Redan för en månad sedan planerade jag vad påsken skulle användas till. Av de planerna blev det en "fingertutt"
Underbart väder, en trött själ och aningen lite drivmedel i motorn. Då blir det som det blir.
Med andra ord en underbar helg (när hjärnan förstod att kroppen menade allvar med att göra inget). Äntligen fick jag lite tid med min kamera och mina hundar. Att bara ligga på gräsmattan med godingarna omkring är en i lisa för själen.
Syrenen sätter sina små blommor. Hur kan något så fint och väldoftande bildas så snabbt. För 5 dagar sedan var det kala grenar på hela syrenbusken.
Försökt fånga kvällens skuggspel i narcissens blad.
Saknar faktiskt e enorma vitsippsbackarna i år. Men i gengäld så kommer små vita stjärnor hela tiden i skogen.
Kollektivt boende?
Fröken narcissus knopp.
Fröken "det bästa som hänt mej" posserar så gärna när matte övar fotografering. Jobba med blixten är skam inte det lättaste. För mycket blir för lite och om det någon gång stämmer så har hunden stuckit ... Murphis lag kallas det visst.
Japp och detta är Murphie personifierad.
När Scattis gör så gott han kan blir det lite väl bra, kan man milt säga. Ja visst skulle vi rensa i landet, men inte behövde du gräva en skyttegrav för det, älskling.
Mea hon ligger lugn under Korkeken (Syrenen) och kikar på slagfältet. Våran underbara lilla tjurskalliga Mea som bestämt sig för att ingen, säger ingen bestämmer om hon skall vara innanför eller utanför staketet. Men det spelar inte så stor roll, hon kan få bestämma själv hon stör ingen där hon går och strosar. Hmm om inte ... kommer på sin cykel förstås.
Nej nu har jag kacklat på som den värsta Grågåsen en stund. I morgon väntar en ny dag, en dag med jobb och några tunga men nödvändiga beslut.
Skönt att jag har goda bröder och bolla med, och underbara barn som backar upp. Tack för att ni finns. Vi behöver varandra.
Önskar dej en härlig vecka.
// Birgitta