Valparna är redan 7 veckor.
Underbara, pigga, lätta och väldigt glada små hjärtan. Att hoppa upp ur sängen på morgonen är inte svårt när man möts av en konsert av glada ylande. En stund på golvet och man har rena öron, trassligt hår och är överöst av små pussar. Lite (mycket) städ på sovplatsen och morgonmålet serverat, då känner man sig nöjd, glad och rik. När man ligger på alla fyra med valpar omkring sig förstår man vad ordet "rik" betyder. Att vara rik är inte vad man har på banken, utan det man har i ryggsäcken av fantastiska upplevelser och insamlade valppussar.
Nu äter valparna 3 ordentliga mål hundmat, A-fil, grönsaker, äggula, puffatris, pasta eller lite bröd. Liten skvätt apelsinjuice, några blåbär och lite nyponpulver är gott. Mellan målet består av A-fil. Nu har mamma HUmlan helt slutat dia dom små, hon tycker dom är stora nog att klara sig själva nu. Om sanningen skall fram är hon riktigt trött på "småkräken" Möjligen kan dom få sig en morgon slurk men det får vara en snabb en.
Nu bajsas det och kissas på för valparna utvalda platser, varje valp har sin fläck att sköta det på.
Nu sover valparna lite där dom är, ibland tillsammans men ofta på sina egna utvalda platser. En trasa kan vara lika bra som en snuttefilt när man är trött.
Nu är världen och nya saker är så skojiga att utforska. Hoppsan hur kom jag hit, kan någon komma och rädda mig!!
Ett löv blir en dyrbar skatt, en hushållsrulle med lite kattgodis, kan vara hur länga som helst som leksak. Ligga och filosofera kan vara en favoritsyssla.
En leksak kan vara den dyraste ägodelen. Å väl värt att slåss för.
Nu vill dom vara ute i trädgården och busa så ofta det går. Springa är kuuuul.Dom andra hundarna i flocken så snälla och goa lekkompisar. Dom lär oss hundspråk och att det inte är att bröta på hur som helst. Morfar är tydlig med att han gillar dem men på lite avstånd, det har dom lärt sig och springer gärna efter honom på behörigt avstånd.
I går var vi ute och provade på bilåkning. Lite med blandad förtjusning.
Jäkla dumhet det här med att sitta i bur.
Det gick alldeles gallant, lite pipande i början men sedan somnade dom och sov gott. Dom sov så hårt att jag kunde bära in dem och lägga dem, likt ett litet barn i den goa sängen, för att sova vidare där ett par timmar. Nu är jag trygg med att alla valparna kommer att fixa sin hemresa utan några större bekymmer. Vi hinner nog minst en sväng till. Övning ger färdighet.
Kommande vecka väntar skogspromenaden, koppelpromenader och bad, avmaskning, veterinärbesök och sist men inte minst föralltidfamiljerna.
Nu håller jag tummarna för att alla vovvarna mår bra och veterinären sätter ett OK i rumpan på dem.
Hoppas du får en fantastisk vecka.
Vi ser fram emot en go vecka med många valppussar och lite annat smått och gott.
// Birgitta