Jobbar, jobbar och jobbar igen.
Tur att jag har världens bästa jobb både på jobbet, Djurkompaniet i Ullared, och hemma. Ja jag är dubbelarbetande och tycker jätte mycket om det.
På vilket jobb har man möjligheten att träffa små, små valpar av olika raser och blandningar. Idag har vi haft besök av en Amerikan bully, 1 Blandras, och en Mops alla runt 11 veckor. Hur gudomliga är inte dessa djur. Under kvällen har jag klippt klorna på en liten fröken, som alltid innan har behövt sövas för detta ingrepp. Hon var så fantastiskt duktig. Behöver jag säga att matte var både stolt och glad när vi fixade det på 12 minuter utan några som helst bekymmer. Har också fått första förfrågan om att fota för en hemsida. Ja jag tackade JA med glädje.
Jag fotar och fotar så fort jag får en stund över. Min härliga mentor tröstar mej med att efter 10 000 timmar bakom kameran är man ett proffs.....hmmmm tror inte detta gäller en "kärring" som jag behöver nog det dubbla innan jag får till det som jag vill och är trygg i det. Men skam den som ger sig.....har en känsla av att just det säger jag rätt ofta.
Ikväll var det Mea som fick ställa upp. Lilla slyngen Scattis smet ikväll, och har varit ute på äventyr i 1½ timma. Han är inte så tuff när han är ute själv, kom in på kliniken 4 ggr, pekade finger åt mej, vände och stack igen. Då gäller det att hålla tålamodet i schack så han inte får sig en omgång när han väl kommer in. Får nog släppa ut honom en stund varje kväll så han tröttnar på att rusa omkring helt planlöst och bara vara. Måste nog kolla med uppfödaren om hon glömde montera öron på hunden ;) Dom kanske växer ut när trotsåldern är över.
lklkl.jpg)
Älskade Mea, du vållar ingen människa bekymmer, ändå har jag så mycket bekymmer över dej.
mlk.jpg)
Du är tålig, men jag märker ändå.
kjjk.jpg)
Men vi kämpar oss igenom detta också.
jjhhjoij.jpg)
En dag skall jag berätta din historia och den kommer att bli till glädje för många det är jag helt säker på.
Men den dagen den sorgen. Nu lever vi en dag i taget.
Du är så tålig och säger ingenting, men jag märker och kommer att bevaka dej med hök-ögon så du aldrig får lida.
Älskade bästa Mea Culpa.
Måndag blev en dag i både dur och moll.
Nu sista sidorna i Läckbergs deckare sen John Blund.
// Birgitta