Hej igen, kul att just du kikade in denna veckan också.
Till dig som kikat in för 1a gången rekommenderar jag att du scrollar ner och börjar i förra bloggen, så får du resan i rätt ordning. Prenumerera gärna på bloggen så missar du inte kommande uppdateringar, dom blir många efter denna härliga Zoom resa.
Nu vidare på resan....
Nu äntligen väntar resans mål och det för mig stora äventyret. Har just i detta läge ingen aning om vad som väntar och vad jag kan förvänta mig av detta. Det enda jag med säkerhet vet är att med på denna resan är det 9 underbara, kul och kunniga fotografer. Åsså jag 
Ja jag kan redan nu avslöja att skratt saknades inte på resan.
Äntligen inpackade med vår packning och på väg till drömmålet.
Att få flyga över Kamtjatkas vildmark på låg höjd var en upplevelse jag sent skall glömma. Snö, vulkantoppar, björnar, vackra dalar jag listan kan göras lång på vad vi fick se och njuta av. Att få se ett vulkanlandskap sådär lite från ovan var helt magiskt.
50 minuters helikopterfärd var nu till ända.
Äntligen efter så lång längtan, landadar vi och trampar marken vid Kuril lake, lago kuril eller Kurilské jezero.
En sjö som skapats enlig sägnen. Av tårar från en olycklig flicka, vars fästman förvandlades till en sten. Av en rival som kommit upp ur vulkanens öppning vid ett utbrott och förälskat sig i henne. Svartsjukans makt, är stark och kan skapa det mest förunderliga saker 
Äntligen ute på campen, med solbränd (läs svedd) näsa och brännande kinder. 60+ och har fortfarande inte lärt mig att solen bränner på sjön, ursäkta men då e man en dumskalle. Om huvudet är dumt får kroppen lida 
Väl ute på plats tilldelades vi våra rum. Plötsligt stod jag där på gräsmattan, med min rumsnyckel, 1 grön påse och 2 svarta. Jaha.... bara att börja resa tältet, packa upp liggunderlaget och slänga ut den rutiga kondomen, som man tydligen kallar sovsäck. Ja jisses trodde camping var ett överstökat kapitel för mig. Bara att ta seden dit man kommer och hugga i. Övade först på kompisens tält sen fick jag alldeles själv hugga tänderna i mitt eget. Men jisses det gick bra och taket kom upp, det var det viktigaste.
Efter 2 dagar hade jag boat in mig, lärt mig att krypa ut genom gluggen som kallas dörr, baklänges, utan keycode och utan att bli alltför blöt om knäna. Ingen bild på det, tack.
Utsikten från "hotellrummet " kunde jag dock inte klaga på 
Vi hann inte mer än komma ut till campen förrän min första björnbild togs. Härlig start på campinglivet, en björn simmade förbi strax utanför.
När dom första 5 björnarna passerade förbi campen, rusade vi alla ut och snurrade efter kameror. Men sedan blev mest kommentaren, jaha en till...
Äntligen blev det dax att packa ner oss i båtarna för att åka det 30 - 40 minutrarna ut till stranden vid inloppet av älven där laxen väljer att vandra upp. Dit björnarna har kommit i årtusende för att fånga maten och skaffa sig den så viktiga näringen inför vintervilan.
Behöver väl inte säga att jag kände mig både snurrig och sprudlande, när fötterna landade, på den 45 000 år gamla stranden vid foten av en gigantisk vulkan, där skulle jag tillbringa en hel dag med kameran i björnarnas närhet.
En lånad ( med tillåtelse) bild fotad av en ryska men på oss. Får visa hur vi stod på stranden och hur nära djuren vi kom. En massa förhållningsregler förstås. Vi fick röra oss inom en i sanden utritad ruta. Beväpnade vakter i 2 hörn. Kom det en björn intill skulle vi backa tillbaka, stå i klunga och inte väsnas och skrika. När någon björn kom intill för nära oss, knackade vakten på geväret, metalliskt ljud gillar inte björnen.
Ytterligare en bild tagen från en båt av en Engelsk fotograf som var med på Andy Parkinsons fotoresa. Roligt att se vårt härliga gäng från lite olika håll och få en bild på hur det ser ut när vi är i full aktion.
Vidunderligt landskap mötte oss vid denna djupa sjö. Lake Kurile är på djupaste ställer 319 m och genomsnittsdjupet är 160 m ca. Sjön ligger 200m öh. Kul tanke är att djupaste delen ligger 100 m under havsytan.
Å sen mötte vi BJÖRN. Detta fantastiska djur. Man kan bara bli lycklig i hjärtat av att få se dem, studera deras rörelser och deras finurliga uttryck.
Så fantastiskt att få sitta och studera björnarna i sitt rike. Hur dom står och letar efter laxen och för att se långt framför sig.
Du som känner mig vet att jag gärna "nördar" i både anatomi och info om djuren jag fotar. Så här får du lite info om Kamtjakbjörnen.
Kanchatkabjörnen tillsammanns med Kodiakbjörnen de största björnarna i världen, kan väga upp till 400-700 kg (svenska brunbjörnen ca 300-400 kg) Kroppslängden på en fullvuxen hane är 2.80 och en hona 1.60.
Ställer sig en björnen i sin fulla längd kan hanen vara 3.15 lång och honan ca 2.60. Den har en livslängd på ca 25 år.
Vi observerade 2 olika utseende på björnarna. En som hade långa ben, smal hals, spetsig nos och öron med vit kant.
Den andra såg mer ut som vi är vana vid att en "nalle" ser ut. Rundare och kompaktare. Med tjockare päls.
Denna björnen kallas för Бочка рыбачит eller Tunnan på svenska, av folket som bor vid Kurilie lake. Hon är inte alls så tjock i år som hon brukar. Vilket man tror beror på att det inte har kommit upp alls så mycket lax till sjön i år. Pg av att nät läggs ut för att fånga laxarna nerströms. och då talar vi gigantiska nät. Laxen fångas, människan tar vad dom vill ha och resten slängs enligt en uppgift i skogen. 
Varför förstör vi för vår vinning?
Inget är som väntans tider. Nu får du vänta till söndag kl 6.00. Den bloggen får du själv bevaka, tror inte jag kan vara uppkopplad så jag kan påminna dig. Jag är förhoppningsvis i Finland igen, på Wild Brown Bear lodge, och fotar björn. Förvånad?
Vill du inte missa nyheter i bloggen, gå in och prenumerera, du får då alla uppdateringar direkt när jag släpper dem.
Tack för att du kikat in och läst om min resa. Så glad att jag fick låna dig och din tid en stund idag också.
Till mina hundvänner. Får jag be er hålla tummarna 
Hoppas på en lyckad dag idag. Ni som vet, vet. Ni andra gissar säkert vad vi håller på med idag Uppdatering i detta kommer vid senare tillfälle.
Ha en fin vecka och du vet vad som gäller.
Det finns bara en av dig och de är du, så var rädd om dig!
// Birgitta