Valparna är nu 6 veckor och har blivit riktigt stora.
Denna veckan händer det en hel del. Det är nu rädslorna utvecklas och valpen plötsligt kan bli helt oförklarligt rädd för något ljud den hört många gånger innan.
Vid 6–7 veckors ålder är myeliniseringen avslutad, olika hållningsreflexer fungerar, man kan säga att koordinationen nästan är jämförbar med den vuxna hundens. Nu hoppar den, tar sats och springer samt målmedvetet går till saker.
Nu är valparna tydligare, har en dominerande attityd, underkastelse, en attityd som innebär inbjudan till lek, aggressionsdämpande signaler, kastar sig framåt med låg kroppsställning, i första hand med frambenen. Aggressivt beteende och speciellt slagsmål är svårt att skilja från lek i den här åldern. Valparna slårvarandra med tassen, bits och klättrar på varandras ryggar.
Dom sover väldigt mycket och blir snabbt trötta, mitt i leken somnar dom och känner inte om dom ligger obekvämt eller om kompisen promenerar rakt över dem.
Nu äter valpen 3 mål mat om dagen + ett mellanmål med A-fil. Dom har en snäll mamma, som gärna ger dom lite di emellanåt. Vatten skålen lapas det friskt i och sen badar dom fötterna. Idag avmaskas dem för 2a gången. Ingen har uppvisat mask angrepp men jag tar det säkra före det osäkra.
Klorna är klippta i denna veckan, dom växer fort och måste hållas efter regelbundet.
Nu har dom fått sitt första tuggben, ett kalvrevben smakar mumma. En morot funkar bra och är minst lika god, killar gott i tänderna när man tuggar på det.
Nu väntar en tid där man tydligt kan se att valpen luktar efter spår av sin tidigare avföring, den går ofta till samma plats och kissar och bajsar.
Världen utanför är så spännande och stor att dom bara vill ut. En hel del pipande blir det i valplådan, när dom inte får komma ut.
Ett härligt, nyfiket gäng som tar sig ann alla bekymmer med viftande svans och med en härlig glädje. Kommer ibland när man kallar och alltid när det är mat.
Nu har alla valparna fått träffa sina föralltid mattar och hussar.
Nu kan vi avslöja vart det bär av i livet.
Lilla brun, blir en Halmstad böna.
Bo kommer att flytta till Gotland.
En orange Norgetjej
Oranga Linköpingsbönan.
Å lillagodingen blir Växsjöbo.
Nu är dom så fantastiskt roliga, helst vill man att alla skall stanna hemma i sitt föräldrahem. Men det omvärderas snabbt när man kommer upp på morgonen, och skall ta rätt på nattens vedermödor.
Nu väntar en vecka men mycket pyssel.
Hoppas du får en fin vecka och att vi ses i nästa blogg, som kanske inte blir söndag nästa vecka. Det hänger lite på hur många timmar dygnen har nästa veckan.
// Birgitta