Hej igen.
Förstår att jag trampar omkring på en massa ömma tår.
Men som jag hela tiden skriver. Blir du förbannad, illa berörd eller får negativa tankar runt det jag skriver. Ta dig en funderare på varför du reagerar som du gör. Inte är det för att jag gör, som jag gör, och inte är det för tänker som jag, tänker, som gör att du reagerar som du gör. Fundera lite eller skona dig själv och sluta följa oss.
När och om du får veta att din hund är belastad med HD. Betyder det på intet sätt att den behöver gå samma öde tillmötes som Mea. Mea har en höftled som utvecklat artros i en rasande fart. En utveckling som jag är ganska så säker på inte drabbar alla hundar med HD.
För att en hund har Höftledsdysplasi behöver det inte betyda smärta och elende, det kräver däremot målmedvetet tränande och öppna ögon för hur hunden mår. Vilket också innebär en ekonomisk och känslomässig belastning.
Vad gör jag om min hund drabbas av HD? Först och främst be att någon som är duktig på att läsa röntgenplåtar kika en extra gång och se om det kan synas någon anledning till att det ser ut som det gör i hundens höfter. En del är födda med grunda skålar, en del har slappa ligament men det finns också en del hundar som har en fin höft men där bekymret sitter på någon annanstans. Höften är ett symtom på något annat. Är väl medveten om att det är svårt att få den hjälpen men det underlättar när du skall hitta övningar för just din hund. Ta med röntgenplåten till massören. Hon/han kan ha den som underlag för att bedöma vad som blir bästa övningarna för din hund.
En hund med bekymmer i höftleden skall inte springa statiskt dvs cyklas, löpbandstränas osv... En hund med bekymmer i sin rygg skall inte backtränas. Det finns en del grundregler i träningen som du kan få hjälp med hos en duktig massör eller fysioterapeuth.
Viktigast för hunden är att ni börjar träna inifrån. Dvs börja med de små, små musklerna som stöder leden och hjälper till med att balanser rörelsen.Sen inriktar ni er på de stora muskelgrupperna.
Hur gör man det. Hunden kan stå på sina bakben och gunga fram och åter. Balansera på en balanskudde, en vanlig soffkudde eller lär hunden sitta i en liten kartong, är alla bra koordinationsövningar. Undvik att använda höga bollar, skulle hunden ramla ned på sin onda höft kan det innebära mer smärta på sikt. Träna hunden att lyfta sina ben. Gå i stege, gå långsamt över pinnar i skog och mark. Jag föredrar att hundarna går koppel på stranden, vattnet ger ett bra motstånd. Jag vet att många simmar sina hundar, min åsikt om det är lite tvådelad. Ja, simning tillåter hunden röra sina leder utan att belasta dem. Men det tvingar också hunden att ta ut sina rörelser vilket inte alltid är så bra om man inte kan röra i leden utan att det blir ett motstånd.
Vattentrask eller löpband är också en sådan träning jag känner en tudelning för. Vattenmotståndet är toppen för leden att jobba mot, men friktionen mot gummibandet ger ett stumt motstånd som inte är gynnsamt för alla individer. Det krävs en duktig terapeuth för att se hur hunden möter underlaget med sin tass och hur svarar kroppen på denna statiska rörelse. Mea har slutat med löpbandet sedan 2 år tillbaka. Hon klarade inte motståndet mot gummibandet som rullar i ett statiskt tempo. Hon simmar inte heller av den anledningen att hon inte kan ta ut rörelsen utan att det smärtar henne. Massage är en gynnsam behandling för höft hundar. En del svarar bra på ledljusbehandling men det måste också behandlas med försiktighet och på hundens villkor.
All träningar måste genomföras på hundens villkor. När hunden tränar något, springer i skogen, leker med kompisar får den ett adrenalinpåslag vilket gör att den inte uppfattar smärtan i momentet. Det är din uppgift som hundägare att säga, nu räcker det. Du klarar inte mer idag.
Mea kan och har ibland smitit ut, för att jaga hare. Tätt följd an syster Liza. Dom kan vara ute flera timmar och då är det lätt att tänka att den hunden har inte ont, så som hon springer. Men dagen efter kan jag se en haltning på ett framben eller ett bakben. En ökad stelhet i ryggen. En hund med artros, ledar inte i höftleden när den går. Den vickar på höften och böjer i korsryggen. Vilket innebär en ökad påfrestning på ryggens ligament och små små muskler. Den väljer väldigt ofta att gå i passgång. Andra tecken på att smärta kan vara avlastning i någon led, diarre eller att humöret är sämre, sover mer än vanligt, ligger för sig själv och försvarar sin mat (vilket Mea aldrig gör annars) allt detta är tydliga tecken på att hon inte mår bra.
Den 8/11 2014 såg Meas höfter ut såhär. Då försvann allt hopp för oss att hon skulle bli så mycket äldre.
Som röntgenexperten spontant uttryckte det. -Hade hon vägt lite till, hade dessa höfter inte kunnat bära henne. Som du säkert ser finns inget utrymme för leden att glida i skålen. Skall Mea kunna gå, kan hon det endast för att hon är stark i sin rygg och rörlig i sitt kors. Jag tror inte att du behöver så stor fantasi för att förstå hur förb... ont hon måste ha i sin muskelatur i rygg och sina höfter. Hon får och har fått massage och ledljusbehandling under en lång tid. Talade med en ortoped för ett tag sedan, han förklarade för mig att i höftleden finns inte så mycket känselreceptorer, men hjärnan uppfattar smärtan och lurar kroppen att det kommer från ett annat ställe ex. knä, en fotled. Så att Mea haltar och ibland vilar ett bakben är troligtvis ett symtom och beteende på att höften smärtar henne.
Nu går dagarna snabbt. Har "bara en plåt kvar innan jag skrivit om våran resa.
Den upprör och gör uppenbart folk förbannade. Men så får det vara. Detta är vår resa. Kan vi få en enda att tänka ett varv till så är inte denna resan förgäves. Så ursäkta men det krävs nog att några av er blir förbannade.
Ha en go söndag. Själv skall vi pusta ut efter en fantastisk trevlig midsommar. I morgon startar en vecka som kommer att bli på flera sätt fasansfull, och jobbig, den kommer att sätta sig som ett ärr i mitt hjärta. Men vissa ärr är på sikt kära ärr.
// Birgita