Förmiddagen har använts till det jag tycker är det roligaste, fotografering.
När kameran var varmkörd passade jag på att fota lite smått och gott som jag njuter av.
Tar en stund i taget och gläder mej åt det.
Jag har fått äran att fota en jätte gullig Lagotto kille.
Fint främmande i köket idag. Antingen är trädgården för trång eller så är köket fuktigt och sunkigt, kan inte riktig bestämma mej för vilket.
Många är långa och svåra att fånga
Många syns inte men finns ändå
Många är gula och fula och gröna
Och sköna och röda eller blå
Många är stora som hus eller så
Men de flesta är små, mycket små, mycket små
Röd och vacker står denna lömska herre i backen.
Det är något lite magiskt över flugsvamparna, får mej att kika efter den lilla skogstomten......
Nu samlas dom igen. På fältet intill vårat hus går dom och promenerar, kanske väntar dom rätt vindar för sin vidare resa till varmare länder.
Livet är en underlig resa, en del reser på egna vingar
Andra tvingas ta ett tåg som dom inte vill kliva på,
Vad är det som bestämmer vems resa jag skall resa?
Ibland är det skönt att inte veta, vad resans slutmål kommer att heta.
Med styrka och glädje skall jag försöka ta varje dag som den kommer.
Skickar styrka till alla som så väl behöver, för idag har jag lite över.
// Birgitta