Hej igen och förlåt sen ankomst.
Bloggen kommer försent denna veckan. Beroende på att jag och min kamera har varit på turné under helgen. Min fina vän Catherine och jag har varit i grannlandet. Fotat hjortar, gått långt, ätit och druckit gott och skrattat en hel del. Sådant mår man bra av. Sprang på en vän som står mig varmt om hjärtat och som jag alltid blir lika glad över att se, i parken. Så en go kram och lite ny energi fick jag också på denna turen.
Morgon "bröl" i Kronhjortparken.
Valparna är redan 7 veckor.
Underbara, pigga och väldigt glada små hjärtan. Att hoppa upp ur sängen på morgonen är inte svårt när man möts av en konsert av glada ylande. En stund på golvet och man har rena öron, trassligt hår och är överöst av små pussar. Lite (mycket) städ på sovplatsen och morgonmålet serverat, då känner man sig nöjd, glad och rik. När man ligger på alla fyra med valpar omkring sig förstår man vad ordet "rik" innebär. Att vara rik är inte vad man har på banken, utan det man har i ryggsäcken av fantastiska upplevelser.
Nu äter valparna 3 ordentliga mål med hundmat (försökte lyxa till det idag med oxfärs, men se det dög inte) A-fil, lite grönsaker och pasta eller lite bröd. Mellan målet består av A-fil och fortfarande en "tuttteslick" av mamma.
Nu bajsas det och kissas på för valparna utvalda platser, varje valp har sin fläck att sköta det på.
Nu sover valparna lite där dom är, ibland tillsammans men ofta på sina egna utvalda platser.
Nu är världen och nya saker är så skojiga att utforska. En hushållsrulle med lite kattgodis, kan vara hur länga som helst som leksak.
En boll från bollhavet kan vara den bästa ägodelen.
Nu vill dom vara ute i trädgården och busa så ofta det går.
I veckan varit vi varit ute och åkt bil en tur.
Det gick alldeles gallant, lite pipande i början men sedan somnade dom och sov gott. Dom sov så hårt att jag kunde bära in dem och lägga dem, likt ett litet barn i den goa sängen, för att sova vidare där ett par timmar. Nu är jag trygg med att alla valparna kommer att fixa sin hemresa utan några större bekymmer. Ingen av dem uppvisade några tecken på åksjuka trots att turen blev ganska så lång. Vi hinner nog en sväng till. Övning ger färdighet.
Kommande vecka väntar skogspromenaden, koppelpromenader, klipp och bad, veterinärbesök och sist men inte minst föralltidfamiljerna.
När och om jag bloggar nästa vecka, har några valpar redan lämnat skeppet och och är ute på sin livsresa. Till ett kärleksfullt och väntande hem. Jag är så stolt och glad för alla väntande hem, känns så bra att veta att valparna har massor med kärlek som väntar på dem. Ser så mycket fram emot att få följa detta gänget på livets stig, hoppas få dela den med familjerna i form av små bilder och uppdateringar om livet med ett "bär"
Ha det gott alla vänner därute. Var rädda om er. Skall ni som jag ut på vägarna, så kör försiktigt.
// Birgitta