Valpar 4e uppdateringen - 2019

by Birgitta13. oktober 2019 06:00

Hej igen.

Nu har ytterligare 1 vecka rusat iväg och Liza är nu pg in i sin sista dräktighetsvecka. V9 dygn 58-63.

Liza har den 13/10 gått upp 3,5 kg.

En liten uppdatering vikten är idag den 17/10, 4kg upp. Så man förstår vad valparna växer på sig sista veckan.

I tisdags tog vi stora "valp" badet, klippte klor, klippte runt ljuvret, frissat svansen och städade rumpan. Måste ju vara snygg och ren när man väntar på sina fina småttingar.

Denna perioden är så mysig. När man lägger handen på magen och "knytten" bara är där och sparkar och lever runt. Första gången det lilla pirret känns sprider sig ett leende från hjärtat, jag blir så tacksam och överväldigad över det varje gång. Nytt liv spirar. Måste säga att jag har svårt att hålla händerna borta från magen. Men Liza är som alla gravida kvinnor lite mån om sin mage, och visar tydligt sin integritet genom att flytta sig och ändra kroppen så kliet hamnar där hon vill.  Laughing

OBS bilden är från förra kullen, som visade sig vara 5 valpar. Valde att inte röntga denna gången. Liza är tröttare och mer påverkad denna dräktigheten så jag ville inte utsätta henne för varken jobbet eller smittorisken.

Såhär ser det ut om man röntgar tiken dag 54. Man kan tydligt se skallarna, ryggraden och det lilla av benen som ni är mineraliserade. I denna magen ligger lite mat påväg ner genom tunntarmen ivägen. Normalt fastar man en hund innan röntgen men det vill man inte göra med en dräktig tik, om man inte röntgar för sjukdom eller befarad sjukdom. Efter dygn 48 är valparna så förbenade att man tydligt kan se små skelett. Men lite klurande kan man också räkna hur många dom är. Även om man tycker att allt borde synas kan det ligga så det är svårt att räkna. När man väjer att röntga gör man oftast det för att ha en aning om hur många som man kan förvänta sig föds, samtidigt får man en veterinär koll på tiken så att hon ser fin ut i slemhinnor, hjärtat låter bra, att lungorna låter fina.

Bäckenligamenten och hennes muskler har börjat förbereda sig för valpning. Det syns tydligt då hon nu fått den karakteristiska midjan som blivande mammor får. Magen hänger och har flyttat sig bakåt. Dom får en lite "slaskig" gång med bakkärran, pg av att ligament och muskler slappnar av och gör sig förberedda på att bli mer elastiska än vanligt. Liza har varit ganska "slaskig" i sin gång ganska länge.

Hon har en STOR mage men det behöver inte betyda många valpar. När hon sitter lutar hon magen i golvet.

Hon ligger helst på sidan och sover ganska mycket. Bästa stället är mattes knä, blir en lagom håla att stoppa ner den sprallande magen i.

Liza är jätte hungrig för det mesta, vissa dagar kan man riktigt se att hon får fundera länge på var hon skall putta ner maten och om den får plats. Jag minskar, hennes matintag med ca 30% från dygn 59 ser däremot till att den är näringsrik och energi tät. Tiken får ofta diarré och blir illamående innan förlossningen. Dom kan också jobba bättre med sina magmuskler om dom inte har en massa "bajs" i vägen. Sista dygnen innan dagen D vill oftast inte tiken äta alls. Denna veckan blir tiken lite slöare, tröttare, mindre social och vill helst vila, kanske till och med avstår sin promenad. Hon får välja själv. Det är Liza som bestämmer hur hon vill göra.

60-63 dygnet.

Valparna är nu ca 110-140mm stora. Dom är fullpälsade, ögonlocken är stängda. Mellanfotens ben är inte riktigt utvecklade ännu, men väl häl och vristbenen. Nu lägger valparna på hullet, sväljer fostervatten och kan nu få hicka. Nu börjar det bli trångt för valparna. Från 58e dygnet kan dom överleva utanför livmodern. Så i praktiken kan Liza valpa på tisdag och valparna skulle klara livet utanför hennes mage, men det är inte på något sätt önskvärt eller det bästa som skulle hända. Vi väntar gärna några dagar till på knytten.

Nu kan man tydligt känna när ett litet ben sparkar eller när ett huvud flyttar sig och pockar på och vill ha lite mer utrymme.

Dygn 60 är valpen helt färdig och klar för att komma ut i stora världen. Det enda som kanske inte är klart är lungorna, dom blir klara för syre andning det sista innan födseln.

Valparna bestämmer själva när det är dax att komma till världen.

Liza svarar direkt på deras signaler. Så länge hennes äggstockar producerar progesteron kan hon inte valpa. Progesteronet påverkar livmodernsmuskler så den håller emot, när progesteronet sjunker kan livmodern börja driva ut valparna. Behöver man åka in med sin tik för att man tycker det tar lång tid med uppstarten av förlossningen, be veterinären ta ett proggprov (om dom inte gör det) och se om det verkligen är pg eller "bara" lite förarbete. Alla kliniker kan inte läsa av direkt så välj förlossningsklinik med omsorg. Vi har stora lyckan att ha flera som läser direkt i vår närhet, bra att veta om i fall att.

När valparna är färdigutvecklade skickar valparnas binjurar signaler till tiken, att nu är vi klara och är redo för att komma till världen. Det är då den stora konflikten börjar mellan Liza och hennes valpar. KRIGET STARTAR!!!!

Så länge tikens äggstockar bildar och skickar ut progesteron kan inte valpningen starta. Progesteronets uppgift är att hindra livmodermuskulaturen att dra ihop sig. Därför måste äggstockarnas gulkroppar ( de är gulkroppen som bildar progesteron) slås ut på något sätt och det gör den med hjälp av prostglandinet som valpens binjure producerar. Att den konflikten startat, kan vi läsa av genom att se hur tempen stiger och sjunker. Denna process startar ca 1 vecka innan valpning. Inte konfliktlöst att komma på världen.

Tikens livmoder har under 9 veckor kämpat med att hålla kvar och bibehålla en så bra miljö som möjligt för fostren. Innan förlossningsarbetet kommer igång måste förlossningsvägarna mjukas upp. Livmoder munnen skall vidgas från 0.5 mm till ca 4-5 cm,  för att kunna släppa fram valparna.

Man märker att detta jobb har startat genom att de flesta tikar får en klar, lite seg vätska som kommer ur vulvan under den sista veckan. När förlossningsarbetet sedan startar kommer en seg lite vitfärgad flytning och den kallas för slemproppen. Den har haft som uppgift att sitta ivägen för bakterier så dom inte kunnat vandra in i livmodern och göra miljön trevlig för fostren. Temperatursänkning är starten på valpningen. Jag trasslar så lite jag kan med mina tikar, dvs jag tempar aldrig utan ser på tiken när hon börjar skaka, det är ett tecken på att tempen har dippat och valpningen strax drar igång.

Här ligger lilla jag och bara väntar/ Liza.

Nu är valplådan bäddad och klar. Cellstoff, febertermometer, våg, handdukar osv, osv ... framplockat. Hon kommer förhoppningsvis gå hela veckan, men snart mina vänner är det dax. Nu kan vi bara sitta ner och vänta. Man hör ofta att man skall ta tempen hunden 3ggr/dag den sista veckan för att se dippen som kommer ca 2 dygn innan valpningen. Men se det struntar denna uppfödaren i helt och hållet. Varför störa Liza med något hon ogillar när hon redan mår lite tjyvens? Jag lär nog inte missa när det är pg ändå. Ofta kan man se att tiken skakar och fryser en aning när tempen dippar och det räcker gott för mig.

Nästa gång vi hörs, hoppas jag vi vet hur många dagar hon gick, och hur många valpar det ligger i lilla magen. Nästa blogg kommer när valparna har kommit och vi vet hur allt förflutit. Om jag kan hålla mig och inte sticker emellan med en kortblogg när vi närmar oss.

Håll nu tummarna för att allt går bra och att vi snart får träffa "våra" valpisar, friska och fina. Ja jag har alltid lite ont i magen och känner oro för hur det skall fortlöpa.  Foot in MouthEn valpning är ingen självklarhet, det kan hända mycket. Tack och lov har jag en duktig kollega och vän som alltid ställer upp om det trasslar eller jag "bara" behöver någon att bolla med. Tack för att du finns, du vet vem du är. Kiss

Jag önskar jag kunde se in i framtiden eller åtminstone några dagar framför oss  Wink

Vi får se vad nästa söndags blogg handlar om. I bästa av världar en rapport från valplådan antingen i väntan eller med nya invånare.

Vi är nu flera stycken som sitter i väntans tider, och håller tummarna för att allt skall gå bra.

// Birgitta

 

Valpar - 3dje uppdateringen

by Birgitta6. oktober 2019 06:00

Hej hopp. Laughing

Jag är så glad att just du, kikade in idag också. Hoppas du tycker dagens blogg är lite kul att läsa.

 Veckorna rusar iväg. Liza är påväg in i v8, dygn 50-57. Nu händer det en hel del i hennes mage. Idag är hon i dygn 49, så om 14-15 dagar kan vi kanske få se "knytten" Då vet vi vem som gömmer sig i den tjocka magen. Vi kallar henne numera för tjocksmock. Tyvärr inte en dagsfärsk bild, den är tagen i onsdags. Kommer att uppdatera bilder under måndag när jag är hemma vid datorn igen.

Ibland visar sig valpar väldigt tydligt. Undra jag vad detta är för knytt som ligger här och pockar på uppmärksamhet.

Får kanske ta en funderare på om jag inte ändå måste röntga tjejen. Tål att funderas på.

Hon är lte tröttare denna dräktigheten än tidigare. Dels för att hon är omföderska och dels för att hon faktiskt börjar bli i vuxen ålder.  Man ser i hennes ögon att det är viktiga saker pg. Hon får nu mat fler gånger om dagen käkar lite mindre portioner, det börjar bli lite trångt om saligheten.

I veckan skall Liza klippas kort. Jag klipper ner mina tikar i god tid innan valpning dels för att det inte blir så jobbigt för henne att stå på trimbordet. Det blir inte så varmt för henne, sista tiden i dräktigheten är dom ofta väldigt varma och flåsiga. Det är också varmt för dem att ligga i valplådan med valparna och om klipper jag i tid hinner pälsen också rätta till sig lite och stubben på magen bli lite mjuk.Sen är det lättare att hålla henne ren så hon inte drar in en massa onödigt till valplådan.

Liza följer teoriboken och har fått den klara fina flytningen som visar sig mellan v 4-5 under dräktigheten. Ibland kan man bli lite orolig (om man inte är medveten om flytningen) när tiken plötsligt börjar slicka sig, men det är lugnt hon sköter sin vardag hygien lite extra noga denna tiden.

 Det var det om mamma Liza, nu till valparna.

Fostren är nu så stora att vi kallar dom valpar.Livmodern är förhållandevis stor fortfarande och valparna kan fortfarande röra sig ganska så obehindrat. Valparna är i slutet på veckan ca 9-10 cm cm långa, och växer så man nästan kan se det. Wink

Hon har nu gått upp 2,75 kg.

Valparna ligger fint i sina egna små fickor och som ett litet radband i hornet, några i vänstra hornet och några i högra.

Dygn 50, börjar fin behåringen komma, klorna är infärgade, hårda och färdigutvecklade. Huden börjar pigmenteras.

Ungefär såhär ser valpen ut när den är 55 dygn gammal. Nu ser den ut som en "riktig hund" men klarar inte livet utanför mammas mage ännu. Lungorna har flera dagar kvar innan dom kan koppla om från att andas fostervatten till att andas syre. Det kan ske så sent som dagen innan valpen föds. Kroppen är välproportionerad. Nu sker förbeningen av de sista benen i skallen, utvecklingen av ambolten (städet) i mellanörat och centrumets i virvlarna pågår under dessa dagar. Mjölktänderna är nu förkalkade och molarerna (permanenta tuggtänderna) ligger nu på sin plats och börjar förkalkas. Sköldkörteln är bildad och klar. Skelettet är långt ifrån färdigt när valpen föds utan tar hela valpens första år på sig att utvecklas klart. Men grunden och strukturerna är redan bildade.

Med lite tur, bra hörsel samt att valpen ligger rätt, kan man nu höra valparnas hjärtljud. Nu ligger valparnas hjärtslag på ca 200slag/minut. som du förstår knackar det lilla hjärtat på i en faslig takt. Hos den vuxna hunden ligger hjärtfrekvensen på 70-100 slag. Men hos den yngre hunden knackar det på lite snabbare. Man hör ljudet som ett litet tickande ljud.

Redan dygn 44 kände jag första valpen/valparna röra sig i magen. Lite tidigare denna gången än förra dräktigheten.

Denna veckan rinner mjölken till i juvret på tiken, det spänner och drar. Undecided Lisa sitter nu lite bredbent för att få plats med sin mage. Magen växer i samma takt som min nyfikenhet, hur många gömmer det sig i magen? Kanske 2 eller kanske 4 eller kanske fler...

Professor Catharina Linde Forsberg på SLU har kikat på valpning och skriver såhär.

När valpar tiken?

Optimalt är om valparna föds runt 63 dygnet.

Tiken valpar 56-72a dygnet efter parning.

65+/- 1 dag från LH-peaken

63+/- 1 dag från ägglossning

60 +/- från optimal parningsdag, vid insemination ser vi ofta att dom valpar 60 dagar från inseminationen.

En annan faktor som studerades var dräktighetstidens längd.
– Vad vi kunde se var att antalet valpar spelar roll för hur länge tiken går dräktig. Varje valp mer än genomsnittet i rasen gav nämligen en förkortning av dräktighetstiden med 0.25 dygn och likaså gav varje valp färre än genomsnittet en förlängning med 0.25 dygn

Liza parades precis på rätt dygn det vet vi. Nu skall det bli spännande att se om Liza också läst Catharinas forskning. Wink

Nu är det snart dax att bädda valplådan, så Liza hinner acceptera den och boa in sig under de 14 sista dagarna. Vi använder även denna gången också en toppenbra valplåda, från valpladan.se varför ändra ett vinnande koncept. Denna veckan skall jag kika över "nödvändiga" saker som jag bör ha hemma och i ordning dagen D. Lite calcium & kaliumblandning, märkband och några nya navelklämmor, för säkerhets skull, allt skall inhandlas från valpladan.se.

Tack för att jag fick låna din uppmärksamhet. Hoppas du hittade något kul att kika på.

I morgon startar en ny oanvänd vecka, den tar vi tag i och gör det bästa av.

För min del blir det att gå igenom bilder från en fantastisk fotoresa jag just nu är ute på. Väldigt kul att fota andra saker kanske sticker jag mellan med en liten blogg om denna resan.

Ha det gott och var rädd om dig. Kiss

// Birgitta

Valpar 2:a uppdateringen - 2019

by Birgitta29. september 2019 06:00

 Hej jag är så glad  Smile att du tog dig tid att kikade in i bloggen idag igen.

 Hoppas du hittar något du tycker är spännande att läsa om eller ser en fin bild att titta på.

 Nu har våran Liza gått 42 dagar, och är inne i v 7, på sin dräktighet. Hon har nu gått upp 1,95kg. Jag följer alltid mina tikars viktkurva. Dels för att se så den inte rusar iväg upp eller ner onormalt. Det finns ingenting som säger att för att en tik går upp mycket, kommer det många valpar. Viktökning kan bero på att kroppen lagrar vatten, tiken går helt enkelt upp i vikt, fostervatten mängden är större och en massa andra anledningar. Tikar kan minska i vikt och få fina och många valpar i en kull. Men jag försöker följa och se hur varje tik ökar. Jag får också en klarare bild på å hur mycket dom bör gå upp per valp, så det blir lite gissningstävling med mig själv. Alltid kul om man har rätt. Vinna över sig själv är väl bästa vinsten.Smile Dräktigheten varar mellan 58-68 dagar eller 9v. Det flesta valpar kommer runt 63 dygnet, det är det mest optimala. Runt den 20 oktober är det nog dax för Liza att få sina valpar.

I veckan(V6) som gått har det hänt en hel del med "knytten" som spirar i Lizas mage.

Öronsnibbarna och ögonlocken har växt och täcker i slutet av veckan örongång och ögon. De yttre könsorganen börjar förändra sig i riktning till han- och honkönsorgan..
I början av veckan skiljs tårna helt. Morrhåren har börjat växa ut.
Tarmsystemet har nu lämnat navelsträngen och befinner sig nu placerad i bukhålan.

När valparna föds kan det skilja flera dagar på dem pg av att något ägg kan bli liggande och vänta på "sin" sperma i flera dagar, innan befruktning sker. Kan också vara så att något ägg tar sig vid första parning och något någon dag efter sista parning. En anledning till att inte låta hundarna para med för många dagar i mellan. En svår avvägning för oss uppfödare, eftersom vi ingen kristallkula har och inte vet om 1:a parningen "tog". Detta är ofta en förklaring till varför det i en kull kan födas flera valpar som upplevs som prematura, dvs. för tidigt födda. Vad är det som styr när valparna föds kommer vi till lite längre fram.

https://www.youtube.com/watch?v=f4KoH4GQDPg (du får tyvärr kopiera länken för att kunna se den, kan inte dela länkar direkt i bloggen) i denna länken kan ni se den vackraste film jag vet. Visserligen för människa, men det skiljer inget mellan fosterutvecklingen på oss och hunden. Det enda som skiljer oss åt är våra gener som styr vad det blir. + att i tiken utvecklas fler ägg på en gång och där sker så mycket under en så mycket kortare tid.

Orsaken till att hundarna föds så outvecklade, är att tiken skulle bli för tung för att orka söka efter mat till sina foster, om hon gick längre tid. Bli för stor och otymplig. Valparna skulle inte få plats i magen utan bli för stora för henne att föda fram, om dom blev "lika klara" som oss människor innan födseln. Valparna fortsätter sin utveckling i en rasande fart efter dom kommit till världen. Av den anledningen är det av största vikt att valparna får vara i sin lya i lugn och ro. Utan att dom  lyfts och hanteras mer än absolut nödvändigt, de första veckorna efter sin födseln. Jätte roligt att se valpar på bilder. Fota gärna men med valpen liggande i valplådan utan blixt och en massa lyftande. Det är för valpens bästa, och inte för att denna uppfödaren är en gnällkärring, (ok kan jag nog vara ibland) som inga valpköpare är välkomna på besök innan valparna blivit ca 4-5 veckor.

Men åter till denna veckans händelser.

Vad är det som händer i denna goa lilla magen? V 7 en vecka när det händer en massa med fostret.

Mellan dygn 42 - 63 sker 75% av fostrets tillväxt, så  nu väntar en intensiv växtperiod.

Dag 40 är valparna ungefär lika stora som en biljardboll. Från dygn 42 kan man röntga och se valparna. Nu börjar skeletteringen av ryggrad och skalle.

Dygn 42 utvecklas och trampdynor under slutet av detta dygn och in på 43 dygnet utvecklas klorna. Från dygn 42 kan man röntga och ev se valparna. Då börjar skeletteringen av ryggrad och skalle. Nu startar också hela mineraliseringen av valpens skelett. När man vet förstår man också att tikens naturliga behov av calium och kalk ökar. Det är nu tiken skall vara fulladdad i sina kalkreserver, för att inte att passera gränsen för kalkbrist och få eklampsi (ett livshotande tillstånd för tiken) när hon börjat amma valparna. Dygn 48 är skelettet så mineraliserat och utvecklat att hela valpen går att se på röntgen. Jag kommer inte att röntga Liza, vi veta att hon är dräktig och hur många som kommer får vi snart reda på. Röntga innebär trots allt en risk för valparna och som läget är nu med magsjukdomar, som härjar, vill jag inte utsätta mina hundar för att dra hem någon sjukdom från djursjukhuset. Det är ju dit alla åker när hunden inte är ok.

Dygn 42 rekommenderar man att man skall avmaska tiken, men själv känner jag mig kluven till att ge tiken gift under dräktigheten och under den tid då celldelningen är som störst. Väljer att ha extra koll på avföringen för att se om det finns minsta tillstymmelse till mask. Riven morot är effektivt mot mask, säger inte att det ersätter maskmedel på något vis vid ett svårare angrepp i kenneln men för att hålla magen i det skick att hunden "tål" och klarar av ett maskangrepp av lättare typ. Självklart maskas tik och valpar efter rekommenderat schema då dom kommit till världen.

 

Dygn 45.

Nu börjar pälsen utvecklas. Man kan till och med förstå vilken färg valpen kommer att få. Färgcellen, som sitter sig som en liten "ampull" i nacken på fostret har nu börjat färga ut över kroppen. I den lilla cellen ligger all färg som skall fördelas ut över kroppen. Den hinner ibland inte färga ut innan valpen kommer till världen, utan fortsätter så länge den behöver för att bli klar. Dvs det är därför man ibland ser valpar med vita fötter och med en strimma vitt från bröstbenet och under hela magen när dom föds, men när valpen sedan blivit lite äldre är den homogent färgad. Dvs.. den har hunnit färga in. Om tassen förblir vit, räckte inte färgen till det. Enkelt förklarat.

Man kan nu känna valparna i magen, är det 1 eller 2 valpar kan det ta lite längre tid. Är tiken överviktig kan det vara svårt att känna dem.

Mest spännande är att valparna nu känner när man klappar tiken på magen. Valpens, för nu är den så utvecklad att man kan kalla det valp och inte foster, känselreceptorer i huden är redan välutvecklade och uppkopplade till hjärnan. Så nu klappas det mycket på magen, jag vill ju att dom skall känna igen beröring. Redan vecka 7 lägger vi en liten grund till framtida kontakt med valparna. Spännande eller hur. Jag klappar Liza mycket normalt men efter V7 magklappas hon mest hela tiden.Wink Hon älskar att pösa ut och ligga på ryggen för lite magkli.

Om någon valp dör under denna perioden resorberas inte längre fostret, utan det kan i bästa fall, mumiefieras och kan födas som ett litet hårt skelett. Om ett foster dör under denna perioden kan detta leda till att hela kullen dör. Eller ibland sätter en förlossning igång och kroppen gör sig av med det döda fostret. När det är klart vilar hon vidare i sin dräktighet. Som uppfödare är det inte enkelt att veta, vad som händer. Man åker naturligtvis till veterinären om man är bekymrad, där kan man ta ett sk proggtest för att se om valpningen är pg eller det "bara" är en städning som startat" V 7 är en kritisk period i dräktigheten. Denna veckan skall man vara lite försiktig med tiken. Menar inte att man skall linda henne i bubbelplast även om man skulle vilja det. Undvika främmande hundmöte (inte utsätta för onödig smitta) ha en extra uppsikt vad hon petar i sig, undvika stressiga miljöer, byta miljö för tikarna. Trots att man vet detta, är det enligt SKK regler denna veckan man som uppfödare kan ta hem fodertikar, för valpperioden. Mycket märkligt tycker jag. Man borde "få" ta hem fodertiken avsevärt mycket tidigare, sen förstår jag att husse/matte vill ha sin vovva hemma så länge det går, men för valpar och tik, tänker jag att det vore bättre med en tidigare flytt. Nu är Liza i sitt hem hela tiden så detta är inget jag behöver fundera över men gör det ändå.Sealed Är man nörd så galopperar hjärnan ibland.

Valparna ligger nu gott omlindade i sin fosterblåsa med modekakan lindad som en gördel omkring dem. Moderkakan utgör inte bara näring och mat den är också en utmärkt stötdämpare mot smällar och rörelser. Ligger som en badring omkring den ömtåliga kroppen. Till viss del inne i fosterblåsan men också utanför hinnan. Säg sen att naturen inte är magisk i sina uppfinningar. Det kan ligga tvillingfoster i samma säck och då blir det lite trångt. 2 om käket och 2 om utrymmet. Oftast resorberas det ena fostret.

Nu är vi på den sista biten av dräktigheten. Liza är våldsamt hungrig och avnjuter mer än gärna ett kalvrevben i trädgården. Tiden rusar iväg, nu väntar en spännande och förväntningsfull tid. Men också väldigt orolig tid. Dräktighet är ingen självklarhet. Mycket kan hända med tiken och med kommande valpar. Som uppfödare får man förbereda och ha en plan B på den kommande tiden.

 Nu får vi sitta ned och vänta och hålla tummarna för att allt går som det skall. Wink

Det kan hända mycket på vägen ännu men det råder inga som helst tvivel om att våran älsklingsvovva är dräktig.

Har en fråga till mina uppfödarkollegor. Upplever ni att tikarna lägger fler valpar i något av hornen? Funderar en del på det,  jag har en klar bild på hur mina har gjort genom åren.

Vi börjar bli några stycken som väntar. Kiss Hoppas du tycker det är spännande att läsa om oss och vår resa.

Opps, det blev en lång blogg denna veckan, tack för att du orkade hela vägen igenom.

Blir som vanligt väldigt glad om du delar sidan till dina vänner. Å du tryck gärna på gillaknappen och kommenterar gärna det du läser, det uppskattar jag. Har du frågor och funderingar du inte vill ställa offentligt så ring eller maila mig. 0709 55 81 62 eller birgitta@enhand.se

Det är ok att ogilla det du läser också, men berätta då gärna varför Innocent så får jag hjälp att bättra min blogg.

 // Birgitta

Valpar - 1a uppdateringen

by Birgitta24. september 2019 06:00

Hej och välkommen att dela vår resa.

Brukar blogga 1 ggr/veckan, oftast på söndagar. Om tiden räcker till. Skriver och visar lite bilder på vad som händer med dem väntande valparna, och deras resa från embryo till fullgången valp.

 Jag börjar gräva lite i anatomikunskapen ( för er som inte känner mig, jag är en anatomi nörd) och hoppas att du tycker det är roligt och spännande att läsa om vad som händer i magen på vår Liza, och vad som hänt såhär långt på resan.

 Liza har nu kommit till dygn 37 efter den första parningen. Bilden är från dygn 29 efter 1a parningen. Man ser tydligt 1 ägg som ligger i vänstra hornet. Man räknar "aldrig" äggblåsorna. Det kan hända mycket på resan. A - kan hundar resorbera sina foster ända fram till 5e dräktighetsveckan. En tik som ultraljudats med flera foster kan visa sig gå tom. B - kan det ligga foster och gömma sig, bakom levern, bakom urinblåsan, och bakom sina kompisar. Jag vet hur många fosterblåsor vi såg och hur många foster vi hittade. Men det bevarar jag som en hemlighet.  Sealed Fina och stora var dom allihop, så jag känner mig väldigt förhoppningsfull.

Detta är vad du ser på röntgen bilden. Början till, kanske just din vän för 15 år framöver.

Dygn 15 fastnar blåsan i livmoderväggen. Vid 21 dygnet är fosterblåsan ca 15 mm stor. Så man kan förstå att det går fort.

Jag har länge sneglat på Igino och drömt om en kull efter honom. Liza och Igino matchar varandra perfekt. Så nu hoppas  Iginos ägare Jolanta & Galottens kennel och jag på att det skall komma flera små fina valpar ut av denna kombinationen.

Liza och Igino parade 2 ggr med ett dygns mellanrum. 2 fina parningar med en känslosam och försiktig hane. Han bjöd upp till lek, när dom lekt och haft lite flört för sig själva och genomfördes parningen så fint. Älskar att se en hane dansa för sin flicka och fråga om lov.

Långa "häng" vilket är gynnsamt för att sperman skall skickas upp i hornen och möta äggen. Hundar har 2 horn, inte som människan 1 livmoder, där fostren ligger likt ett korvtåg och växer till. Dosen av sperma är en liten mängd som får hjälp på vägen, av en dos vätska (vatten) som bildar en bäck som sperman kan simma i för att nå äggen. Den vätskan hjälper också sperman att hålla sig vid liv i väntan på att bli "utvald" av ägget. Det är ägget som bestämmer vem som är välkommen och vilket kön det skall bli på fostret som ligger och väntar på startskottet. Som en liten rolig vetskap, är äggstocken hos en hund ca 2-3mm stor. Fantastiskt organ som innehåller ämnet/programmeringen till alla kommande ägg som tiken kommer att lossa under sin livstid.

Som redan mormors kropp bestämt hur och vad varje ägg skall bli. Så om man skall vara lite noggrann så är mormor väldigt viktig för vad det skall bli av din valp. De kommande valparnas mormor är en fantastisk hund ( ja jag är lite partisk) med alla de egenskaper jag önskar av en lagotto.

Vi, jag och Liza, åkte hem och var helt säkra på att detta var helt rätt hela vägen. Snygg hane och en fantastiska hanhundsägare som besitter stor hundkunskap och som mer än gärna har framtida kontakt med Iginos valpköpare.

Skulle vi kika på fostret idag, dygn 36-38, skulle detta vara det vi ser.

Det händer mycket och snabbt varje dag. Därför är det av yttersta vikt att Liza får den mat hon behöver. Från dygn 36 ca ökar jag maten till Liza, även om hon redan dygn 10 påtalade att hon var vrålhungrig hela tiden.  Man brukar kunna se en påbyggnad av tikens mage vecka 5 ca, men även det kom klart tidigare hos min vår fina Liza. Redan efter 17 dygna kunde jag se förändring på henne (kommer ofta lite tidigare på omföderskor) Från dygn 21 är det möjligt för en tränad hand att känna fosterblåsorna och om man vill räkna dem, men man skall vara försiktig och inte klämma, trycka hårt eller pressa. Fosterblåsorna låg som ett litet pärlhalsband utmed Lizas mage. En nästan religiös upplevelse om man får och har möjligheten att känna detta. På 24 dygnet kom den typiska flytningen som ger ett klart besked om att det finns foster i livmodern. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på. Detta är hennes 3dje kull och då är det lätt att dom svullnar ut tidigt, så hon är klart rundare för dagen än hon var förra gångerna. Hon har dock redan gått upp 1,2kg så det bordar gott.  Jag väger Liza varje vecka och har lite koll på hur hennes kropp känns. Som du säkert vet är jag utbildad KS-terapeut på hund/häst, mina händer har tränat sig för att känna hur kroppen fungerar och vilka signaler den skickar ut. Wink

Tikarna får ett ökat behov av fett, proteiner, kalk, fosfor och vitaminer, under dräktigheten. Dom har ett något ökat behov a A vitamin och D vitamin. A vitamin skall man vara lite försiktig med att överdosera på sin tik, då man i forskning sett att A - vitamin kan leda till gomspalt hos valparna då det påverkar gälbågarnas utveckling. Dvs de bågar som bildar gomen.

Redan på dygn 33 sluts gälbågarna (de 3 gomstrukturerna) och gomen bildas.

Man skall absolut inte göda tikarna. Mina tikar får C-vitamin, kalk och blodmjöl redan 1-2 månader innan parning, beror lite på om dom är förstföderskor eller har valpat innan och vilket allmäntillstånd dom befinner sig i. Ger man  kroppen möjlig att vara fulladdad, så den inte behöver ta på sina reserver minskar risken för att foster och tik drabbas av viktiga vitaminförluster, samt att det ger valparna en bra möjlighet till en gynnsam skelettering. Det är nämligen inte helt självklart (vilket man trodde förr) att valparna får vad dem behöver i magen. Vissa individer släpper inte ifrån sig sina reserver lika lätt till fostren. Skeletteringen börjar om en vecka ca runt dygn 42.

Under hela Lizas dräktighet håller jag henne så långt från främmande hundar jag kan och utsätter henne för så lite nya, stressande saker som det är möjligt.

Senare tids forskning har förstärkt teorin om att. Valpen påverkas mer av sin mammas stress nivåer än vi tror under fosterlivet. Det som påverkar fostret mest är stress och könshormoner som tiken utsöndrar under dräktigheten. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av stresshormonet kortisol. Kortisolet passerar genom moderkakan och in i fostren. Varje obehaglig händelse som drabbar tiken ger fostren en dusch av stresshormon. Det får till följd att valpens hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå. När valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en stressituation.

Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen blir mindre undersökande och nyfiken som vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende.

En teori jag rättat mig efter under alla år som uppfödare och som jag nu är extra glad att kunna läsa om i forskningsrapporter. Så slutsatsen är att jag fortsätter att vara en "besvärlig" tik ägare, tar aldrig med mina dräktiga tikar ut i stora världen under dräktigheten. Dels för stressen men också för att inte utsätta dem för onödig smitta. Jag vet att en del tycker jag varit (är) lite knepig i detta hänseende men det får stå för dem.

Lite roligt är att man också konstaterat genom forskningen, att om man matar tiken med ex vanilj från 20e dräktighets dagen. Känner och föredrar valparna den smaken redan 23 timmar efter födseln. En gammal vetskap man lite har skrattat åt. Det sägs att tryffelletande Lagottotikar matas med tryffel under dräktigheten, i Italien. För att på så sätt förstärka valpens lust i framtida tryffelsök. Man skall inte förringa gammal beprövad kunskap.

Nu rusar tiden fram och vi skall försöka hålla er uppdaterade med vad som händer här hos oss.

Hoppas du orkar och har lust att kika in under resan.

Funderar du på var infon kommer från, är min kunskap till största delen från mina utbildningar, anatomiböcker, veterinär litteratur och forskningsrapporter. Läser mer än gärna sådant i hängmattan och när tillfälle ges. Har underbara studievänner, veterinärer och uppfödarkollegor som gärna bollar kunskap och info med mig.  Ja, jag sa väl att jag är första gradens "nörd" när det gäller anatomi och nutrition hos hunden. För varje ny händelse i mina hundars liv ger det mig chansen att "götta" ner mig i ny kunskap.

Tack för att du orkade läsa dagens långa inlägg Kiss Nästa blogg kommer på söndag klockan 6.00.

Funderar du på något är du alltid välkommen med dina frågor och funderingar. birgitta@enhand.se

Kan redan nu svara på den vanligaste frågan. Vilken färg får valparna? Det vet man inte, färggenetik är det svåraste. Alla färger utom svart är tillåtet i rasen (det föds inga svarta) Så vilka färger det blir vet vi inte förrän dom är födda.

Å du jag blir jätte glad om du hjälper till att dela min blogg, så det inte "bara" blir du och jag som läser och är nyfikna.

 

Ha en fin vecka tills vi hörs igen// Birgitta

Valpar - Nu hoppar vi högt.

by Birgitta16. september 2019 11:30

Hej alla nya och gamla vänner. Jag sticker i mellan med en extra blogg, för jag har roliga nyheter att berätta och har några som väntar alldeles speciellt på just denna blogg Wink

Va hoppar vi högt för, jo. Äntligen väntar vi valpar igen i kenneln!

Så glad att just du kikar in och är nyfiken på denna bloggen.

Nu väntar en "lång" tid med mycket funderingar och oro. Ja trot om du vill men varje gång hinner jag ångra mig, fundera över varför, och få en massor ångest för att något skall hända, som jag inte fixar på bästa sätt. Varje gång ångrar jag att jag äventyrar det för mina tikar. Ändå tar valplängtan över. Gör detta väldigt medveten om att det inte är "bara" är att ta valpar på sin tik. Jag är så otroligt glad att jag har kunniga kollegor och vänner att bolla med och som kan hjälpa mig med frågor och om bekymmer uppstår, vilket det nästan alltid finns och gör i någon form.

Nu följer en lång tid med bloggar, varje söndag försöker jag släppa en ny uppdaterad. Nästa blogg kommer dock att komma måndag eller tisdag nästa vecka pg av att den annars kolliderar med en björnblogg som kommer på söndagen. Det kommer att handla om vad som händer i Lizas mage och med valparnas utveckling fram till födseln och sedan vad som händer med valparna och deras utveckling fram till den dagen dom reser till sina föralltidhem.

Men just idag hoppar vi högt av glädje.

Idag kan vi äntligen berätta att vi väntar valpar i vår kennel.

Liza - med det fina namnet Galottens Quadriceps i stamtavlan, nu är dräktig.

Hd B

Testad för de i rasen förekommande sjukdomarna, såsom Juvenil ep bärare, SD fri, och korthår bärare. Dessa sjukdomar är recissiva, dvs kräver att båda föräldradjuren är bärare för att dom skall kunna bryta ut.

Känd mentalstatus

Utställd med Vg

46 cm hög

Lisa har 2 kullar med fina avkommor innan.

Lisa är en mycket glad, positiv och vänligt sinnad tik. Som älskar att vara med och hitta på saker. Hon fungerar utmärkt i sin flock, bestående av 3 tikar och 1 hane, här hemma. Pg av min lathet tränas hon inte i någon speciell gren.

Med fin krullig päls. Hon är vit med svagt oranga öronlappar.

Igino - Solipse Idial Igino. Foto: Jolanta Andersson

Hd B

Igino är fri genom sina föräldrar för de i rasen förekommande sjukdomarna såsom Juvenil ep, SD ocxh korthår. Dessa sjukdomar är recissiva, dvs kräver att båda föräldradjuren är bärare för att dom skall kunna bryta ut och avkomman bli sjuk.

Känd mentalstatus

Utställd: BIS-valp Svenska Radunon 2016 *Crufts qualified 2018

Igino är en glad, alltid positiv hane. Lite åt det stora hållet. Med fin krullig päls. Foto Jolanta Andersson

Han tävlas och tränas i både noswork och agility med fina framgångar. Foto Jolanta Andersson

Nosework: Godkänt doftprov: Eukalyptus Tävlar klass 2 i TSM Agility: Klass 1

Han lever i en flock bestående av 3 hanar och är en alltigenom snäll och trevlig grabb.

Igino har 2 kullar innan med fina och väldigt trevliga avkommor.

 Kullen får ett HD index på 100

Inavelsgrad 0.00

Beräknad till v42-43

Lev mellan 13/12 och 24/12. Beroende på när dom föds.

Nu håller vi tummarna för att allt går bra och att det skall komma ett litet gäng krullisar till oss och väntande familjer.

Min förhoppning är att dessa valpar kommer att bli trevliga, glada och mentalt fina familjehundar. Så nu hoppar vi högt av glädje och hoppas nu på flera fina valpar framöver.

Är du intresserad av en valp ur denna kombinationen så är du välkommen med ett mail till mig, Birgitta eller ett telefonsamtal.

birgitta@enhand.se

0709 55 81 62

Du är också välkommen att läsa vad som händer i kenneln på  https://www.facebook.com/groups/1857579831212401/

 

Kamtjatka 5 - resans mål.

by Birgitta8. september 2019 06:00

Hej igen och igen.

Är tacksam att du kikade in och orkade ta dig tid.

Kamtjatka, ja vad tänker man om det? Lax, vildmark och björnar som fångar lax. Det var ju mina tankar kring resan, att få se simmande björnar, ätande björnar och mätta björnar.

Blev nöjd på alla plan kan jag lova.

Allt jag sett och fått uppleva gör mig riktigt snurrig. Jaja snurrigare än vanligt.

Jag kännde mig rätt liten när jag intagit knäläge, denna björnen satte kosan rakt mot mig. Jag på knä är en syn för sig,  med en kamera i nian är jag allt annat än kontaktbar, flyttbar och ej heller speciellt smidig. Tyvärr var det ingen som tagit med traversen så jag fick allt körva mig upp på benen alldeles själv. Tur att alla var intresserade av björnen så inga bilder blev tagna på min uppvisning av svandansen i kylskåpuppsättning.

Denna björnen var en snabb och erfaren laxfiskare. Medans vi var där  den dagen, lyckades den ta och äta upp 12 laxar. Gissar att han/hon var mätt i magen efter det.

Om jag ger dig mitt onda öga, låter du då denna laxen bli min?

Se och höra hur en björn dyker efter lax är en otrolig upplevelse. Plasket glömmer jag aldrig. Mina magplask är som en smekning jämfört med detta, å de du vill inte säga lite.

Vända bästa sidan till kan ibland bli väldigt lyckosamt.

Om någon ens tänker tanken, så är den min, bara min självfångade.

Hua vatten i öronen, men lite får man stå ut med för den goda saken skull.

Närmre än detta kan man nog inte komma, när man pratar om viltfångad lax eller var det en vild fångad lax. Undecided

Vad tyx en röd slips passar den, till bruna kostymen?

Jum, jum smakar dödsgött i kistan...

Fastna i klorna på någon, fick plötsligt en tydlig bild. Jag som älskar djurfötter blev alldeles kär.

Pang...

Aja baja inte leka med maten..

Närsynta bofinken Knut? Nej närsynta Teddybjörnen Fredriksson! Hur som helst måsten en la se vad en gör och stöppar i munnen. Undecided

Nej bara en björndam som tar på lite Chanel parfym. En måste se till att dofta attraktivt, för grabbarna Kiss

Det var inte så mycket lax som jag hoppats på, men ändå såpass mycket att det på sina ställen, kokade av röd lax.

Jaha å vad ligger du också här på mage för? Mätt? Kanske väntar du också på att laxa skall gå till....

Laxa går till, laxa går till...

Jag har han, jag har han! Hur dödar man bäst en vassruska? Surprised

Ibland blir det fel fast man vill så rätt.Undecided

Denna bilden beskriver nog bäst vad hela resan handlade om. Att få se och njuta av en av världens största björnar, se dem fånga lax och uppleva deras liv i deras alldeles egna lilla värld.

Himlen är mitt täcke och marken är min säng
Jag har kraft att andas frihet
Jag har mod att va' mig själv
Mina tankar vandrar lika fritt som laxen
I en sommarälv

// Ted Gärdestad

Känner mig så privilegierad att få ha upplevt detta, att nu ha en massa fina minnen att titta tillbaka på och 8000 bilder drygt att gå igenom. Vilken tur att jag har en kamera och att Zoom fotoresor finns, så jag kommer ut i stora världen och får uppleva detta magiska.

Funderar nu lite på ett nytt projekt.  Försöker utröna vilka bilder som skall plockas ut för detta. Skulle nog behöva lite hjälp för att reda ut denna fråga.

Hoppsan, hoppsan ber 100 gånger om ursäkt, lovade ju en kort blogg denna gången. Hmm allt är relativt och man kan ju ändra sig Innocent Till nästa vecka lovar jag inget.

OBS lånad bild från Dalhallas hemsida, vem fotografen är finns inte angivit.

Idag är gubben och jag i Leksand.

Vi avnjöt en toppen föreställning, med Tommy Körberg, Sherley Clamp osv.. på Dalhalla igår kväll. Även detta en fantastisk upplevelse, även om man kunde önskat lite mer av vädergudarna. Tyvärr får man inte ta med kamera in på området, inga bilder. Nu bär det av hemåt igen, nästa vecka blir en spännande och kul vecka. Pilla med nya bloggen, jobba lite, och spahelg väntar, med mina finaste (några av dem) vänner.

Tack mina fina ungar för att ni passat hus och hundar så vi kom iväg till Dalhalla.

Hoppas du har en fin vecka att se fram emot.  Å du kommer du ihåg vad jag tjatar om.

Det finns bara en av dig å det är du. Glöm aldrig det!

 

// Birgitta

valpar. 7 veckor och snart vuxna nog att lytta hemifrån.

by Birgitta30. september 2018 08:31

Hej igen och förlåt sen ankomst.

Bloggen kommer försent denna veckan. Beroende på att jag och min kamera har varit på turné under helgen. Min fina vän Catherine och jag har varit i grannlandet. Fotat hjortar, gått långt, ätit och druckit gott och skrattat en hel del. Sådant mår man bra av. Sprang på en vän som står mig varmt om hjärtat och som jag alltid blir lika glad över att se, i parken. Så en go kram och lite ny energi fick jag också på denna turen.

Morgon "bröl" i Kronhjortparken.

Valparna är redan 7 veckor.

Underbara, pigga och väldigt glada små hjärtan. Att hoppa upp ur sängen på morgonen är inte svårt när man möts av en konsert av glada ylande. En stund på golvet och man har rena öron, trassligt hår och är överöst av små pussar. Lite (mycket) städ på sovplatsen och morgonmålet serverat, då känner man sig nöjd, glad och rik. När man ligger på alla fyra med valpar omkring sig förstår man vad ordet "rik" innebär. Att vara rik är inte vad man har på banken, utan det man har i ryggsäcken av fantastiska upplevelser.

Nu äter valparna 3 ordentliga mål med hundmat (försökte lyxa till det idag med oxfärs, men se det dög inte) A-fil, lite grönsaker och pasta eller lite bröd. Mellan målet består av A-fil och fortfarande en "tuttteslick" av mamma.

Nu bajsas det och kissas på för valparna utvalda platser, varje valp har sin fläck att sköta det på.

 

Nu sover valparna lite där dom är, ibland tillsammans men ofta på sina egna utvalda platser.

Nu är världen och nya saker är så skojiga att utforska. En hushållsrulle med lite kattgodis,  kan vara hur länga som helst som leksak.

En boll från bollhavet kan vara den bästa ägodelen.

Nu vill dom vara ute i trädgården och busa så ofta det går.

I veckan varit vi varit ute och åkt bil en tur.

Det gick alldeles gallant, lite pipande i början men sedan somnade dom och sov gott. Dom sov så hårt att jag kunde bära in dem och lägga dem, likt ett litet barn i den goa sängen, för att sova vidare där ett par timmar. Nu är jag trygg med att alla valparna kommer att fixa sin hemresa utan några större bekymmer. Ingen av dem uppvisade några tecken på åksjuka trots att turen blev ganska så lång. Vi hinner nog en sväng till. Övning ger färdighet.

Kommande vecka väntar skogspromenaden, koppelpromenader, klipp och bad, veterinärbesök och sist men inte minst föralltidfamiljerna.

När och om jag bloggar nästa vecka, har några valpar redan lämnat skeppet och och är ute på sin livsresa. Till ett kärleksfullt och väntande hem. Jag är så stolt och glad för alla väntande hem, känns så bra att veta att valparna har massor med kärlek som väntar på dem. Ser så mycket fram emot att få följa detta gänget på livets stig, hoppas få dela den med familjerna i form av små bilder och uppdateringar om livet med ett "bär"

Ha det gott alla vänner därute. Var rädda om er. Skall ni som jag ut på vägarna, så kör försiktigt.

// Birgitta

 

Valpar. Nu är dom 6 veckor.

by Birgitta23. september 2018 10:00

Valparna är nu 6 veckor och har blivit riktigt stora.

Denna veckan händer det en hel del. Det är nu rädslorna utvecklas och valpen plötsligt kan bli helt oförklarligt rädd för något ljud den hört många gånger innan.

Vid 6–7 veckors ålder är myeliniseringen avslutad, olika hållningsreflexer fungerar, man kan säga att koordinationen nästan är jämförbar med den vuxna hundens. Nu hoppar den, tar sats och springer samt målmedvetet går till saker.

Nu är valparna tydligare, har en dominerande attityd, underkastelse, en attityd som innebär inbjudan till lek, aggressionsdämpande signaler, kastar sig framåt med låg kroppsställning, i första hand med frambenen. Aggressivt beteende och speciellt slagsmål är svårt att skilja från lek i den här åldern. Valparna slårvarandra med tassen, bits och klättrar på varandras ryggar.

Dom sover väldigt mycket och blir snabbt trötta, mitt i leken somnar dom och känner inte om dom ligger obekvämt eller om kompisen promenerar rakt över dem.

Nu äter valpen 3 mål mat om dagen + ett mellanmål med A-fil. Dom har en snäll mamma, som gärna ger dom lite di emellanåt. Vatten skålen lapas det friskt i och sen badar dom fötterna. Idag avmaskas dem för 2a gången. Ingen har uppvisat mask angrepp men jag tar det säkra före det osäkra.

Klorna är klippta i denna veckan, dom växer fort och måste hållas efter regelbundet.

Nu har dom fått sitt första tuggben, ett kalvrevben smakar mumma. En morot funkar bra och är minst lika god, killar gott i tänderna när man tuggar på det.

Nu väntar en tid där man tydligt kan se att valpen luktar efter spår av sin tidigare avföring, den går ofta till samma plats och kissar och bajsar.

Världen utanför är så spännande och stor att dom bara vill ut. En hel del pipande blir det i valplådan, när dom inte får komma ut.

Ett härligt, nyfiket gäng som tar sig ann alla bekymmer med viftande svans och med en härlig glädje. Kommer ibland när man kallar och alltid när det är mat.

Nu har alla valparna fått träffa sina föralltid mattar och hussar.

Nu kan vi avslöja vart det bär av i livet.

Lilla brun, blir en Halmstad böna.

Bo kommer att flytta till Gotland.

En orange Norgetjej

Oranga Linköpingsbönan.

Å lillagodingen blir Växsjöbo.

Nu är dom så fantastiskt roliga, helst vill man att alla skall stanna hemma i sitt föräldrahem. Men det omvärderas snabbt när man kommer upp på morgonen, och skall ta rätt på nattens vedermödor. Undecided

Nu väntar en vecka men mycket pyssel.

Hoppas du får en fin vecka och att vi ses i nästa blogg, som kanske inte blir söndag nästa vecka. Det hänger lite på hur många timmar dygnen har nästa veckan. Wink

// Birgitta

Valpar 5 veckor

by Birgitta16. september 2018 10:15

Så glad att se dig igen här inne på min blogg.

Nu är valparna 5 veckor och mer vilda än tama.

Nu passerar dom ur präglingsperioden 3-5 v och går in vad man kallar flockprägligsperioden 4-12 v.

Flockpräglingsperioden är den perioden då den starkaste präglingen, sker för flocken. Därav en av anledningarna till att man hämtar hem valpen till sin nya flock vid 8 veckors ålder. Dvs det är en mycket gynnsam period för valpen att  lära känna sin nya flock och bli trygg i den. Livet blir lite enklare för valpen om lilla hjärnan är inställd på att känna in andra individer. Givetvis sker en prägling hela hundens liv, men den är naturligt störst mellan 4-12 veckor

Nu äter gånget lagad mat 2 ggr/dag och på riktig tallrik. Smile Försöker skaffa sig ett bordskick, som kan funka. Gå i maten är mer en rutin än en tillfällighet och att äta på syrrans portion en rättighet. Nu har dom fått en vattenskål i valphagen, lapa vatten, tvätta fötterna och gräva i skålen har blivit favoritsyssla.

Under v 5 börjar valpen ty sig till och förstå att den är en hund. Den söker kontakt med hundar och bryr sig mindre om människor, katter och andra levande varelser. Nu får vi människor börja "ta plats" och vänja valpen vid att knyta ann med oss. Egentid med alla valpar är jätteviktig denna veckan och framöver. Nu har vi en vecka på oss att knyta ann och vara, bara så där gulliga, intressanta och gosiga som vi kan. Under v6 och början av v7 utvecklas rädslor. Men det tar vi nästa vecka.

Leken börjar nu bli lite mer på allvar, dom börjar kampa så smått. Nu börjar också det som kallas för bithämning, dom biter varandra i öronen, mjölktänderna är sylvassa, så den bitne skriker och bitaren släpper taget. Det är en viktig träning som lär valpen hur hårt den kan bita.

Nu börjar den också försvara sina saker, lägger tassen på leksaken den har så det blir svårt för kompisen att ta den, morrar när någon kommer för nära. Nu börjar dom likt den vuxna hunden, skaka leksakerna för att döda dem. Stjäl från kompisen.

Världen blir större och promenaderna längre. Under denna veckan skall dom få komma ut i trädgården lite längre stunder, om vädret tillåter.

Köket är stort och dom hittar på en massa bus med sina syskon, mormor och storasyrran.

Nu väntar en period när kroppsställningar testas. Svansviftningar, lekställningar osv... under leken provar valpen nu sig fram hur den med sin kropp skall signalera vad den vill och kan.

Under kommande vecka börjar tiken att så smått uppfostra valparna.  Nu är dom färdiga för att skolas in i vuxenlivet. Hanen hjälper från 5e veckan till att uppfostra och blir nu nyfiken på valparna. Scattis inget undantag, dom är ju hans fosterbarn.

Jag måste säga som ugglemor, "dom är fina dessa barnen". Är så nöjd med valparna och deras utveckling.

Nu är det väl hög tid att jag presenterar underverken.

One Hands Sweet Cloudberry, Brun/vit hane.Kiss

En riktigt liten charmknutte och lurefax.

One Hands Sweet Wolfberry. Vit/orange hane

Kallas Jabb Johan, för han jabbar hela tiden med sina tassar, lite av tjuren Ferdinad ser jag i honom. - Ja du.... jag kommer, men inte just nu....Cool

One Hands Sweet Gooseberry. Orange tik.

Gör själ för sitt namn, en gosig tjej med en vilja av stål Wink Alltid pg oftast med sin likasinnade syster.

One Hands Sweet Crawberry. Orange tik.

Själsfrände med Gooseberry. En tös som vet vart hon vill och vad som skall ske, kösta vad det kösta vill, bara syrran hänger med.

One Hands Sweet Bearberry. Brun tik.

Gillar att hänga med Cloudberry, är vaken när dom andra sover så hon får världen/leksakerna för sig själv. Sen är det kul att bita dom andra när dom minst anar det. Smart som få...Smile

Kanske kullens charmknutte. Wink

Ja så här ser underverken ut, dom växer så det nästan syns, sköter sig med bravur på alla sätt och vis. Bajsar och kissar så vi har fullt upp Wink Små barn är härliga barn, bäst och vackrast när dom sover.

Hoppas du hittat något kul att kika på och att får en härlig, spännande vecka.

Vi laddar för nya bus och äventyr.

// Birgitta

Valpar. 4 veckor.

by Birgitta9. september 2018 13:03

Hej, så roligt att du är här igen!

Nu har det rusat iväg 1 vecka till.

Det händer mycket i lådan. Nu har lådan fått flytta ut i köket till oss. Nu börjar resan att vänja sig vid vardagens ljud. Kastrullskrammel, diskmaskinsljudet, dammsugaren och alla andra konstiga ljud.

Från 4:e veckan är valpens förmåga att uttrycka sig fullt utvecklat. Nu skäller, gnäller, morrar den och kan skrika ordentligt om den kommer i kläm eller blir förbannad. Fram till 4 veckor är det mest gnäll om den tappar bort morsan eller känner sig lite bortkommen och hungrig.

Valpen rör sig fortfarande lite osäkert, men springer och klättrar på allt som kommer ivägen.

Sover gör den fortfarande nästan 65% av dygnet men har nu börjat få den stora hundens sömnrytm. Dvs.. sover större delen av natten. Äter, kissar och busar på dagen. Sömnstunden på dagen är nu kortare, men fortfarande sover dom i hög med sina syskon.

När dom är vakna, provar dom alla nya sätt att kommunicera med sina syskon. Någon skäller, någon föredrar att morra, en tredje testar "bissingarna" just detta testande är en viktig del av socialiseringen. Man måste lära sig hur hårt man får bita innan kompisen, framtida matte/husse säger ifrån och hugger tillbaka. Ju tuffare syskon desto snabbare lär man sig att busa med tänderna är ok men inte bitas.

Mellan 3-5 veckors ålder dras valpen till allt levande, så nu är det roligt att lägga sig i lådan och bli undersökt. Vid ca 5 veckor avtar det intresset och dom börjar bli medvetna om sin ras, intresset övergår från allt till hundar. Men lite mer om det kommer nästa i veckas blogg.

Liza diar fortfarande sina valpar flitigt. Men nu nästan alltid stående. Tänker att det gör dom för att valpen skall få anstränga sig lite extra och hitta sin balans och benstyrka. Inget sker av en slump och det är ingen tillfällighet att nästan alla tikar gör lika utan att någon lärt dem.

Valparna äter nu mammas mjölk och lös mat = oxfärs, äggula och lite morot. Första måltiden en dröm, alla fattade direkt att oxfärs och äggula är en delikatess.

Alla växer och ökar fint i vikt. Dom väger nu alla runt 1.5 kg

Klorna är klippta för första gången. För att göra det så enkelt för valpen som möjligt, klipps klorna när sovklockan har ringt, så valpen sover gott, medans jag plockar med den. All hantering skall var skön och behaglig, inget trasslande.

Nu har valparna flyttat ut i köket, som jag redan nämnt.. Varför köket? Jo jag lägger stort värde i att valparna vänjer sig vid vardagens ljud, diskmaskinen, kastrullock som ramlar i golvet, smäll i lådor och skåp samt att vi springer fram och tillbaka titt som tätt. Att lära sig sova och slappna av fast det skramlar och händer saker är A & O i en Lagottos framtida liv.

Valplådan har också vuxit och blivit en stor tummelplats, nya sovställen hittas och kul leksaker som ligger ivägen. Allt till för att undersökas.

Eftersom sömnen fortfarande, är det dom mest sysslar med under dygnets timmar. Väljer vi att sova vidare, drömma med John Blund och hoppas att vi ses nästa vecka. Wink

Ha en fin vecka och Tack för att du tog dig tid och kika in.  Kiss

 

// Birgitta  Wink

Birgittas bildblogg

Välkommen till  min blogg.

Jag vill att du ska njuta av bilderna och kanske också fundera på de små ord jag skriver. Att fotografera är en stor hobby för mig och tror du att jag på något sätt kan hjälpa dig att ta bilder som du vill ha är du välkommen att höra av dig. Klicka på kontakt. 

De ständiga fotomodellerna är mina 4 lagotto Pia-Lotta, Scattis, Lisa & Humlan Det är många djur som får ställa upp när jag drar ut på fotouppdrag med min kamera.

Fotoreser till exotiska platser, är en stor glädje för mig. Björnar i Finland eller lejon i Afrika alltid lika kärt och spännande.

Jag driver också företaget En hand för din vän och om det kan du läsa mer om du klickar här eller på hemsidan i balken upptill.

Tycker du om det du ser eller läser, är jag JÄTTE glad om du skriver en liten kommentar.

Återigen - välkommen till min blogg.

//Birgitta

 

 

 

 

Copyright: Text & bild: Birgitta Lindström
Inga bilder eller texter, får användas i något sammanhang, utan skriftligt godkännande.

Om korten används utan godkännande kommer en debitering att ske.

Arkiv