Hoppsan nu hoppade tiden igen.

Bloggen har fått komma i sista han under en period, men nu skall jag försöka ta mig i kragen.

Det här har hänt.

Arbetslös igen. Fast bara en liten stund 

I helgen har jag varit på kurs, träffat en massa underbara människor, fått tid att landa och sist men inte minst lärt mig en massa. Om någon eventuellt missat. Anatomi är det roligaste och svåraste som finns. Satan i gatan att jag inte är yngre. Behövde ha en snabbare hjärna så jag fick in allt dubbelt så fort. Tiden rinner iväg.

Kameran är min trogna följeslagare på mina kort resor.

Jag har tuggat i mig ny kunskap och njutit av den som en häst på vårbetet,

Har lika svårt att beta i mig allt jag vill, som en fölunge med för långa ben.

Men försöker lura huvudet på lika fyndigt sätt som denna lilla krabaten gör. Ligger för att komma närmare maten.

Ibland måste jag också lägga mig ner och smälta intrycken, kika under lugg och bara vara. Skall bli bättre på det, jag lovar.

Tills dess vankar jag vidare i sakta mak och ta dagen som den kommer.

Njut av din dag, hoppa ut i solen och kom ihåg att en dag utan ny kunskap är ingen dag.

/Birgitta

Denna helgen har jag ägnat åt att sortera tankar.

En del saker blev bättre än väntat, medans andra blev "käpprätt åt helvete" Men efter att ha landat lite under helgen, ser jag framåt med en viss tillförsikt och faktiskt ett uns av lättnad och glädje. Ja jag är inte som andra, kanske är det lite skönt.

Just i detta nu, är jag så makalöst glad. Jag har mina hundar, samt mitt stora intresse fotografering.

När det blåser storm, är det risk att man går av. Känner sig bruten och börjar falla i bitar.

Då gäller det att titta igenom och kika lite på vad som finns på andra sidan.

Only the dead fish follow the stream
No, nothing is ever what it seems
You can do whatever if you know when and why
Only the dead fish follow the stream

Lilla goa Liza, ställer upp och finns där hela tiden. Lite muta krävs.

Scattis är inte så intresserad av belöning, för honom räcker beröm mer än väl. Han växer med beröm och när han förstår att han gör rätt.

Hoppas du får en fin vecka. För min del startar nu en bromssträcka, där kroppen kommer att slita på bromsklossarna. Skall försöka att inte dra för mycket i handbromsen. Krävs lite mental övertalning. Liksom Scattis, skall jag suga åt mig de små kornen av beröm som faktiskt flyger omkring i luften.

Mys till det en stund, det är faktiskt söndag kväll.

// Birgitta

Vilken himla rolig måndag, vilken start på veckan.

Fotokurs med underbara Hans Holgersson, som delar med sig av sin kunskap och som jag har så roligt tillsammans med. Som jag sagt tidigare, det är inte varje dag jag får råom en ung kille en hel kväll på loftet i stallet. Öööö nej förlåt i studion ute i gamla stallet skulle det naturligtvis stå.

Glädjen jag känner när jag förstår att fullständigt obildbar är jag nog inte.

Min fina dotter och mina goa barnbarn.

Bästa Filip, mormors älsklings unge.

Goda My bästa busen vi har.

Ja jag vet jag skulle inte fota hundar i kväll, men kan bara inte låta bli. Liza är fantastisk på att sitta modell.

Älskar denna buse till hund. Är så tacksam att hon bor hos oss.

Så vansinnigt roligt det är att fotografera i studio, att klura ljussättning och vinklar. Vill vill vill mer mer mer.

Fotar gärna dig och din hund eller bara din hund om du gillar mitt sätt att fota.

Lite lek i mellandagarna.

När julen är över och lugnet lägrat sig i stugan, kommer lusten att fota tillbaka. Tomten kom med ett nytt objektiv till mig och det gör ju inte upplevelsen av att krypa på golvet i studion och fota pälsklingar tråkigare precis.

Här kommer ett litet potpurri på några kvällars fotografering.

Min goa Scattis. Han är snäll, godmodig och finner sig i alla mina hyss.

Liza är en fantastisk liten fotomodell som snällt lägger sig tillrätta i den position som jag ber om.

Ljussättning är det svåraste jag vet. Dessa kvällar har jag provat ljussätta med ett raster, vilket jag aldrig provat innan. Krävs en massa övande känner jag, för att komma tillrätta med detta. Dax för fotokurs igen med min goa mentor Hans. I januari har det blivit en tradition att Hans kommer ut till mig och trimmar mina fotokunskaper. Helt underbart att ha lyxen med en egen mentor som har tålamod med mina hyss och okunskaper.

Hoppas ni alla får en fin fortsättning på det gamla året.

Vi hörs nog igen innan nya året träder in.

// Birgitta

Å du om du skulle vilja att jag fotar din hund, så hör gärna av dig.

Jul Jul strålande jul..

Nej inte i år. För första gången har jag inte rusat runt för att fixa och trixa. Det beror inte på att jag inte vill utan endast på att, det finns ingen tid i agendan, ingen ork över. Jag måste lära mig att prioritera. Så i år prioriterades julen bort eller nästan. Jag har bara gjort det jag känner att jag har tid med.

Dvs inte mycket.

Men visst står skinkan på spisen och visst är köttbullarna rullade, Janssonen klar och prinskorven inköpt. De flesta tomtarna står kvar i lådan på vinden och visst blir det jul med "vanliga" gardiner. Kanske får jag sparkat gubben i röv... så han dammsuger golvet, medans jag jobbar resten av veckan. Vet inte om jag orkar sparka så hårt som nöden kräver. Om jag misslyckas får väl dammråttorna vara med och dansa kring granen.

Ett besök på ett julpyntat Liseberg tillhör julen. I sällskap med barn och barnbarn och att bara vara denna dagen. Är en lisa för nerverna.

Älskade lilla goa unge. Pyss på dej. Du är en solstråle utav guds like, du skänker glädje bara jag ser dej. Känna dina goa armar om halsen värmer en frusen, trött själ.

Ja visst har jag hunnit med lite jul lek med kameran. Men det skall erkännas att, när kroppen är stressad och tålamodet är inte riktigt där det skall vara, är det inte riktigt lika roligt.

Härliga underbar gäng, va vore jag utan er.

Gänget växer och med dem glädjen & värmen.

Önskar er alla en fin och lugn Jul utan en massa måsten.

Själv tänker jag, göra som lilla Iso. Lägga ner huvudet och ta det med ro. Umgås med tillresande vänner och familjen samt ta dagarna som dom kommer. Framför allt vara ledig i 4 dagar. Låter som en dröm.

I morgon hoppas jag hinna hämta ett paket som Tomten skickat på posten till mig. Så kanske, kanske kan jag få lite egentid och roa mig någon av Juldagarna.

Ta väl vara på dej och använd julen till det DU vill.

// Birgitta

Oj nu är valpisarna strax 12 veckor.

Som så många andra undrar jag var tiden tar vägen.  Som ung fick man alltid höra att tiden går fortare när man blir äldre (undviker att skriva gammal) Å visst stämmer det. Nu hinner jag inte bli äldre eller lyckligare för då hinner jag inte med. Hänger bakom vagnen hela tiden, å satan va jag slår mig när jag försöker hoppa på vagnen igen.

Tur att jag har mina fina hundar att koppla av med. I huset finns numera andra "husdjur" dom kallas visst möss. Usch å fy, går väl ann när dom stannar under diskbänken, men idag mötte jag en rackare på köksgolvet. Dammsög upp musskit under soffan. Vill inte....... Har katterna gått i förtidspension undrar jag spontant eller har dom förfallit i lättja.

Det är så rolig och så trygg att ha en snäll storasyster att busa med tycker Iso. Dom kan busa hur länge som helst. Det är bara att bryta leken och beodra vila till dom små damerna.

Iso är en liten fin dam. Som det ser ut i dag kommer hon att bli väldigt lik sin syster Liza och sin mamma Pia-Lotta. Liten lugn och försynt tjej som vet vad hon vill om det behövs. Känns så bra att veta att hon har en framåt pappa och en godmodig mamma att brås på.

Nyvakna tjejer som undra vad dagen har att bjuda idag.

Två trötta tjejer som vilar ut efter bilåkande och en promenad på stranden. Fåglar, snäckor och tång var spännande men alla människor, som kommit dit för att hälsa på just dom, var så underbara. Lite jobbigt att få styr på två flickor som bara "måste" hälsa och pussa alla som går sin lördagspromenad. Måste erkänna att jag är mycket stolt över dessa flickor och deras frimodighet. Svansen viftar hela tiden alla måste hälsas på och inget, säger inget är skrämmande. Livet är till för att utforskas. Tur att jag har öron annars hade jag lett runt om av stolthet för dessa valpar.

Idag är dom avmaskade och fick var sitt kycklingben att gnaga på som belöning. Alba som är en snabbätare såg sig tvingad att hjälpa lilla Iso, som är en långsamätare, att tugga i sig benet. Ja ja nu får jag nog torka diarré i natt men det är det värt.

Är så glad för alla små mail och bilder som kommer till mig. Här ligger Mysak och njuter med sin snälla storebror. Vi alla behöver någon att luta oss emot ibland.

Är så nyfiken på utvecklingen på dessa valpar.

Önskar er alla en fin Lucia. Var rädda om varandra och passa på att njuta av dagen.

Själv stryker jag julen ur agendan i år. Hinner helt enkelt inte med det. Orkar inte dra lasset med julfirandet också. Så är det och så får det bli. Jag är inte mer människa har jag just upptäckt.

// Birgitta

Nu är nog tårarna slut för denna gången.

Nu har alla valparna åkt till sina föralltidhem. Ja inte riktigt alla. Iso skall stanna hemma hos oss. Alba skall stanna ett tag till. Utan valpar, valpkiss och små bajsar (som för övrigt börjar anta en större, doftande modell) är vi inte riktigt. Tur att vi har så goda vänner som  samlat tidningar till oss, vi klarar oss ett tag till.

Nu kan vi nästan summera denna upplevelsen. Mycket tankar, mycket oro, stort ansvar, dyrt, bekymmer och ställningstagande. Men också nya vänner, nya upplevelser, mycket valpgos ja listan kan göras lång om jag sammanställer denna perioden, som gått så fort. Jag har fått en massa tankar och funderingar kring detta som kallas avel och avelsarbete. Det skall jag klura ett tag på och sedan kanske skriva lite om. Det är inte BARA att ta valpar det skall gudarna veta.

Lilla Iso i hög person.

Lite trött, lite deppig och lite ensam nu när alla mina syskon åkt iväg.

Liten Alba. Pigg idag igen igår bråkade magen lite och hon mådde lite illa. Kanske var inte kartongen så nyttig som hon petade i sig igår. Det gäller att ha ögon i nacken så man ser vad dom smakar på.

Gläder mig mycket åt att alla valparna blivit familjemedlemmar i så fina familjer. Önskar er alla lycka till och många fina år och upplevelser med era valpar. Ta väl vara på dem...annars..

Ha nu en skön söndag. Själv blir det inventeringsräkning på Djurkompaniet och kanske, kanske lite fotografering om tålamodet och lusten faller på.

// Birgitta

Idag är det lördag. (om någon missat )

Lilla flocken består nu av 6 valpar, i morgon åker Pixel = gröna hanen, till sin goa matte och hennes fina familj. För den killen väntar ett spännande liv. Skall bli så spännande att följa hans resa.

På måndag åker Blåa Hanen, vet ännu inte vad han kommer att heta i sin nya familj. Han har en härlig familj som väntar på honom i Växsjö.

Vad tar ni för valpen där i fönstret? Med svansen i vädret så stolt....

Lilla Ylle = gula tiken. Blir mer och mer en fundersam lite lugn flicka. Hon kommer käckt när jag kallar på henne, är lite kräsen vid matskålen och äter lika långsamt som både mor sin stora syster.  Hon är också den enda som tydligt talar om att hon vill ut ock bajsa.En tös som idag har kommit på att man kan faktiskt ta sig ur köket alldeles själv.

Lilla Alba & Pixel (gröna killen) är i bustaget.

När inte Alba busar ligger hon mest och väntar på sin alldeles egen familj. Hon får vänta en stund med att resa hem. Jag får råom henne ett tag till.

Hoppas du får en fortsatt fin helg.

Kall, lite frostig och vintrig. Själv skall jag bada några valpar. Blåa hanen, lilla Ylle och min lilla Iso skall få sitt bad idag.

Birgitta

Mitt liv består av valpar, mitt hjärna tänker valpar, mitt hjärta skriker valpar.

Biter ihop så en tand rök idag. I morgon är det bara att peta sig iväg till tandläkaren och fixa till en avbiten hörntand och en avbiten framtand som rök förra veckan. Kanske skulle be om en bettskena när jag ändå är hos tandläkaren.

Fick ett underbart sms från Mysaks "nya" familj idag.

Mysak har hittat en kompis. En riktigt tråkig kompis, hård och kall. Men han är lik mig säger Mysak. Ett underbart kort men samtidigt lite hjärtskärande.

Han har skött sig bra, klarade bilresan utan bekymmer och har sovit hela första natten i sin nya säng. En bra start....vänta bara han kommer att ta igen det.

 Lilla Pyret har fått en ny leksak idag. Den var kul, luddig, med en kul etikett på och så piper den.

Så här trött blir man när man varit med matte på jobbet ett ärende. Iso och Alba fick åka med i bilen och besöka butiken en stund idag. Så duktiga flickor.

Hoppas du får en fin kväll och njuter av din dag i morgon.

Själv planerar och funderar jag på, att gå ut i kliniken en stund och fota lite. Får se om jag kan få min tandvärk och min tunga bak att flytta sig ut dit.

Birgitta

Nu har valparna börjat flytta hemifrån. Precis som när barnen flyttar blir det så tomt efter dom. Märker en stor skillnad redan trots att "bara" 2st än så länge givit sig iväg.

Lilla Molly som numera är bosatt i Danmark åkte igår. Hennes Nya husse och matte ringde och berättade att resan gått bra och att lilla Molly skött sig helt perfekt hela vägen hem. När vi talades vid sov hon gott i sin medhavda valplådefilt. Smutsig och väldoftande gav det nog en viss trygghet att sova i den.

Just nu sitter lilla Mysak i bilen påväg hem till sitt "för alltid hem" hoppas hans hemresa blir lika bra. Med i bilen är hans nya bröder, så han behöver inte känna sig ensam i livet. Känns så bra för mig att han får snälla vovveförebilder att luta sig mot. Hoppas få en signal i kväll så jag får veta att allt gått bra.

Goa lilla Mysak tar en liten lur innan stora resan.

Att en vuxen människa kan vara så "tramsig" Tårarna rinner när dom små ger sig av. Ja jag vet dom får det så bra hos sina nya fina familjer, som väntat så länga på dem. Ja jag vet vi kan inte behålla dom alla. Ja jag vet det är ett fruktansvärt jobb med alla dessa små. Allt det vet min hjärna men mitt hjärta säger något helt annat.

Jag får väl gråta en stund sen får det bli bra.

Jag skall inte hålla på med uppfödning jag är alldeles för blödig för detta.

Nu skall jag gulla med det krympande gänget en stund.

// Birgitta