Hej jag är så glad 
att du tog dig tid att kikade in i bloggen idag igen.
Hoppas du hittar något du tycker är spännande att läsa om eller ser en fin bild att titta på.
Nu har våran Liza gått 42 dagar, och är inne i v 7, på sin dräktighet. Hon har nu gått upp 1,95kg. Jag följer alltid mina tikars viktkurva. Dels för att se så den inte rusar iväg upp eller ner onormalt. Det finns ingenting som säger att för att en tik går upp mycket, kommer det många valpar. Viktökning kan bero på att kroppen lagrar vatten, tiken går helt enkelt upp i vikt, fostervatten mängden är större och en massa andra anledningar. Tikar kan minska i vikt och få fina och många valpar i en kull. Men jag försöker följa och se hur varje tik ökar. Jag får också en klarare bild på å hur mycket dom bör gå upp per valp, så det blir lite gissningstävling med mig själv. Alltid kul om man har rätt. Vinna över sig själv är väl bästa vinsten. Dräktigheten varar mellan 58-68 dagar eller 9v. Det flesta valpar kommer runt 63 dygnet, det är det mest optimala. Runt den 20 oktober är det nog dax för Liza att få sina valpar.
I veckan(V6) som gått har det hänt en hel del med "knytten" som spirar i Lizas mage.
Öronsnibbarna och ögonlocken har växt och täcker i slutet av veckan örongång och ögon. De yttre könsorganen börjar förändra sig i riktning till han- och honkönsorgan..
I början av veckan skiljs tårna helt. Morrhåren har börjat växa ut.
Tarmsystemet har nu lämnat navelsträngen och befinner sig nu placerad i bukhålan.
När valparna föds kan det skilja flera dagar på dem pg av att något ägg kan bli liggande och vänta på "sin" sperma i flera dagar, innan befruktning sker. Kan också vara så att något ägg tar sig vid första parning och något någon dag efter sista parning. En anledning till att inte låta hundarna para med för många dagar i mellan. En svår avvägning för oss uppfödare, eftersom vi ingen kristallkula har och inte vet om 1:a parningen "tog". Detta är ofta en förklaring till varför det i en kull kan födas flera valpar som upplevs som prematura, dvs. för tidigt födda. Vad är det som styr när valparna föds kommer vi till lite längre fram.
https://www.youtube.com/watch?v=f4KoH4GQDPg (du får tyvärr kopiera länken för att kunna se den, kan inte dela länkar direkt i bloggen) i denna länken kan ni se den vackraste film jag vet. Visserligen för människa, men det skiljer inget mellan fosterutvecklingen på oss och hunden. Det enda som skiljer oss åt är våra gener som styr vad det blir. + att i tiken utvecklas fler ägg på en gång och där sker så mycket under en så mycket kortare tid.
Orsaken till att hundarna föds så outvecklade, är att tiken skulle bli för tung för att orka söka efter mat till sina foster, om hon gick längre tid. Bli för stor och otymplig. Valparna skulle inte få plats i magen utan bli för stora för henne att föda fram, om dom blev "lika klara" som oss människor innan födseln. Valparna fortsätter sin utveckling i en rasande fart efter dom kommit till världen. Av den anledningen är det av största vikt att valparna får vara i sin lya i lugn och ro. Utan att dom lyfts och hanteras mer än absolut nödvändigt, de första veckorna efter sin födseln. Jätte roligt att se valpar på bilder. Fota gärna men med valpen liggande i valplådan utan blixt och en massa lyftande. Det är för valpens bästa, och inte för att denna uppfödaren är en gnällkärring, (ok kan jag nog vara ibland) som inga valpköpare är välkomna på besök innan valparna blivit ca 4-5 veckor.
Men åter till denna veckans händelser.
Vad är det som händer i denna goa lilla magen? V 7 en vecka när det händer en massa med fostret.
Mellan dygn 42 - 63 sker 75% av fostrets tillväxt, så nu väntar en intensiv växtperiod.
Dag 40 är valparna ungefär lika stora som en biljardboll. Från dygn 42 kan man röntga och se valparna. Nu börjar skeletteringen av ryggrad och skalle.
Dygn 42 utvecklas och trampdynor under slutet av detta dygn och in på 43 dygnet utvecklas klorna. Från dygn 42 kan man röntga och ev se valparna. Då börjar skeletteringen av ryggrad och skalle. Nu startar också hela mineraliseringen av valpens skelett. När man vet förstår man också att tikens naturliga behov av calium och kalk ökar. Det är nu tiken skall vara fulladdad i sina kalkreserver, för att inte att passera gränsen för kalkbrist och få eklampsi (ett livshotande tillstånd för tiken) när hon börjat amma valparna. Dygn 48 är skelettet så mineraliserat och utvecklat att hela valpen går att se på röntgen. Jag kommer inte att röntga Liza, vi veta att hon är dräktig och hur många som kommer får vi snart reda på. Röntga innebär trots allt en risk för valparna och som läget är nu med magsjukdomar, som härjar, vill jag inte utsätta mina hundar för att dra hem någon sjukdom från djursjukhuset. Det är ju dit alla åker när hunden inte är ok.
Dygn 42 rekommenderar man att man skall avmaska tiken, men själv känner jag mig kluven till att ge tiken gift under dräktigheten och under den tid då celldelningen är som störst. Väljer att ha extra koll på avföringen för att se om det finns minsta tillstymmelse till mask. Riven morot är effektivt mot mask, säger inte att det ersätter maskmedel på något vis vid ett svårare angrepp i kenneln men för att hålla magen i det skick att hunden "tål" och klarar av ett maskangrepp av lättare typ. Självklart maskas tik och valpar efter rekommenderat schema då dom kommit till världen.
Dygn 45.
Nu börjar pälsen utvecklas. Man kan till och med förstå vilken färg valpen kommer att få. Färgcellen, som sitter sig som en liten "ampull" i nacken på fostret har nu börjat färga ut över kroppen. I den lilla cellen ligger all färg som skall fördelas ut över kroppen. Den hinner ibland inte färga ut innan valpen kommer till världen, utan fortsätter så länge den behöver för att bli klar. Dvs det är därför man ibland ser valpar med vita fötter och med en strimma vitt från bröstbenet och under hela magen när dom föds, men när valpen sedan blivit lite äldre är den homogent färgad. Dvs.. den har hunnit färga in. Om tassen förblir vit, räckte inte färgen till det. Enkelt förklarat.
Man kan nu känna valparna i magen, är det 1 eller 2 valpar kan det ta lite längre tid. Är tiken överviktig kan det vara svårt att känna dem.
Mest spännande är att valparna nu känner när man klappar tiken på magen. Valpens, för nu är den så utvecklad att man kan kalla det valp och inte foster, känselreceptorer i huden är redan välutvecklade och uppkopplade till hjärnan. Så nu klappas det mycket på magen, jag vill ju att dom skall känna igen beröring. Redan vecka 7 lägger vi en liten grund till framtida kontakt med valparna. Spännande eller hur. Jag klappar Liza mycket normalt men efter V7 magklappas hon mest hela tiden.
Hon älskar att pösa ut och ligga på ryggen för lite magkli.
Om någon valp dör under denna perioden resorberas inte längre fostret, utan det kan i bästa fall, mumiefieras och kan födas som ett litet hårt skelett. Om ett foster dör under denna perioden kan detta leda till att hela kullen dör. Eller ibland sätter en förlossning igång och kroppen gör sig av med det döda fostret. När det är klart vilar hon vidare i sin dräktighet. Som uppfödare är det inte enkelt att veta, vad som händer. Man åker naturligtvis till veterinären om man är bekymrad, där kan man ta ett sk proggtest för att se om valpningen är pg eller det "bara" är en städning som startat" V 7 är en kritisk period i dräktigheten. Denna veckan skall man vara lite försiktig med tiken. Menar inte att man skall linda henne i bubbelplast även om man skulle vilja det. Undvika främmande hundmöte (inte utsätta för onödig smitta) ha en extra uppsikt vad hon petar i sig, undvika stressiga miljöer, byta miljö för tikarna. Trots att man vet detta, är det enligt SKK regler denna veckan man som uppfödare kan ta hem fodertikar, för valpperioden. Mycket märkligt tycker jag. Man borde "få" ta hem fodertiken avsevärt mycket tidigare, sen förstår jag att husse/matte vill ha sin vovva hemma så länge det går, men för valpar och tik, tänker jag att det vore bättre med en tidigare flytt. Nu är Liza i sitt hem hela tiden så detta är inget jag behöver fundera över men gör det ändå.
Är man nörd så galopperar hjärnan ibland.
Valparna ligger nu gott omlindade i sin fosterblåsa med modekakan lindad som en gördel omkring dem. Moderkakan utgör inte bara näring och mat den är också en utmärkt stötdämpare mot smällar och rörelser. Ligger som en badring omkring den ömtåliga kroppen. Till viss del inne i fosterblåsan men också utanför hinnan. Säg sen att naturen inte är magisk i sina uppfinningar. Det kan ligga tvillingfoster i samma säck och då blir det lite trångt. 2 om käket och 2 om utrymmet. Oftast resorberas det ena fostret.
Nu är vi på den sista biten av dräktigheten. Liza är våldsamt hungrig och avnjuter mer än gärna ett kalvrevben i trädgården. Tiden rusar iväg, nu väntar en spännande och förväntningsfull tid. Men också väldigt orolig tid. Dräktighet är ingen självklarhet. Mycket kan hända med tiken och med kommande valpar. Som uppfödare får man förbereda och ha en plan B på den kommande tiden.
Nu får vi sitta ned och vänta och hålla tummarna för att allt går som det skall.
Det kan hända mycket på vägen ännu men det råder inga som helst tvivel om att våran älsklingsvovva är dräktig.
Har en fråga till mina uppfödarkollegor. Upplever ni att tikarna lägger fler valpar i något av hornen? Funderar en del på det, jag har en klar bild på hur mina har gjort genom åren.
Vi börjar bli några stycken som väntar. 
Hoppas du tycker det är spännande att läsa om oss och vår resa.
Opps, det blev en lång blogg denna veckan, tack för att du orkade hela vägen igenom.
Blir som vanligt väldigt glad om du delar sidan till dina vänner. Å du tryck gärna på gillaknappen och kommenterar gärna det du läser, det uppskattar jag. Har du frågor och funderingar du inte vill ställa offentligt så ring eller maila mig. 0709 55 81 62 eller birgitta@enhand.se
Det är ok att ogilla det du läser också, men berätta då gärna varför 
så får jag hjälp att bättra min blogg.
// Birgitta