Samma men olika ändå

Fundering över hundägandet.

Varför reagerar vi så olika på hundens och vårat eget beteende.

Hunden skäller - den får ovett och vi funderar på varför hunden reagerade så. Så uppför man sig inte.

Vi skäller - då funderar vi på vad det är för fel på, det VI blev förbannade på. Klappar oss sedan på huvudet och säger.. JAG sa minsann ifrån, å dom skall inte tro.... Varför tar vi inte oss den tiden att fundera över VARFÖR jag blev irriterad över det jag läste eller hörde.

Hunden är cool och bryr sig inte -  vi berömmer och belönar

Någon vi möter är cool och bryr sig inte - vi undrar varför är hon/han förbannad och vad har jag gjort henne. Istället för att ta en funderare över varför vännen inte såg mej, kanske mådde hon inte bra.

Hunden rusar glatt in i ett nytt kompisgäng - vi berömmer och blir stolta för våran sociala hund.

Vi möter ett gäng - vi rusar gladligen över på andra sidan gatan och utgår ifrån att detta är ingen trevlig upplevelse. Vi är rädda för varandra helt utan anledning.

Vi låter hundarna hälsa på främlingar. - för hundar vill prata med varandra.

Vi hälsar eller ler inte mot en främling på gatan - för det är kanske inte så bra. Tänk om dom tycker jag är konstig.

Vi värnar om våran gamla hund - för det är han värd, han har alltid varit mej trogen

Våra gamla lämnar vi i ensamhet - dom som byggt upp vårat välfärds Sverige.

Du som följt min blogg, har nog klart för dej att jag just nu oroar mej för utvecklingen i vårat land. Varför blir vi mer och mer egoistiska, när vi så väl behöver varandra. varför vänder vi varandra ryggen för att vi har olika åsikter. Jag fattar ingenting.

Nej nu får det vara slut på funderandet idag.

Som vanligt började jag morgonen med min kamera, klurade lite i natt över mina objektiv och hur jag skall lära mej dem bäst. Då dök en briljant ide upp i huvudet. Prova konverten på objektiven och se vad som händer, på vilka kan jag använda de på? Visst hände det saker. Ibland blir jag så trött på mej själv som inte kan tänka utanför givna ramar. Varför trodde jag att den bara funkade på teleobjektivet?

 Med vidvikelobjektivet, är morgon rosen magisk.

Med konverten på och exakt samma inställning. Kommer man lite närmre och lite djupare in i rosens själ. Ja jisses så poetisk man blir också.

Macro + konverter kommer jag ett steg närmre. Ursäkta oskärpan, det blev otroligt svårt att hålla kameran tillräckligt stilla, jobbigt nog med bara macro objektivet.

 Denna blomsterkompis dyker upp lite här och var i trädgården och har så gjort i många år. Fick en planta av en mycket god vän, vi pratas inte vid ofta nuförtiden, men likt plantan dyker vi upp ibland i varandras liv lite här och där. Hon är lika vacker och jag blir lika glad varje gång jag ser henne. Vänskapen finns alltid kvar om man likt blommorna vårdar den lite då och då. För viss vänskap räcker en tanke då och då för att den skall leva vidare.

Måste som sig bör, skryta lite med min fina tålmodiga Pia-Lotta. Som varje kväll en stund leker och roar lille Scatt.

Han biter och sliter och hon dansar vidare med honom.

Tänk att få dansa till midnatt, tango med den man har kär. Dansa tills morgonen ljusnar, bara va, bara vara dej när...

Mitt härliga barnbarn hade en jobbig kväll igår.

"Idag har jag haft det jobbigt, lika jobbigt som pappa har när han målar å så"

Underbara barn och deras kommentarer.

 I skrivande stund, avbryts jag av ett kraxande, ut i trädgården med kameran och visst är det ett hösttecken, gässen samlar sig.

Hoppas du får en fin helg!

Min helg består i en lördag i skogen med många vänner och deras hundar. Söndagen tillbringas på utställningsbanan. P-L skall ställas ut och Scatt följa med för socialträning. Mea får egentid med sin älskade husse.

// Birgitta