Valpar 4e uppdateringen - 2019

by Birgitta13. oktober 2019 06:00

Hej igen.

Nu har ytterligare 1 vecka rusat iväg och Liza är nu pg in i sin sista dräktighetsvecka. V9 dygn 58-63.

Liza har den 13/10 gått upp 3,5 kg.

En liten uppdatering vikten är idag den 17/10, 4kg upp. Så man förstår vad valparna växer på sig sista veckan.

I tisdags tog vi stora "valp" badet, klippte klor, klippte runt ljuvret, frissat svansen och städade rumpan. Måste ju vara snygg och ren när man väntar på sina fina småttingar.

Denna perioden är så mysig. När man lägger handen på magen och "knytten" bara är där och sparkar och lever runt. Första gången det lilla pirret känns sprider sig ett leende från hjärtat, jag blir så tacksam och överväldigad över det varje gång. Nytt liv spirar. Måste säga att jag har svårt att hålla händerna borta från magen. Men Liza är som alla gravida kvinnor lite mån om sin mage, och visar tydligt sin integritet genom att flytta sig och ändra kroppen så kliet hamnar där hon vill.  Laughing

OBS bilden är från förra kullen, som visade sig vara 5 valpar. Valde att inte röntga denna gången. Liza är tröttare och mer påverkad denna dräktigheten så jag ville inte utsätta henne för varken jobbet eller smittorisken.

Såhär ser det ut om man röntgar tiken dag 54. Man kan tydligt se skallarna, ryggraden och det lilla av benen som ni är mineraliserade. I denna magen ligger lite mat påväg ner genom tunntarmen ivägen. Normalt fastar man en hund innan röntgen men det vill man inte göra med en dräktig tik, om man inte röntgar för sjukdom eller befarad sjukdom. Efter dygn 48 är valparna så förbenade att man tydligt kan se små skelett. Men lite klurande kan man också räkna hur många dom är. Även om man tycker att allt borde synas kan det ligga så det är svårt att räkna. När man väjer att röntga gör man oftast det för att ha en aning om hur många som man kan förvänta sig föds, samtidigt får man en veterinär koll på tiken så att hon ser fin ut i slemhinnor, hjärtat låter bra, att lungorna låter fina.

Bäckenligamenten och hennes muskler har börjat förbereda sig för valpning. Det syns tydligt då hon nu fått den karakteristiska midjan som blivande mammor får. Magen hänger och har flyttat sig bakåt. Dom får en lite "slaskig" gång med bakkärran, pg av att ligament och muskler slappnar av och gör sig förberedda på att bli mer elastiska än vanligt. Liza har varit ganska "slaskig" i sin gång ganska länge.

Hon har en STOR mage men det behöver inte betyda många valpar. När hon sitter lutar hon magen i golvet.

Hon ligger helst på sidan och sover ganska mycket. Bästa stället är mattes knä, blir en lagom håla att stoppa ner den sprallande magen i.

Liza är jätte hungrig för det mesta, vissa dagar kan man riktigt se att hon får fundera länge på var hon skall putta ner maten och om den får plats. Jag minskar, hennes matintag med ca 30% från dygn 59 ser däremot till att den är näringsrik och energi tät. Tiken får ofta diarré och blir illamående innan förlossningen. Dom kan också jobba bättre med sina magmuskler om dom inte har en massa "bajs" i vägen. Sista dygnen innan dagen D vill oftast inte tiken äta alls. Denna veckan blir tiken lite slöare, tröttare, mindre social och vill helst vila, kanske till och med avstår sin promenad. Hon får välja själv. Det är Liza som bestämmer hur hon vill göra.

60-63 dygnet.

Valparna är nu ca 110-140mm stora. Dom är fullpälsade, ögonlocken är stängda. Mellanfotens ben är inte riktigt utvecklade ännu, men väl häl och vristbenen. Nu lägger valparna på hullet, sväljer fostervatten och kan nu få hicka. Nu börjar det bli trångt för valparna. Från 58e dygnet kan dom överleva utanför livmodern. Så i praktiken kan Liza valpa på tisdag och valparna skulle klara livet utanför hennes mage, men det är inte på något sätt önskvärt eller det bästa som skulle hända. Vi väntar gärna några dagar till på knytten.

Nu kan man tydligt känna när ett litet ben sparkar eller när ett huvud flyttar sig och pockar på och vill ha lite mer utrymme.

Dygn 60 är valpen helt färdig och klar för att komma ut i stora världen. Det enda som kanske inte är klart är lungorna, dom blir klara för syre andning det sista innan födseln.

Valparna bestämmer själva när det är dax att komma till världen.

Liza svarar direkt på deras signaler. Så länge hennes äggstockar producerar progesteron kan hon inte valpa. Progesteronet påverkar livmodernsmuskler så den håller emot, när progesteronet sjunker kan livmodern börja driva ut valparna. Behöver man åka in med sin tik för att man tycker det tar lång tid med uppstarten av förlossningen, be veterinären ta ett proggprov (om dom inte gör det) och se om det verkligen är pg eller "bara" lite förarbete. Alla kliniker kan inte läsa av direkt så välj förlossningsklinik med omsorg. Vi har stora lyckan att ha flera som läser direkt i vår närhet, bra att veta om i fall att.

När valparna är färdigutvecklade skickar valparnas binjurar signaler till tiken, att nu är vi klara och är redo för att komma till världen. Det är då den stora konflikten börjar mellan Liza och hennes valpar. KRIGET STARTAR!!!!

Så länge tikens äggstockar bildar och skickar ut progesteron kan inte valpningen starta. Progesteronets uppgift är att hindra livmodermuskulaturen att dra ihop sig. Därför måste äggstockarnas gulkroppar ( de är gulkroppen som bildar progesteron) slås ut på något sätt och det gör den med hjälp av prostglandinet som valpens binjure producerar. Att den konflikten startat, kan vi läsa av genom att se hur tempen stiger och sjunker. Denna process startar ca 1 vecka innan valpning. Inte konfliktlöst att komma på världen.

Tikens livmoder har under 9 veckor kämpat med att hålla kvar och bibehålla en så bra miljö som möjligt för fostren. Innan förlossningsarbetet kommer igång måste förlossningsvägarna mjukas upp. Livmoder munnen skall vidgas från 0.5 mm till ca 4-5 cm,  för att kunna släppa fram valparna.

Man märker att detta jobb har startat genom att de flesta tikar får en klar, lite seg vätska som kommer ur vulvan under den sista veckan. När förlossningsarbetet sedan startar kommer en seg lite vitfärgad flytning och den kallas för slemproppen. Den har haft som uppgift att sitta ivägen för bakterier så dom inte kunnat vandra in i livmodern och göra miljön trevlig för fostren. Temperatursänkning är starten på valpningen. Jag trasslar så lite jag kan med mina tikar, dvs jag tempar aldrig utan ser på tiken när hon börjar skaka, det är ett tecken på att tempen har dippat och valpningen strax drar igång.

Här ligger lilla jag och bara väntar/ Liza.

Nu är valplådan bäddad och klar. Cellstoff, febertermometer, våg, handdukar osv, osv ... framplockat. Hon kommer förhoppningsvis gå hela veckan, men snart mina vänner är det dax. Nu kan vi bara sitta ner och vänta. Man hör ofta att man skall ta tempen hunden 3ggr/dag den sista veckan för att se dippen som kommer ca 2 dygn innan valpningen. Men se det struntar denna uppfödaren i helt och hållet. Varför störa Liza med något hon ogillar när hon redan mår lite tjyvens? Jag lär nog inte missa när det är pg ändå. Ofta kan man se att tiken skakar och fryser en aning när tempen dippar och det räcker gott för mig.

Nästa gång vi hörs, hoppas jag vi vet hur många dagar hon gick, och hur många valpar det ligger i lilla magen. Nästa blogg kommer när valparna har kommit och vi vet hur allt förflutit. Om jag kan hålla mig och inte sticker emellan med en kortblogg när vi närmar oss.

Håll nu tummarna för att allt går bra och att vi snart får träffa "våra" valpisar, friska och fina. Ja jag har alltid lite ont i magen och känner oro för hur det skall fortlöpa.  Foot in MouthEn valpning är ingen självklarhet, det kan hända mycket. Tack och lov har jag en duktig kollega och vän som alltid ställer upp om det trasslar eller jag "bara" behöver någon att bolla med. Tack för att du finns, du vet vem du är. Kiss

Jag önskar jag kunde se in i framtiden eller åtminstone några dagar framför oss  Wink

Vi får se vad nästa söndags blogg handlar om. I bästa av världar en rapport från valplådan antingen i väntan eller med nya invånare.

Vi är nu flera stycken som sitter i väntans tider, och håller tummarna för att allt skall gå bra.

// Birgitta

 

Valpar 2:a uppdateringen - 2019

by Birgitta29. september 2019 06:00

 Hej jag är så glad  Smile att du tog dig tid att kikade in i bloggen idag igen.

 Hoppas du hittar något du tycker är spännande att läsa om eller ser en fin bild att titta på.

 Nu har våran Liza gått 42 dagar, och är inne i v 7, på sin dräktighet. Hon har nu gått upp 1,95kg. Jag följer alltid mina tikars viktkurva. Dels för att se så den inte rusar iväg upp eller ner onormalt. Det finns ingenting som säger att för att en tik går upp mycket, kommer det många valpar. Viktökning kan bero på att kroppen lagrar vatten, tiken går helt enkelt upp i vikt, fostervatten mängden är större och en massa andra anledningar. Tikar kan minska i vikt och få fina och många valpar i en kull. Men jag försöker följa och se hur varje tik ökar. Jag får också en klarare bild på å hur mycket dom bör gå upp per valp, så det blir lite gissningstävling med mig själv. Alltid kul om man har rätt. Vinna över sig själv är väl bästa vinsten.Smile Dräktigheten varar mellan 58-68 dagar eller 9v. Det flesta valpar kommer runt 63 dygnet, det är det mest optimala. Runt den 20 oktober är det nog dax för Liza att få sina valpar.

I veckan(V6) som gått har det hänt en hel del med "knytten" som spirar i Lizas mage.

Öronsnibbarna och ögonlocken har växt och täcker i slutet av veckan örongång och ögon. De yttre könsorganen börjar förändra sig i riktning till han- och honkönsorgan..
I början av veckan skiljs tårna helt. Morrhåren har börjat växa ut.
Tarmsystemet har nu lämnat navelsträngen och befinner sig nu placerad i bukhålan.

När valparna föds kan det skilja flera dagar på dem pg av att något ägg kan bli liggande och vänta på "sin" sperma i flera dagar, innan befruktning sker. Kan också vara så att något ägg tar sig vid första parning och något någon dag efter sista parning. En anledning till att inte låta hundarna para med för många dagar i mellan. En svår avvägning för oss uppfödare, eftersom vi ingen kristallkula har och inte vet om 1:a parningen "tog". Detta är ofta en förklaring till varför det i en kull kan födas flera valpar som upplevs som prematura, dvs. för tidigt födda. Vad är det som styr när valparna föds kommer vi till lite längre fram.

https://www.youtube.com/watch?v=f4KoH4GQDPg (du får tyvärr kopiera länken för att kunna se den, kan inte dela länkar direkt i bloggen) i denna länken kan ni se den vackraste film jag vet. Visserligen för människa, men det skiljer inget mellan fosterutvecklingen på oss och hunden. Det enda som skiljer oss åt är våra gener som styr vad det blir. + att i tiken utvecklas fler ägg på en gång och där sker så mycket under en så mycket kortare tid.

Orsaken till att hundarna föds så outvecklade, är att tiken skulle bli för tung för att orka söka efter mat till sina foster, om hon gick längre tid. Bli för stor och otymplig. Valparna skulle inte få plats i magen utan bli för stora för henne att föda fram, om dom blev "lika klara" som oss människor innan födseln. Valparna fortsätter sin utveckling i en rasande fart efter dom kommit till världen. Av den anledningen är det av största vikt att valparna får vara i sin lya i lugn och ro. Utan att dom  lyfts och hanteras mer än absolut nödvändigt, de första veckorna efter sin födseln. Jätte roligt att se valpar på bilder. Fota gärna men med valpen liggande i valplådan utan blixt och en massa lyftande. Det är för valpens bästa, och inte för att denna uppfödaren är en gnällkärring, (ok kan jag nog vara ibland) som inga valpköpare är välkomna på besök innan valparna blivit ca 4-5 veckor.

Men åter till denna veckans händelser.

Vad är det som händer i denna goa lilla magen? V 7 en vecka när det händer en massa med fostret.

Mellan dygn 42 - 63 sker 75% av fostrets tillväxt, så  nu väntar en intensiv växtperiod.

Dag 40 är valparna ungefär lika stora som en biljardboll. Från dygn 42 kan man röntga och se valparna. Nu börjar skeletteringen av ryggrad och skalle.

Dygn 42 utvecklas och trampdynor under slutet av detta dygn och in på 43 dygnet utvecklas klorna. Från dygn 42 kan man röntga och ev se valparna. Då börjar skeletteringen av ryggrad och skalle. Nu startar också hela mineraliseringen av valpens skelett. När man vet förstår man också att tikens naturliga behov av calium och kalk ökar. Det är nu tiken skall vara fulladdad i sina kalkreserver, för att inte att passera gränsen för kalkbrist och få eklampsi (ett livshotande tillstånd för tiken) när hon börjat amma valparna. Dygn 48 är skelettet så mineraliserat och utvecklat att hela valpen går att se på röntgen. Jag kommer inte att röntga Liza, vi veta att hon är dräktig och hur många som kommer får vi snart reda på. Röntga innebär trots allt en risk för valparna och som läget är nu med magsjukdomar, som härjar, vill jag inte utsätta mina hundar för att dra hem någon sjukdom från djursjukhuset. Det är ju dit alla åker när hunden inte är ok.

Dygn 42 rekommenderar man att man skall avmaska tiken, men själv känner jag mig kluven till att ge tiken gift under dräktigheten och under den tid då celldelningen är som störst. Väljer att ha extra koll på avföringen för att se om det finns minsta tillstymmelse till mask. Riven morot är effektivt mot mask, säger inte att det ersätter maskmedel på något vis vid ett svårare angrepp i kenneln men för att hålla magen i det skick att hunden "tål" och klarar av ett maskangrepp av lättare typ. Självklart maskas tik och valpar efter rekommenderat schema då dom kommit till världen.

 

Dygn 45.

Nu börjar pälsen utvecklas. Man kan till och med förstå vilken färg valpen kommer att få. Färgcellen, som sitter sig som en liten "ampull" i nacken på fostret har nu börjat färga ut över kroppen. I den lilla cellen ligger all färg som skall fördelas ut över kroppen. Den hinner ibland inte färga ut innan valpen kommer till världen, utan fortsätter så länge den behöver för att bli klar. Dvs det är därför man ibland ser valpar med vita fötter och med en strimma vitt från bröstbenet och under hela magen när dom föds, men när valpen sedan blivit lite äldre är den homogent färgad. Dvs.. den har hunnit färga in. Om tassen förblir vit, räckte inte färgen till det. Enkelt förklarat.

Man kan nu känna valparna i magen, är det 1 eller 2 valpar kan det ta lite längre tid. Är tiken överviktig kan det vara svårt att känna dem.

Mest spännande är att valparna nu känner när man klappar tiken på magen. Valpens, för nu är den så utvecklad att man kan kalla det valp och inte foster, känselreceptorer i huden är redan välutvecklade och uppkopplade till hjärnan. Så nu klappas det mycket på magen, jag vill ju att dom skall känna igen beröring. Redan vecka 7 lägger vi en liten grund till framtida kontakt med valparna. Spännande eller hur. Jag klappar Liza mycket normalt men efter V7 magklappas hon mest hela tiden.Wink Hon älskar att pösa ut och ligga på ryggen för lite magkli.

Om någon valp dör under denna perioden resorberas inte längre fostret, utan det kan i bästa fall, mumiefieras och kan födas som ett litet hårt skelett. Om ett foster dör under denna perioden kan detta leda till att hela kullen dör. Eller ibland sätter en förlossning igång och kroppen gör sig av med det döda fostret. När det är klart vilar hon vidare i sin dräktighet. Som uppfödare är det inte enkelt att veta, vad som händer. Man åker naturligtvis till veterinären om man är bekymrad, där kan man ta ett sk proggtest för att se om valpningen är pg eller det "bara" är en städning som startat" V 7 är en kritisk period i dräktigheten. Denna veckan skall man vara lite försiktig med tiken. Menar inte att man skall linda henne i bubbelplast även om man skulle vilja det. Undvika främmande hundmöte (inte utsätta för onödig smitta) ha en extra uppsikt vad hon petar i sig, undvika stressiga miljöer, byta miljö för tikarna. Trots att man vet detta, är det enligt SKK regler denna veckan man som uppfödare kan ta hem fodertikar, för valpperioden. Mycket märkligt tycker jag. Man borde "få" ta hem fodertiken avsevärt mycket tidigare, sen förstår jag att husse/matte vill ha sin vovva hemma så länge det går, men för valpar och tik, tänker jag att det vore bättre med en tidigare flytt. Nu är Liza i sitt hem hela tiden så detta är inget jag behöver fundera över men gör det ändå.Sealed Är man nörd så galopperar hjärnan ibland.

Valparna ligger nu gott omlindade i sin fosterblåsa med modekakan lindad som en gördel omkring dem. Moderkakan utgör inte bara näring och mat den är också en utmärkt stötdämpare mot smällar och rörelser. Ligger som en badring omkring den ömtåliga kroppen. Till viss del inne i fosterblåsan men också utanför hinnan. Säg sen att naturen inte är magisk i sina uppfinningar. Det kan ligga tvillingfoster i samma säck och då blir det lite trångt. 2 om käket och 2 om utrymmet. Oftast resorberas det ena fostret.

Nu är vi på den sista biten av dräktigheten. Liza är våldsamt hungrig och avnjuter mer än gärna ett kalvrevben i trädgården. Tiden rusar iväg, nu väntar en spännande och förväntningsfull tid. Men också väldigt orolig tid. Dräktighet är ingen självklarhet. Mycket kan hända med tiken och med kommande valpar. Som uppfödare får man förbereda och ha en plan B på den kommande tiden.

 Nu får vi sitta ned och vänta och hålla tummarna för att allt går som det skall. Wink

Det kan hända mycket på vägen ännu men det råder inga som helst tvivel om att våran älsklingsvovva är dräktig.

Har en fråga till mina uppfödarkollegor. Upplever ni att tikarna lägger fler valpar i något av hornen? Funderar en del på det,  jag har en klar bild på hur mina har gjort genom åren.

Vi börjar bli några stycken som väntar. Kiss Hoppas du tycker det är spännande att läsa om oss och vår resa.

Opps, det blev en lång blogg denna veckan, tack för att du orkade hela vägen igenom.

Blir som vanligt väldigt glad om du delar sidan till dina vänner. Å du tryck gärna på gillaknappen och kommenterar gärna det du läser, det uppskattar jag. Har du frågor och funderingar du inte vill ställa offentligt så ring eller maila mig. 0709 55 81 62 eller birgitta@enhand.se

Det är ok att ogilla det du läser också, men berätta då gärna varför Innocent så får jag hjälp att bättra min blogg.

 // Birgitta

Valpar - 1a uppdateringen

by Birgitta24. september 2019 06:00

Hej och välkommen att dela vår resa.

Brukar blogga 1 ggr/veckan, oftast på söndagar. Om tiden räcker till. Skriver och visar lite bilder på vad som händer med dem väntande valparna, och deras resa från embryo till fullgången valp.

 Jag börjar gräva lite i anatomikunskapen ( för er som inte känner mig, jag är en anatomi nörd) och hoppas att du tycker det är roligt och spännande att läsa om vad som händer i magen på vår Liza, och vad som hänt såhär långt på resan.

 Liza har nu kommit till dygn 37 efter den första parningen. Bilden är från dygn 29 efter 1a parningen. Man ser tydligt 1 ägg som ligger i vänstra hornet. Man räknar "aldrig" äggblåsorna. Det kan hända mycket på resan. A - kan hundar resorbera sina foster ända fram till 5e dräktighetsveckan. En tik som ultraljudats med flera foster kan visa sig gå tom. B - kan det ligga foster och gömma sig, bakom levern, bakom urinblåsan, och bakom sina kompisar. Jag vet hur många fosterblåsor vi såg och hur många foster vi hittade. Men det bevarar jag som en hemlighet.  Sealed Fina och stora var dom allihop, så jag känner mig väldigt förhoppningsfull.

Detta är vad du ser på röntgen bilden. Början till, kanske just din vän för 15 år framöver.

Dygn 15 fastnar blåsan i livmoderväggen. Vid 21 dygnet är fosterblåsan ca 15 mm stor. Så man kan förstå att det går fort.

Jag har länge sneglat på Igino och drömt om en kull efter honom. Liza och Igino matchar varandra perfekt. Så nu hoppas  Iginos ägare Jolanta & Galottens kennel och jag på att det skall komma flera små fina valpar ut av denna kombinationen.

Liza och Igino parade 2 ggr med ett dygns mellanrum. 2 fina parningar med en känslosam och försiktig hane. Han bjöd upp till lek, när dom lekt och haft lite flört för sig själva och genomfördes parningen så fint. Älskar att se en hane dansa för sin flicka och fråga om lov.

Långa "häng" vilket är gynnsamt för att sperman skall skickas upp i hornen och möta äggen. Hundar har 2 horn, inte som människan 1 livmoder, där fostren ligger likt ett korvtåg och växer till. Dosen av sperma är en liten mängd som får hjälp på vägen, av en dos vätska (vatten) som bildar en bäck som sperman kan simma i för att nå äggen. Den vätskan hjälper också sperman att hålla sig vid liv i väntan på att bli "utvald" av ägget. Det är ägget som bestämmer vem som är välkommen och vilket kön det skall bli på fostret som ligger och väntar på startskottet. Som en liten rolig vetskap, är äggstocken hos en hund ca 2-3mm stor. Fantastiskt organ som innehåller ämnet/programmeringen till alla kommande ägg som tiken kommer att lossa under sin livstid.

Som redan mormors kropp bestämt hur och vad varje ägg skall bli. Så om man skall vara lite noggrann så är mormor väldigt viktig för vad det skall bli av din valp. De kommande valparnas mormor är en fantastisk hund ( ja jag är lite partisk) med alla de egenskaper jag önskar av en lagotto.

Vi, jag och Liza, åkte hem och var helt säkra på att detta var helt rätt hela vägen. Snygg hane och en fantastiska hanhundsägare som besitter stor hundkunskap och som mer än gärna har framtida kontakt med Iginos valpköpare.

Skulle vi kika på fostret idag, dygn 36-38, skulle detta vara det vi ser.

Det händer mycket och snabbt varje dag. Därför är det av yttersta vikt att Liza får den mat hon behöver. Från dygn 36 ca ökar jag maten till Liza, även om hon redan dygn 10 påtalade att hon var vrålhungrig hela tiden.  Man brukar kunna se en påbyggnad av tikens mage vecka 5 ca, men även det kom klart tidigare hos min vår fina Liza. Redan efter 17 dygna kunde jag se förändring på henne (kommer ofta lite tidigare på omföderskor) Från dygn 21 är det möjligt för en tränad hand att känna fosterblåsorna och om man vill räkna dem, men man skall vara försiktig och inte klämma, trycka hårt eller pressa. Fosterblåsorna låg som ett litet pärlhalsband utmed Lizas mage. En nästan religiös upplevelse om man får och har möjligheten att känna detta. På 24 dygnet kom den typiska flytningen som ger ett klart besked om att det finns foster i livmodern. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på. Detta är hennes 3dje kull och då är det lätt att dom svullnar ut tidigt, så hon är klart rundare för dagen än hon var förra gångerna. Hon har dock redan gått upp 1,2kg så det bordar gott.  Jag väger Liza varje vecka och har lite koll på hur hennes kropp känns. Som du säkert vet är jag utbildad KS-terapeut på hund/häst, mina händer har tränat sig för att känna hur kroppen fungerar och vilka signaler den skickar ut. Wink

Tikarna får ett ökat behov av fett, proteiner, kalk, fosfor och vitaminer, under dräktigheten. Dom har ett något ökat behov a A vitamin och D vitamin. A vitamin skall man vara lite försiktig med att överdosera på sin tik, då man i forskning sett att A - vitamin kan leda till gomspalt hos valparna då det påverkar gälbågarnas utveckling. Dvs de bågar som bildar gomen.

Redan på dygn 33 sluts gälbågarna (de 3 gomstrukturerna) och gomen bildas.

Man skall absolut inte göda tikarna. Mina tikar får C-vitamin, kalk och blodmjöl redan 1-2 månader innan parning, beror lite på om dom är förstföderskor eller har valpat innan och vilket allmäntillstånd dom befinner sig i. Ger man  kroppen möjlig att vara fulladdad, så den inte behöver ta på sina reserver minskar risken för att foster och tik drabbas av viktiga vitaminförluster, samt att det ger valparna en bra möjlighet till en gynnsam skelettering. Det är nämligen inte helt självklart (vilket man trodde förr) att valparna får vad dem behöver i magen. Vissa individer släpper inte ifrån sig sina reserver lika lätt till fostren. Skeletteringen börjar om en vecka ca runt dygn 42.

Under hela Lizas dräktighet håller jag henne så långt från främmande hundar jag kan och utsätter henne för så lite nya, stressande saker som det är möjligt.

Senare tids forskning har förstärkt teorin om att. Valpen påverkas mer av sin mammas stress nivåer än vi tror under fosterlivet. Det som påverkar fostret mest är stress och könshormoner som tiken utsöndrar under dräktigheten. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av stresshormonet kortisol. Kortisolet passerar genom moderkakan och in i fostren. Varje obehaglig händelse som drabbar tiken ger fostren en dusch av stresshormon. Det får till följd att valpens hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå. När valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en stressituation.

Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen blir mindre undersökande och nyfiken som vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende.

En teori jag rättat mig efter under alla år som uppfödare och som jag nu är extra glad att kunna läsa om i forskningsrapporter. Så slutsatsen är att jag fortsätter att vara en "besvärlig" tik ägare, tar aldrig med mina dräktiga tikar ut i stora världen under dräktigheten. Dels för stressen men också för att inte utsätta dem för onödig smitta. Jag vet att en del tycker jag varit (är) lite knepig i detta hänseende men det får stå för dem.

Lite roligt är att man också konstaterat genom forskningen, att om man matar tiken med ex vanilj från 20e dräktighets dagen. Känner och föredrar valparna den smaken redan 23 timmar efter födseln. En gammal vetskap man lite har skrattat åt. Det sägs att tryffelletande Lagottotikar matas med tryffel under dräktigheten, i Italien. För att på så sätt förstärka valpens lust i framtida tryffelsök. Man skall inte förringa gammal beprövad kunskap.

Nu rusar tiden fram och vi skall försöka hålla er uppdaterade med vad som händer här hos oss.

Hoppas du orkar och har lust att kika in under resan.

Funderar du på var infon kommer från, är min kunskap till största delen från mina utbildningar, anatomiböcker, veterinär litteratur och forskningsrapporter. Läser mer än gärna sådant i hängmattan och när tillfälle ges. Har underbara studievänner, veterinärer och uppfödarkollegor som gärna bollar kunskap och info med mig.  Ja, jag sa väl att jag är första gradens "nörd" när det gäller anatomi och nutrition hos hunden. För varje ny händelse i mina hundars liv ger det mig chansen att "götta" ner mig i ny kunskap.

Tack för att du orkade läsa dagens långa inlägg Kiss Nästa blogg kommer på söndag klockan 6.00.

Funderar du på något är du alltid välkommen med dina frågor och funderingar. birgitta@enhand.se

Kan redan nu svara på den vanligaste frågan. Vilken färg får valparna? Det vet man inte, färggenetik är det svåraste. Alla färger utom svart är tillåtet i rasen (det föds inga svarta) Så vilka färger det blir vet vi inte förrän dom är födda.

Å du jag blir jätte glad om du hjälper till att dela min blogg, så det inte "bara" blir du och jag som läser och är nyfikna.

 

Ha en fin vecka tills vi hörs igen// Birgitta

Oj nu har redan 1 vecka gått.

by Birgitta21. april 2017 10:21

Idag är det lördag igen och valparna blir redan 1 vecka.

Dom har nu dubblat sin födelsevikt.  Sover, äter och knorrar belåtet.

Mamma Liza pysslar om sina valpar och ser till att dom ligger tryggt i sitt bo.

Idag tänker jag snudda lite vid sinnena.

Hörseln utvecklas inte förrän valpen är 21 dagar. Valpen är döv och en hudflik täpper igen hörselgången. Tiken förmedlar sig inte med valpen, med några ljud. Trots det utvecklar valpen egna ljud snabbt. Nöjda knorrande när dom diar, jämmer och gnäll när dom inte är nöjda och till och med ett litet ljud som liknar skällande kan komma när dom blir "förbannade"

Fram till valpen är 14 dagar är den helt blind. Eller ögonlocken är ihopväxta allt för att ögat i lugn och ro skall kunna utvecklas. 3 Kranialnerver skall kopplas fram till ögat för att det skall kunna röra sig och tolka synintryck. Det behövs 14 utvecklade muskler för att hunden skall kunna röra sitt öga.

Känseln är fullt utvecklad redan när fostret är 7 veckor. Valpen söker hela tiden värme och kontakt hos mamma och syskonen. Känseln i huden startar många reflexer hos valpen. Rootingreflexen sätter igång matsökandet. Nyper man valpen i tassen böjer den tassen. Mammas slickande utlöser tömningsreflexen och valpen kissar och bajsar. Massage från mamma hjälper matsmältningen. Man har sett att valpar som fått lätt beröring av människa redan i denna åldern, får en gynnsam utveckling. Som uppfödare skall man undvika att lyfta valparna. Måste jag det ser jag till att nos och huvud ligger inne i handen och har hudkontakt eller ännu hellre tar jag hjälp av tiken så hon slickar valpen när jag förflyttar den.

Får ofta frågan om färgen på valparna. Kommer dom att behålla sina vita fötter? Svar nej det kommer dom med största sannolikhet inte att göra. Redan när valparna är redo för att flytta hemifrån,kommer flera av dem vara helt bruna. Jag ser hur dom färgar in dag för dag.

Men varför är dom vita på tassar och mage när dom föds? Färgen har inte hunnit rinna ut till mage och tassar. Hunden färgar in så länge det finns färgämne kvar i den lilla färg genen som sitter uppe i nacken på valpen. Färgen rinner ner i tassar och under magen sist. De hundar som får vita strumpor och eller vit teckning under mage och bröst, räckte färgen inte riktigt till hela vägen.

Jag tjatar vidare, i nästa blogg. Om valpensutveckling.  Är du intresserad och orkar, är du välkommen tillbaka.

 

Hoppas du får en toppenhelg.

Här i huset är det fullt upp. Ny tvättmaskin skall in och den andra skall på tippen.

// Birgitta

Påsken 2017 blev oförglömlig.

by Birgitta14. april 2017 12:26

Efter en lång väntan har äntligen familjen One Hands utökats med,

5 tikar och 1 hane.

 Så vem du än är, så välkommen till världen.
Jag ska va med vart du än ställer färden.
Många långa vägar ska du gå.
Och många år av törnar ska du få.
Men ändå vem du än är, så välkommen till livet!
Du ska få se när du tar första klivet.
Att du väntar många stora äventyr,
när din första morgon gryr!

Hej världen....

Den mest fantastiska stund jag vet. Alla har hittat sin spene och det enda som hörs är små smackande.

Alla mörkbruna, några av dem har vita tassar.

Tydliga tecken på att valpningen startat kom på skärtorsdagsmorgon. Då jag vaknade med en hundspya vid huvudkudden. Inte helt ok, men efterlängtad signal. Under hela torsdagen var Liza dämpad, hade ökad andning, avstod mat och gömde sig under sängen. Valparna levde ryss i magen, vilket dom skall göra för att in i det sista hitta en bra väg ut och lägga sig åt rätt håll.Mitt på dagen började hon släppa slemproppen. Den har suttit som ett lock, in mot livmodern för att inte bakterier skall kunna komma in till valparna. När detta genomskinliga slem kommer vet man att valpningen är startad och det tar mellan 4-36 timmar innan utdrivningsskedet börjar. Mjölken började rinna mitt på dagen och det är också ett tecken på att det är dax inom något dygn. Under natten mellan torsdag och fredag bäddade hon och hittade inte så många bra platser att sova på, matte tvingade henne att ligga i vardagsrummet. Hon som helst vill krypa in under sängen i sovrummet och boa sig. Själv har jag bäddat en madrass på golvet vid hennes valplåda för att vara nära hela tiden.

Långfredag blev en LÅNG fredag. Kantat av lugn och ro och många korta promenader. Är man i valpartaget tränger det på. Jag passade  på att plugga lite anatomi när jag ändå var tvungen att sitta still på min rumpa. Liza vilade mest hela tiden, slappa i valplådan är helt ok.  Andningen var påtagligt påfrestad och valparnas rörelse minskade i magen. Hon fick tillbaka sin matlust och ville gärna ha godis. Hon bäddade i sitt bo och jag bäddade om. Något skall vi ju roa oss med i väntan.
 

Sova och vänta. Den lilla kroppen skakar och andningen är häftig och ansträngd. Liza har också tappat lite i vikt (0.40 kg.) vilket också är ett gott tecken på att nu är det snart dax..

Hon sov ett par timmar och vilade sig mellan varven. Skaka, ut och bajsat, bäddat om, kräkas jag nattens sysslor har varit många.  Det enda hon och jag inte har varit överens om är var hon skall ligga, på mig, på soffan eller i valplådan. Hela natten gick och ingenting hände, mer än att Liza kämpade på. Natten till Påskafton blev lång. Lizas kropp har förberett sig och kämpa på med öppningsstadiet

Kl. 11.30 på Påskafton gick vattnet och sen gick allt i en rasande fart.

Valparna anlände mellan kl 11.55 och 14.30. Alla utom 2 st kom med nosen först precis som det står i skolboken. Fina moderkakor och starka tjocka navelsträngar hade dom allihop. Jämna i vikt mellan 254-260 gr vägde dom.

Det tog inte lång tid innan dom hittade sin "tutte" och knöt kontakten med sin egen mamma.

Roade mig lite i väntan på....Hittade en bild på Liza när hon var ca 3 veckor gammal. Liza är den vita som ligger efter väggen.

Fick låna en fin bild på pappa Scattis när han och hans syskon var 5 dagar gamla. Tror att Scattis är valpen i mitten.

Fotot taget av Berit Kjörnsberg

Nu har lugnet lägrat sig i boet. Nu tar vi kväll och öppnar en flaska skumpa för att fira Påsken en Påskafton vi inte kommer att glömma.

Påsken 2017 fick vi 5 fina påskkärringar och 1 fin påskgubbe.

Hoppas din Påsk är fin och att du också har något du, alltid kommer att minnas denna påsken för.

// Birgitta

Hoppsan nu hoppade tiden igen.

by Birgitta12. april 2016 09:45

Hoppsan nu hoppade tiden igen.

Bloggen har fått komma i sista han under en period, men nu skall jag försöka ta mig i kragen.

Det här har hänt.

Arbetslös igen. Fast bara en liten stund Tongue Out

I helgen har jag varit på kurs, träffat en massa underbara människor, fått tid att landa och sist men inte minst lärt mig en massa. Om någon eventuellt missat. Anatomi är det roligaste och svåraste som finns. Satan i gatan att jag inte är yngre. Behövde ha en snabbare hjärna så jag fick in allt dubbelt så fort. Tiden rinner iväg.

Kameran är min trogna följeslagare på mina kort resor.

Jag har tuggat i mig ny kunskap och njutit av den som en häst på vårbetet,

Har lika svårt att beta i mig allt jag vill, som en fölunge med för långa ben.

Men försöker lura huvudet på lika fyndigt sätt som denna lilla krabaten gör. Ligger för att komma närmare maten.

Ibland måste jag också lägga mig ner och smälta intrycken, kika under lugg och bara vara. Skall bli bättre på det, jag lovar.

Tills dess vankar jag vidare i sakta mak och ta dagen som den kommer.

Njut av din dag, hoppa ut i solen och kom ihåg att en dag utan ny kunskap är ingen dag. Kiss

/Birgitta

Kan inte hålla mig.

by Birgitta13. oktober 2015 19:28

En kort kvälls-hälsning från valplådan.

Jag kan inte hålla mig, måste bara fota lite i studion. Stal med mig en liten tik ut och tog några snabba kort.

Nyfikenheten börjar så sakta visa sig.

Hörseln är nu utvecklad, alla valparna kommer när man sätter sig vid valplådan och pratar med dem.

Ibland är man så trött så man måste göra en "pudel" och slänga sig på rygg.

Alla valparna har nu tänder som kikar fram i både överkäke och underkäke.  Dom har börjat bita varandra och  gruffa lite om saker och ting inte passar riktigt. Nu har dom ätit "vuxenmat" i 2 dagar och fått smak på det goda i livet.

Vill samtidigt passa på att Tacka för alla trevliga samtal, från alla valpspekulanter som hört av sig. Skall bli så trevlig att träffa er.

Njut av  kvällen, ät något gott och ta väl hand om dig.

// Birgitta

 

Helt ledig helg.... det va länge sedan.

by Birgitta25. januari 2015 15:56

Helgen har varit helt underbart skön. Vädrets makter har varit med oss, sol, lagom kyla och inget snöande.

Lördagen gick åt till, allt det där du vet.

Söndagen har använts till att umgås med mina hundar, fotografera både lite ute och mycket inne. En helg rusar iväg så fort det är så mycket annat jag önskar jag hunnit med.

Helgen har också givit mej anledning att fundera och värdera. Mamma Mia va vi har det bra... 

Efter ett samtal med en 25 år gammal 2 barns far från Rumänien, i lördags, fick jag mycket att fundera över. Tyvärr börjar jag i tankarna jämföra med killar i 25 års åldern i Sverige. Hur skall vi få stopp på detta, arma människor som tvingas av olika anledningar leva på detta sättet.

Jag har det oförskämt bra, som kan fotografera, njuta av mina hundar, äta god mat och sova i min egen säng varje natt. Som grädde på moset har jag nära till mina kära. Finns en av dem jag faktiskt längtar mycket efter, vi ses nog om en vecka eller två. Om du läser detta så ta det försiktigt hem och njut nu av era sista fina semesterdagar. Saknar er. 

Min lilla snö prinsessa. Första snön. Hua kallt om tassarna.

Matte,matte man kan gräva i snö. Kom och hjälp till.

Stackars Scattis fick sitta modell idag.

Ligga modell idag.

Varmt & tjatigt! Släng hit godiset nu dåååå....

Det är något konstigt med denna killen.  Jag bara älskar honom, enveten som en lus, ingen hörapparat, snor min kudde på natten, väsnas när vi skall  titta på TV, men va gör det han bor hos oss och är helt uuuunderbar.

Nu behöver jag nya modeller att öva på. Får väl köpa mej en hund till.  ;)

Hoppas du får en fin vecka. Njut av söndagkvällen i morgon är det en ny dag.

// Birgitta

Tags:

Hundar | Husdjur

Juldagen

by Birgitta25. december 2013 08:51

Så va den stora dagen över.

Tack alla kära, och alla som skickat presenter och julkort till oss. Känns roligt att ni är så många därute som skänker oss en tanke under julen. Hoppas ni alla fick en härlig dag igår.

Själv kan jag smätta loppor på magen och sitter just nu och lyssnar på en favorit skiva. Tur man har barn som vet att "morsan" gillar Rasmus Seeback. Han är makalöst bra den gossen. Lyssnar alltid med en tår i ögat på honom.

Syrran och jag är inte överens. För mej är idag dan efter. Hela jag känner mej faktiskt väldigt efter..... Nu blänger jag mest på Scattisen.

Syrran pratar fortfarande om att IDAG är dagen D. Hon är hel snuurrig....

Livet är inte helt enkelt.

Men nu säger vi som Orup. "jag är på väg till Stockholm"

Eller som Rasmus just nu sjunger.

Kärligheden finner en vej i en sandstorm. 

Önskar er alla en fin fortsättning. Ta din julklappsbok och filten och ge dej själv en timme av koppla av idag.

Kram // Birgitta

 

 

 

 

Tags:

Husdjur | Texter

Dan före dan.

by Birgitta22. december 2013 17:14

Wink Dan före dan e det idag????

Människan är ett konstigt släkte. Springer, stressar, köper prylar och ägnar sig åt en massa mer eller mindre underliga saker under några veckor i december.

Viss glädje har jag haft av det. Igår var vi och hälsade på vår stora kusin, Caesar heter han och är stor och röd.... Frågade matte när vi åkte hem om han, va den omtalade tomten?? Nej sa matte det va han inte....fattar inget Tomten skall ju vara stor och röd... va e felet? Hmmm kanske inte tomten har 4 ben det har ju kusin Caesar.

Flickorna såg en chans att briljera för honom. Man får ju skämmas för dom som dom bär sig åt, bara att dom träffar en snygging behöver dom väl inte skämma ut sig. Jag nöjde mej, att leka med honom, kolla in hans fåtölj, skita ner fönsterutorna i altan dörren och käka upp hans mattes strumpor. Något skall man väl få roa sig med när människan fikar, skrattar och bär sig åt.

Ja ouppfostrad?? Varför tänkte du det? Matte säger att det blir så, när man är minsta barnet i en barnaskara på 3. Hon om någon vet nog det.

En sak till. Jag skall kontakta Jämo så fort helgerna är över, eller skicka matte till hisspann. Hon e inte klooooook....

Här sitter vi och hör hur glad hon blir för en gris.

Citat: Jaaaa Tack, en gris, så glad jag blir.

Inte låter det så när hon kallar oss grisar. Hur många gånger har hon inte utbrustit "Herre gu... ni ser ut som grisar" inte är det glädje rop det inte. I det läget är det duschen som gäller för oss. Men när hon får en riktig gris då är det annan klang i skällan. Finns det någon som någon gång kan förklara för mej, hur den människan tänker?

I kväll är det uppesittar kväll. Säger matte och husse. Ja jag det innebär väl att jag får sitta ensam i min Scattkammare och flickorna sitter på sin kammare.

Matte och husse skall nog provsmaka skinkan, slappa i soffan och ta kvällen som den kommer. För nu kan det bli jul i detta huset, skinkan klar. Janson klar (vem e det nu då??) Sillen fixad  och klapparna klara.

Eller kanske kommer matte att leka lite med sin julklapp. Å då kanske det kommer ett litet julkort i morgon, vem vet.  Lämnar inga garantier.

// Scatto till vardags. Yllegårdens Cla-Coc Scatto när det är fest. :-)

 God Jul & Gott nytt år

                      Önskar

       P-L, Mea & Scatto med familj.

 

 

 

Tags:

Husdjur | Texter

Birgittas bildblogg

Välkommen till  min blogg.

Jag vill att du ska njuta av bilderna och kanske också fundera på de små ord jag skriver. Att fotografera är en stor hobby för mig och tror du att jag på något sätt kan hjälpa dig att ta bilder som du vill ha är du välkommen att höra av dig. Klicka på kontakt. 

De ständiga fotomodellerna är mina 4 lagotto Pia-Lotta, Scattis, Lisa & Humlan Det är många djur som får ställa upp när jag drar ut på fotouppdrag med min kamera.

Fotoreser till exotiska platser, är en stor glädje för mig. Björnar i Finland eller lejon i Afrika alltid lika kärt och spännande.

Jag driver också företaget En hand för din vän och om det kan du läsa mer om du klickar här eller på hemsidan i balken upptill.

Tycker du om det du ser eller läser, är jag JÄTTE glad om du skriver en liten kommentar.

Återigen - välkommen till min blogg.

//Birgitta

 

 

 

 

Copyright: Text & bild: Birgitta Lindström
Inga bilder eller texter, får användas i något sammanhang, utan skriftligt godkännande.

Om korten används utan godkännande kommer en debitering att ske.

Arkiv