och livsberättelser. Skrattar fortfarande över ....ni vet vad

Känslan, när man sitter och väntar, plötsligt får se en björn kika fram bakom trädet. Är svår att beskriva. Då snackar vi att man är här och nu!

När hon sen vågar sig fram lite, slutar man andas.

När en vaksam liten Silvia, sen väljer att visa upp sig i sin fulla skönhet infinner sig en lycka och ett rus. Först då börjar jag funka och kan tänka foto igen.

Brutus, områdets största hane närmar sig genom skogen.

Han tar en extra sväng, plötsligt dyker han upp alldeles intill gömslet.

Visar upp sig, promenerar runt i mossen. Vattnet stänker, fåglarna retas, inget berör denna coola kille.

På andra sidan sjön, kanske det kan finnas lite gott att stoppa i magen.

Nej, du där fanns inget.

En rörelse på andra sidan, en ny individ dyker upp. Troligtvis en ung hanne, kollar om kusten är klar. I kväll var den inte det,  han vände snabbt tillbaka in i skogen igen.

Väntan kan bli lång så då fotas blommor och blader, skuggor och speglingar. Kameran måste gå inställningar finslipas.

Övning ger färdighet.

Ops ....där kom han igen den fina, fina , Brutus.

Nytt objektiv ger nya möjligheter. Regnvåt mark, Brutus sjunker djupt, går målmedvetet genom myren. Brutus är i sin glans ålder ca 15 år gammal, han toppar sin vikt snudd på 400 kg nu, innan han går i ide.

Resans höjdpunkt, är om jag får se järven. Denna killen hämtade mat i åteln, stack till skogs och gömde den. Samtidigt passade han på att märka revir på många ställen.

Klockan 21.00 kommer natten. Sista bilden blir på kråkan, innan ruggugglan kryper ner i sin sovsäck och inväntar morgonen.

Kan jag få sitta här och filosofera en stund?

Nähä inte det....

Då sticker jag väl från dessa förb...fåglar.

Ja vi hade regn å regn å regn men det berörde varken Brutus eller oss. Bara att skaka av sig och gå vidare.

Ja det finns annat att fota, några bilder blev det på fåglar också.

Ja du Brutus jag förstår vad du tänker.

-Sitt inte där (kärring) låt mig äta och snart skall jag sova. Vi ses kanske nästa år igen. Ja resa är bokad om någon mot förmodan skulle fundera på det.

Tack för att du kikade in och orkade läsa mitt långa inlägg.

Hoppas du får en härlig vecka och är rädd om dig.

// Birgitta