Indien - nu e det hjort

by Birgitta28. april 2019 06:00

Hej nu e det hjort, jag är ren, så älgen efter julbadet.Surprised

Denna veckan tog en vändning (inte helt oväntad) men dock en vändning, som gör att jag får tänka över mitt liv lite. Ombyte förnöjer.  Foot in Mouth Nya utmaningar och nya möjligheter eller?....

Nej nu till det verkliga allvaret. Tänker nog hålla er på halster, en stund till, innan jag kommer till resans absoluta kärna.

Som ni säkert vet och har förstått vid detta laget, är jag väldigt förtjust i hjortdjuren, också Wink Dagens blogg blir ett litet axplock av de fina, fina djuren vi fick möta i Indien. Lite blandat var i vilken NP vi träffade på dem.

Asså, fatta. Det är ett jäkla jobb att feja sig och göra sig fin för brudarna.

Fixar man det jobbet blir man såhär stilig och kan stå vid vattenkanten och spana efter brudar.

Äntligen kommer dom och då kommer dom i flock, snacka om lycka. Det är nästan så man ser dubbelt Money Mouth

Med lite tur, mycket charm och en massa skicklighet, kan man lyckas få till en så här underbar liten stjärna. Så grabbar feja er och håll er snygga för man vet aldrig..Kiss Kamma dig å sätt in löstännera.

Efter lyckat värv får man vila, då väljer man med fördel en vrå i ensamhet och med fin utsikt, gärna vid en liten sjö.

Nu har jag skojat en stund, vem och vad handlade detta om? Jo Axishjorten eller Spotted Deer. En hjort som blir ca 90 cm hög och som vuxen väger ca 40 kg. Den finns i massor och tack vare att den, kan katt och hunddjuren överleva och föröka sig. Vad som slog mig var att den är prickig som vuxen och ungarna är helt ljusbruna. Precis tvärt emot vårat rådjur.

 En ytterst smart liten hjort som tar hjälp av aporna för att få ner det goda nyttiga bladen ur träden. Languren är slarvig, så mer än hälften av vad den plockar tappar den, med eller utan vilja Wink.

En får inte va dum för då blir man både rådlös och brödlös.

Sambarhjort fotad i kvällens sista timmar. Sambaren är en stor och mäktig hjort kan väga upp mot 180 kg, blir nästan 2 meter lång och 160 hög. Nästan lika hög som han e lång. Sambaren är en inplanterad hjort i Indien, den kommer från Australien och USA från början.

Sambaren hoppade ner i dessa gropar som innehåller salt. Där stod dom och slickade långa stunder.

Åsså den fina, fina, fina Gauren. En bjässe som kan i sin fulla stolthet väga upp mot 1 ton och bli 1.80 i mankhöjd. Den har så fina vita strumpor och en härlig frilla mellan hornen. Här gäller det att kamma sig och tvätta fötterna om man skall ha någon framgång.

Konstigt nog ingår Gauren i tigerns föda. Så gamla, sjuka djur sorteras bort ganska kvickt. 1 gaur var 5 dag och en tiger familj klarar sig gott.

Njut av våren och alla dessa fina dagar som står bakom hörnet och väntar. Smyg ut i skogen och lyssna på ljuden, med lite tur träffar du något litet eller stort djur.  Kanske ett rådjur, dovhjort, kronhjort eller en älg. Du vet väl att du alltid är välkommen i deras vardagsrum, bara du sköter dig och är där på deras villkor.

Å du plocka upp minst 3 saker som ligger och skräpar i naturen, ta med det hem och släng det där det hör hemma i soptunnan.

Själv gläder jag mig åt att ha fått flygbiljetten till nästa resa, bokad och klar Smile Hur kan man längta så? Ibland är det tur att tiden går fort Wink

Ja jag vet är inte så miljösmart att flyga, Sealed men just till detta resmål, är det nog inte ens möjligt att ta sig med tåg. Å jag är inte känd för att vara den smartaste heller Yell så ibland gör även jag lite osmarta val.

Denna helgen går som vanligt i kameranstecken, fota med toppensällskap och en fotoutställning med fotokompisen. Skall bli kul.

Vad vore livet utan min kamera?

Tomt och innehållslöst!

Skall försöka få min kamera uppdaterad, är lite feg så jag vågar inte själv. Någon som känner att ni kan, får gärna höra av er till mig. Så slipper jag kanske skicka den till Nikon.

// Birgitta

 

Indien - Ny nationalpark nya djur.

by Birgitta21. april 2019 06:00

Oj så snabbt denna veckan gick.

Påsken är här igen och påskgumman har varit ute med en ung påskgubbe på utflykt. Roligt när syskonbarnet vill ha med faster i sitt liv. Skall bli spännande och se vart detta leder. Kan säga att det är livsfarligt att besöka kennelkollegor, man kan få idéer Innocent

Men nog snackat om det, här är det Indien som gäller för tillfället. Älskar att rota i mina bilderna, hittar nya bilder jag funderar på om JAG tagit. Å en massa bilder där jag funderar "hur tänkte du nu" Ja jisses så många dåliga bilder jag kan åstadkomma. Men slänga nej du det är inte aktuellt. När skall jag lära mig fota riktigt, kan man undra.

Indien är helt magiskt, trodde aldrig jag skulle känna så för ett land, man läser en massa tvetydigt om i tidningarna. Keolandeo var en fantastisk plats, dit kommer jag att längta tillbaka till mer än en gång i livet. Efter några dagar i parken och på ett fantastiskt boende, ett underbart pallats, gick resan vidare, till Pench och Kanha. Med inrikesflyg. Vilket var en upplevelse i sig Laughing Siktet för oss var att se tiger och åter tiger. Men du får vänta på tigern i någon vecka till för först vill jag skriva om det 4-beningar jag inte förväntade mig att få se. Som blev en krydda på moset på min Indien resa.

Har svårt att välja vad jag skall skriva om idag men eftersom hela Påskhelgen kommer att gå i hundens tecken väljer jag att fördjupa mig lite i hunddjur, vi fick ynnesten att träffa.

Jaha, å vem är du som stirrar på mig, när jag så väl behöver ligga här och smälta maten?

.

Nu är det risk att jag blir lite "nördig". Vänner som känner mig väl, vet vilken njutning jag upplevde när jag såg detta. En ca 9 år gammal tik av hundsläkte. Med en muskelmassa som denna. Kunde nästan inte släppa denna tiken med ögonen. Magen, har hon för hon har ätit sig riktigt mätt under natten. Hunddjurets mage kan 5 dubbla sin storlek för att all mat skall få plats, sen äter dom inte på ca 5 dygn efter ett så här stort skrovmål. Men se så fint hon bär sin rygg och vilket fint stöd hon har från sin magmuskulatur. Vilket bisepspaket Surprised betänk om våra tamhundar hade tillåtits att utveckla de bakbensmusklerna, så många ryggskador och bekymmer hunden sluppit då. Oj vad vi hindrar tamhunden från naturlig muskelutveckling när den går i koppel och inte får en naturlig rörelse. Låt din hund jobba med det den är avlad för.

Dholen väger som vuxen mellan 15-20 kg och blir ca 0,60 cm hög. Är en magisk jägare, missar sällan ett byte som den tittat ut för jakt. Lite ledsammare var det att denna tik är nästan ensam kvar ur en flock(om jag minns rätt) på 10 - 12 djur som fanns i området förra året. Dom har drabbats av en oidentifierad bakterie sjukdom som gör att dom inte överlever. Så hoppas och vill tro att någon frisk ungtik kommer in i området så dessa vackra Dhol får chansen att leva kvar.

Vaksam och ständigt medveten om vad som rör sig i buskarna.

Jag följer dina gnistor under tunga moln
Jag vet exakt vart du ska gå
En lögn blir lätt en sanning när den kommer inifrån
Och det enda som är säkert är att

Jag ser dig
Jag kan se dig
Jag ser dig
Jag kan se dig...

Behöver jag säga att jag är kär?

Nyfiken i en strut, eller jag har 100 koll på dig, välj själv.

Jackalen är ett förhållandevis litet hunddjur. Ca 45 cm hög och väger som vuxen ca 9 - 12 kg så med andra ord ganska så lik mina Lagotto i storlek. Men ack så mycket snabbare och smidigare.

 

Golden jackal - Ett otroligt snabbt och smart hunddjur. Vi fick se 2 jaga och fälla en lite hjort. Att se hur en jagar och den andra genskjuter är en otrolig upplevelse. Tyvärr fick vi endast se det på långt håll men våra vänner i en annan jeep satt precis intill och berättade om vilken upplevelse det var att se och höra.  Denna jackal anslöt till de 2 och fick avnjuta en liten del av fångsten. Favoritfödan är små hjort, fåglar, samt bär och frukt. Ja jakt är hemskt men naturen är sådan. När jakten är på djurens villkor, är den vårdande, inget djur låter sig fångas och dödas om det inte är i underläge och rovjägarna fäller inte mer än dom behöver för dagen. I naturen förekommer ingen trofé jakt ej heller någon nöjesjakt. Tror faktiskt jag skulle acceptera jakt om vi gjorde det för att vi ingen annan mat hade att tillgå. Eller endast i form av skyddsjakt.

Älskar hundar och hunddjur, men ni som känner mig väl vet att det finns ett djur står mig väldigt varmt om hjärtat, ett djur jag inte ens drömt om att få se och komma nära i Indien.

En BJÖRN. Jihia vi fick se en Sloth Bear, läppbjörn, dansbjörn eller pappa Ballo som den är mest känd som. Så roligt att få se den eftersom Kahna är den parken som Rudyard Kipling hade som förebild när han skrev Djungelboken, det var där han hittade alla sina figurer och såg storyn växa fram till den fina, fina boken. Som vi mest känner som en Disneyfilm men som jag varmt rekommenderar att du läser i sitt orginal.

Läppjörnen är en liten björn väger som mest 130kg och är mellan 1,20-1,80 i mankhöjd. Den har en lång "shaggy" päls  och ett karakteristiskt V i pannan. Fick inga bra bilder, men jag har fått se den och fått ytterligare ett björnkryss i min fotobok. Känner sådan enorm glädje över detta, så allt annat på resan känns som en stor bonus.

Så vill ni få livsupplevelser åk fotoresor och jag väljer att resa med Zoom fotoresor, det är som hand i handske för mig. Varför ändra på ett vinnande koncept, längtar redan till nästa resa.

Nu närmar vi oss resans mål nästa vecka kanske bloggen handlar om det jag längtade mest efter på Indien resan. Får se vad som dyker upp, kanske blir det lite hjortdjur som jag också är väldigt svag för. Får klura några dagar. Vad vill du läsa om?

Hoppas vi ses på söndag igen.

Ha en fortsatt underbar Påsk och välkommen hem från Blåkulla, hoppas ni hade kul tjejer utan mig Kiss

Å du va rädd om dig, det finns bara en av dig och det är du!

// Birgitta

Indien - Keolandeo

by Birgitta14. april 2019 06:00

Du som känner mig, vet att fåglar inte står högst på fotolistan.

Så helt utan förväntningar startade zooms första dag i Bharatpur Bird Sancturary. Ja ja.. kan väl alltid fota lite. Fota är roligt, men titta på fågelbilder nja..Undecided

Men även den bästa kan ha fel.Smile Nu vill jag bara tillbaka och fota mer fågel.

En av världens största tranor, valde att visa sig för oss. I den stora parken fanns bara 12 st så vi hade jätte tur som fick se dem.

Sarus crane. den är mellan 162- 182 cm hög.

Deras ägg väger ca 240 gr och göms i ett bo som är 2 meter i diameter och är nästan 3 meter högt.  Dom får sällan mer än 2 ungar, om dom har tur. Endast 30% av avelsparen lyckas få fram ungar så detta är en fågel vi måste vara rädd om.

Känner sådan glädje över att få sett den i sitt eget habitat. Undrar om den röda färgen på denna tranan också är en avspegling av dess blod och inte fjädrar.

Orientibis - balak-headed ibi.

Denna fågeln har under häckningstiden bart svart huvud och plymer på kroppen. Så man kan nästan gissa att just denna pippin är påväg att sätta i sin parningsdräkt och är en ganska ung individ.

Det är en ganska stor fågel ca 70 cm lång.

Indisk ormhalsfågel - Anhinga melanogaster. Den satt och vädrade sina vingar mest hela tiden. Den simmar kul i vattnet, ser ut som en ubåt med sin långa hals ovan vattenytan och kroppen under vattnet.

Pagodstare. -O holy skit, inte en brud till.

Ja jag vet ni har sett denna bilden innan men den lockar mig till skratt, så ni får den en gång till minst.

3 sorters kungsfiskare fanns det i parken.

Svart/vit Kungsfiskare - Ceryle rudis

Smyrnakungsfiskare - Halcyon smyrnensis

Kungsfiskare - Alcedo atthis

En ung Indian spotted eagle, tror jag Money Mouth bör tilläggas. Jag är inte så bra på att artbestämma fåglar.

Med hjälp av min fågelkunniga resekompis fick jag veta att jag tydligen fångat en Stäppörn på bild.

En fågel som kan dyka upp här i kalla Sverige vid sällsynta tillfällen.

Ugglor ger jag mig inte på att artbestämma men kanske detta är en Gråuv - Bubo coromandus. Stor var den och många bilder tog jag.

 Natt häger - Nycticorax nycticorax

Läste någonstans att det är hanarna som sitter slöa och vilar sig vid vattnet på dagarna för att under natten vara aktiva.

Pelikaner fanns det i mass. Så roligt att äntligen få se denna fågel som jag egentligen bara sett på bild.

Svart vit stare.

Rödgumpad Bulbul. En fågel man såg många av.

Som chauffören uppenbart tyckte mycket om för jag hörde honom mumla Bulbul så fort vi såg en. Å det ve rätt ofta jag lovar.

Indisk blåkråka - Coracias benghalensis

Den har ett kul fångstbeteende, den faller rakt ner när den fångar sitt byte, insekter, små reptiler och små ormar. Sitter oftast i döda träd eller på bara grenar. Den har en förkärlek för bränder och varma platser. Sitter ofta på varma vägbanor så det kan leda till massdöd, när bilarna kör ihjäl den. Synd på en så vacker fågel.

Alla dessa underbara miljöer som Keolandeo parken bjöd på. Här står en Gråhäger och funderar över livet i största allmänhet och maten i synnerhet.

Kvällsljuset var magiskt, varade en kort stund, så det gällde att hitta det man ville fånga i ljuset. Denna kvällen valde jag att fokusera på Snake birden. Eller som vi kallar den på svenska, Vattenkalkon inte ett allt igenom smickrande namn tycker jag.

Indiens nationalfågel. Pecock, Indian peafowl eller Påfågel. Kärt barn har många namn.

Det är en stor fasanfågel mellan 80 - 110 cm lång. Den kan bli 10 -25 år gammal i vilttillstånd.

Måste göra mig snygg för brudarna! JA inte för dom som står och glor på mig med ett stort svart öga mitt i nian  Wink

Bjuder på en sällsynt bild av mig själv, som min fotokompis Catherine Thiesen tagit.

Måste berätta en lite historia kring bilden. Vi fick var sin rickhsaw tilldelat oss. Min chaufför var en "äldre" man men orange turban och långt hår. Du som följer min blogg kan nästan gissa att jag försökte stå och åka för att underlätta färden. Minns inte hans namn men minns att han cyklat med folk i parken i 29 år. Jisses. Ja jag det gick inte fort, alla cyklade ifrån oss. Men det gjorde absolut inget han var go och jag fick en massa tillfällen till foto. Dagen efter förklarade han att han skulle vara ledig. Han dök upp ändå och presenterade min nya chaufför. Nya chauffören var iklädd lila turban. Hans STORE bror. Hahhaha jag trodde jag skulle ramla av rickhswan av skratt, han cyklade ännu långsammare. Men han var bra på att sno min kamera och rusa iväg till ett ställe han tyckte jag skulle fota på. Good pikture madame.... Bara å ta bilden sen gå tillbaka å fota där jag startade. Har en massa bilder på fåglar i hopplöst ljus som han ville jag skulle ta. Jag försökte få honom att cykla till en speciell plats dit mina kompisar åkt, men icke, det funkade inte hamnade i andra änden av parken den dagen. Men tack och lov så hittade han toa för jag höll på att kissa ner mig av skratt. En sådan goding. Pratade baklänges engelska och hörde dåligt. Ja jisses vilka minnen. Han va så härlig och snäll, vilket liv cykla tanter och gubbar i NP dag ut och dag in. Vilken tur vi inte stannade en dag till för då hade dom kanske kallat in farsan, å då hade jag nog inte kommit från cykelparkeringen.

Som du säkert förstår är detta bara ett uns av de bilder och de fågelarter vi såg och fick den stora ynnesten att fånga på bild. Ja det var lätt att bli förälskad i denna platsen. När tröttheten efter den långa och bitvis krångliga flygresan lagt sig, sitter jag här och längtar tillbaka. Håller på att försöka hitta min resansbild, den bilden som skall pryda vår vardagsrumsvägg. 1 bild från varje resa är ett måste, men hur skall jag kunna välja?

Åter igen ett stort tack för att du orkat igenom min fågelblogg. På söndag handlar bloggen om 4-beningar vi sett och fotat Sealed

Vill samtidigt passa på att Tacka alla som grattade mig igår.

 

// Birgitta Wink

 

 

Indien - Taj Mahal

by Birgitta7. april 2019 06:00

Taj Mahal - en kärleks dröm.

Taj Mahal byggdes mellan år 1631 och 1652 ( själva mausoleumet stod klar 1638) till minne av Shah Jahans tredje fru, Mumtaz Mahal, som var en muslimsk-persisk prinsessa. Mumtaz Mahal dog i barnsäng, endast 36 år gammal, när hon födde parets fjortonde gemensamma barn. Vid hennens dödstillfälle var paret ute på en resa till Burhanpur där han var i färd med att krossa ett uppror. Mumtaz död tyngde mogulkejsaren mycket hårt och det sägs att allt hans hår och skägg blev helt vitt av sorgen.  Innan Mumtaz Mahal dog fick hon kejsaren att lova fyra saker: För det första att han skulle bygga ett fantastiskt gravmonument, för det andra, att han aldrig skulle gifta sig igen, för det tredje, att han skulle vara snäll mot sina barn och för det fjärde, han skulle besöka graven på hennes dödsdag varje år. Men på grund av hans ohälsa och det faktum att han blev inlåst i husarrest av sin egen son och efterträdare av tronen, Aurangzeb, kunde han inte hålla det sista löftet.

Men han lämnade en fantastisk kärleksförklaring till eftervärlden att njuta av och bli betagna av.

Första anblicken av detta mytomspunna mausoleum, ja det är ett mausoleum inte ett pallats.

Det tog 22 år att färdigställa detta underverk. 20 000 arbetare behövdes för att utföra jobbet. 1000 elefanter användes för att frakta marmorn på plats.

Marmorn fraktades hela vägen från Makrana i Rajasthan.

Ädelstenarna och halvädelstenarna som användes för att dekorera med, inget är målat allt är inlagda ädelstenar.

Dessa hämtades från avlägsna regioner i Indien och från länder som Ceylon, Persien, Ryssland, Egypten och Afghanistan.

Alla blommor, rankor och dekor består av små, små detalerat slipade ädelstenar och halvädelstenar.

En metod som lever kvar och avvänds för att skapa dels lagningar till Taj Mahal och dels för att göra vackra prydnads och nytto saker. Såsom bord, skålar och muggar.

Ett mausoleum som gömmer en massa hemligheter och som det spinns ett nät om myter kring.

En av myterna är att det skulle byggas en exakt kopia fast i svart på andra sidan floden.

Men man har funnit att där planerades en vacker trädgård, där man kunde vara och njuta av den underbara gravplatsen för en älskad hustru. Under byggtiden dumpades svart, dvs missfärgad marmor på platsen..

Muren bryts av kupolförsedda lusthus, byggda i rödfärgad sandsten, (chattris) och små byggnader som kan ha varit utsiktsplatser eller vakttorn, såsom det så kallade Music Houss.

Den röda sandstenen kom från stenbrott från närliggande Sikri och området runt Dholpur.

Kupolen som är nära 35 meter hög vilar på en 7 meter hög trumma. Kupoltypen kallas ofta lökkupol efter sin lökliknande form.

Toppen av kupolen är formad som en lotusblomma varpå spiran är monterad.Spiran eller fialen var tidigare gjord i guld men är nu ersatt av en kopia i brons. Spiran har såväl persiska som hinduiska element.

I hörnen står 4 st 40 meter höga minareter som återigen uppvisar Taj Mahals strävan efter symmetri.

Tornen skapades som fungerande minareter, ett traditionellt inslag för moskéer, en plats där en muezzin kallar de islamiskt troende till bön. Varje minaret delas in i tre lika stora delar av två balkonger som rundar tornet. Längst upp finns ytterligare en balkong som kröns av en chattri som speglar de som finns på graven.

Chattrierna på minareten har också en lotusdesign krönt av en förgylld fial. Varje minaret konstruerades på så sätt att om de skulle rasa, skulle de göra det i riktning bort från graven. Alltså lutar dom lite från mausoleet.

Taj Mahal är som ett skådespel i vit marmor som skildrar det stora överflödet av en passerad era. Taj Mahal har en otrolig struktur och är monumentet som med hjälp av kärlek byggdes av Mogulkejsaren Shah Jahan och gavs till världen. Det står kvar som ett vittnesbörd om hans intensiva kärlek till sin hustru Mumtaz Mahal. En romans Shah Jahan visar för oss, med hjälp av marmor som blivit utsmyckat med ädelstenar och halvädelstenar

Livet går inte i repris, man behöver något vackert att spegla sig i.

Möta Taj Mahal i morgonljuset sätter minnen i själen. Bara det att vi var 19 personer som krälade omkring på marken för att hitta vår egen vinkel. Om det finns en enda vinkel som inte detta redan är fotat ur, så ville vi alla hitta den. Tror inte du behöver mycket fantasi för att höra skratten blandade med en viss vördnad för vad vi upplevde. Vet att någon tyckte jag var ivägen hur jag än satt eller kröp, hmmm kanske lite på djävelskap vem vet Innocent

Är man ute för att fota djur så är man. Vi var nog det enda gänget som riktade kamerorna mot träden och fåglarna. Men visst är det spännande att se hur dom bygger bo mitt i tumultet av människor. Mindre spännande var det att se vad dom bygger bo av. Gamla handskar, plastmuggar, påsar ja vad dom kommer över. Så mitt i denna historiska storhet finns det spår av vad vi i vårt årtionde håller på med. Lek med tanken att  alla  tog upp 1 papper om dagen och såg till att det hamnade där det skulle.  Samt slutade med plastförpackingar då kanske, kanske framtidens fåglar slipper bygga bo med vårat skräp.

Parakiter fanns överallt.

Tror det var Mellanhägern (Ardea Intermedia) som fanns massor av i området. Att avsluta kvällen och stå , se hägrar flyga mot sina nattträd var en underbar upplevelse.

När vi sedan hittade natthotellet, och nästan trodde det var en magnolia i full blom då blev jag överrumplad.

Tänka att få se så många vita hägrar på en gång, här hemma får jag nästan hjärtklappning av att se en.

I min inre bild såg jag mig själv sitta på denna bänken. Men den var upptagen så ni får hålla tillgodo med en glad indisk man, i stället.

Därmed vinkar bloggen hej då till Taj Mahal, men mitt hjärta och min hjärna kommer att återvända ofta till denna kärleksfyllda plats.

Trots att det finns en massa "sanningar" om byggnationen, väljer jag att spara guidens kärleksfulla och stolta berättelse om detta vackra plats i mitt hjärta.

Å du, tack för att jag fick låna din tid en stund. Nu får du vänta till nästa söndag på att läsa ny blogg, men du, du är välkommen in och kika på denna och dom tidigare så ofta du vill. Gillar du vad du läser och ser är jag jätte glad om du ville klicka på gilla eller skriva en kommentar om det du läst och sett. Kanske hittar du faktafel och då är jag så glad om du påpekar det för mig. Både jag och Zoom fotoresor(tror jag) blir glada om det är fler som läser om vår fantastiska resa.

Nästa blogg kommer det nog lite djur, för dig som är mer intresserad av det än gravplatser och stadsmiljöer. Jag älskar inte streetfoto men skall bli bättre på det, jag lovar. Ni får stå ut så länge.

// Birgitta Laughing

Birgittas bildblogg

Välkommen till  min blogg.

Jag vill att du ska njuta av bilderna och kanske också fundera på de små ord jag skriver. Att fotografera är en stor hobby för mig och tror du att jag på något sätt kan hjälpa dig att ta bilder som du vill ha är du välkommen att höra av dig. Klicka på kontakt. 

De ständiga fotomodellerna är mina 4 lagotto Pia-Lotta, Scattis, Lisa & Humlan Det är många djur som får ställa upp när jag drar ut på fotouppdrag med min kamera.

Fotoreser till exotiska platser, är en stor glädje för mig. Björnar i Finland eller lejon i Afrika alltid lika kärt och spännande.

Jag driver också företaget En hand för din vän och om det kan du läsa mer om du klickar här eller på hemsidan i balken upptill.

Tycker du om det du ser eller läser, är jag JÄTTE glad om du skriver en liten kommentar.

Återigen - välkommen till min blogg.

//Birgitta

 

 

 

 

Copyright: Text & bild: Birgitta Lindström
Inga bilder eller texter, får användas i något sammanhang, utan skriftligt godkännande.

Om korten används utan godkännande kommer en debitering att ske.

Arkiv