Julia valpresa 2022-9

by Birgitta2. oktober 2022 06:00

Hoppsan 1 vecka har gått till.

Nu är valparna 16 dagar och precis passerat den neonatala perioden.

Dom äter och sover, i den ordningen. Riktiga små körvar som 3 dubblat sin vikt på 14 dagar.

Valparna är nu på ingång i det som kallas mellanperioden, eller övergångsperioden, dygn 14-21.En kort period där det händer väldigt mycket. På några timmar kan man se att det ändrar sig och att valpen klarar en ny uppgift. Att sova utan sin syster är ännu en omöjlig uppgift Wink Lägger man isär dem kasar dom snabbt tillbaka, till värmen och närheten. Åter igen man skall inte vara dum mot dem, men ibland är det så fantastiskt att se hur naturen fixar och donar så att det skall bli "bäst"

Denna kullen är kul för man hör direkt om dom tycker det är någon grad lägre temperatur i rummet. Små huttrande ljud kommer från samtliga. Ljud som direkt upphör när vi sätter på kaminen. KissEn kull med livsnjutare tror jag bestämt. Här kan inte sparas på elen i detta huset. Sealed

Dygn 12 bär frambenen upp hela hundens kroppsvikt. Från dygn 14 är alla nervbanor i frambenen klara och valpen kan sitta.

Från dygn 16 börjar bakbenen, om än darrigt och ostabilt, bära upp kroppen. Motoriken förbättras stegvis dag för dag och valpen blir mer och mer stabil. Nu finns inga hopdragningar, utsträckningar i ryggrad och ben kvar, det har blivit en jämvikt mellan sträckar och böjmuskulaturen.

Lyckan är stor när man för första gången kan sitta och upptäcker att man kan klia sig bakom örat alldeles själv.

Vid 18 dygnet börjar valpen att ändra sitt ätbeteende, den börjar så smått att prova på hur det är att lapa.

Rootingreflexen avtar dag för dag, valpen använder bakbenen mer och mer för att förflytta sig framåt.

Här en fin bild på en valp som är 6 dagar gammal, där man tydligt ser hur tänderna ligger som små blommor och väntar på att få komma ut och bli "på hugget".

Dygn 21 händer en hel del med valpen, första tanden bryter igenom,det är en hörntand i överkäken som kommer först och nu börjar valpen vilja gnaga på saker. Valparna föds utan tänder, under denna perioden kommer dom fram en efter en. Valpar får 24 mjölktänder 14+14. När permanenttänderna kommer är dom 42 st till antalet. Inte helt ovanligt att valpar likt barn, får lite lös mage dessa dagar. Man kan underlätta lite genom att tänka till vad och hur mycket mat tiken får just under dessa tanddagar.

Med allt det som händer under första veckorna i livet, är det inte konstigt att sova är den sysslan valpen ägnar sig mest åt.

Sovstilarna och platserna varierar.

Dygn 21 är luktnerven myelinisead och valpen kan börja lukta sig till saker. Nu kan valpen lokalisera sin flock med både ljud, lukt och syn impulser.

Alla valparna har under fredagen öppnat sina ögon. En fantastisk känsla när dom med en dimmig bild reagerar på livet.

Sprittningsrelexen, dvs valpen spritter till vid häftiga ljud och rörelser i dess närhet, utvecklas runt 21a dygnet, då i samband med att hörselnerven myeliniserats och dom börjar höra. Smärtreceptorerna är fullt utvecklade mellan 2-4 veckan, lite olika hos olika individer.

Bajsa och kissa behöver den ha hjälp med från mamma fram till slutet av denna perioden. Sedan är reflexen att tömma tarmen klar och valpen klarar att bajsa och kissa själv, utan stimulering. Men bajsen och kissen det kommer när och var som helst. Att styra "utskänkningen" kan för många individer ta väldigt lång tid. Den förmågan är långt ifrån klar när valpen flyttar till sitt föralltidhem.

Det här är en hund röntgad vid 14 dagars ålder. Vill så gärna att ni kikar och tar till er hur outvecklad valpen är i sin rörelseapparat. Visserligen ingen Lagotto utan en röntgenbild av en 14 dagar gammal valp av en ras som är byggd för snabbhet och höga farter. Men en valp är en valp är en valp.

Här ser man tydligt på röntgenplåten hur lite skelettet har mineraliserat sig. Bakknäna är "bara" nästintill osynligt brosk, höft och bäcken kan man bara ana var det skall finnas.

Här en röntgenbild (lånad) på hur knät ser ut på valpar som är färdiga att födas. Dom är helt ofärdiga och öppna, kan ta upp till 2 år innan dom är helt mineraliserade och klara, lite beroende på hundras. Det är många ben som skall hitta sitt läge och mineraliseras i ett knä, condyler (den runda framträdande delen av slutet på ett ben, tillväxtconen, enkelt förklarat)  skall växa till sig och ligament och muskler hitta sina fästen, funktioner och bli så starka att dom kan hålla leden på plats. Ett uttänjt ligament förblir ett uttänjt ligament som kan tappa sin förmåga att stötta leden. Så hur duktiga vi uppfödare än är, på att avla på "friska" individer, kan ett oförsiktigt valp/unghundshanterande leda till just sådana skador man tänker beror på slarvig avel.

Kika och fundera, så förstår man hur lite utvecklad valpen är och hur lång tid det kommer att ta innan den är klar. Samt hur viktigt det är att vi hjälper valpen att kunna bygga muskler, sakta och försiktigt. Muskler som skall hålla leder på plats tills dem är stabila och utvecklade. Skelettet klarar inget utan muskler som fungerar. Detta kommer ni höra mig tjata om flera gånger innan valparna är 1 år och klara för röntgen. Det kommer att dyka upp fler spännande bilder under resans lopp.

Hoppas du hittad något spännande att läsa om.

Jag får många mail och telefonsamtal, med förfrågan om vi har någon ev valp över. Vilket jag välkomnar och gläder mig mycket åt. Kiss

Men alla valpar i denna kullen har nu föralltidhem som väntar, på dem.

Ett ord, vill jag skicka till er, på vägen, i ert letande efter en ny pälskamrat, vill jag bara säga. Leta uppfödare inte valp! Valet av uppfödare är ett av de viktigaste valen du gör, för att få en fin pälskling. Var kritisk, läs SKK regler, gå in på SLRKs (lagotto klubbens)hemsida. Läs om oss på Rasdata lagotto ( där finns mycket att läsa) och läs ALLT, inte bara det som du vill läsa. Wink Välj en uppfödare som ställer krav på dig och framför allt fråga och våga fråga igen.

Lycka till!

 // Birgitta

 

 

Julia valpresa 2022 - 8

by Birgitta20. september 2022 10:31

Hej igen.

Nu rusar tiden iväg lika fort som valparna växer. För det gör dom.

1 vecka går fort när man sitter med näsan ner i valplådan.

Denna blogg tänker jag ägna åt mat.Tikens mat, då det är av största vikt att den är rätt.

Samt lite om det jag nämner i valpresans bloggar och naturligtvis lite om våra valpar.

Valparnas mat kommer jag till i senare blogg.

Man vet idag att den mat tiken äter kan bidra eller hindra genetiska sjukdomar att bryta ut.

Såhär skriver min vän och hundmatsguru (vill hålla henne som den i duktigaste vi har i Sverige på nurition och näring till våra hundar) om detta.

Metylering är kroppens eget sätt att förändra genens struktur utan att orsaka mutationer i generna.
Det här sker utan att genen förändras. Föräldrar och avkomma har fortfarande samma gen och skillnaden är om den negativa genen aktiveras eller inte. En gen som varit aktiv hos föräldradjuren kan hindras att aktiveras och den kan aktiveras med rätt eller fel kost.
Processen som sker naturligt via metylgrupper och vitaminer hindrar att aktivera en gen som är negativ för avkomman. Kosten är grunden för den här biologiska processen.
Med rätt kost aktiveras inte negativa arvsanlag.
Forskningen är gjort på möss av Duke University i USA.
 
Med detta som ledord, min erfarenhet och en hel del läsande grundar jag mitt sätt att fodra mina hundar på. Mina hundar äter bara färska produkter. Ett bra torrfoder använts endast som godis, då jag inte hittat ett enda "hundgodis" som innehåller bra saker för mina hundar rakt igenom. Enligt min erfarenhet av vad hundar skall äta.
En tik som äter färskt foder dvs.. en andel rått kött behöver man aldrig oroa sig för, att hon blir dålig i sin mage av att äta alla moderkakor. Hon har rätt enzymer i sin mage för att kunna käka moderkakorna utan att bli dålig i magen. Att äta moderkakorna är hundens sätt att ta vara på alla nyttiga vitaminer och mineraler, allt hon behöver för att kunna bilda så nyttig mjölk till sina valpar, som det bara går. Bilda en mjölk som är så full av antikroppar och näring som det bara går. Men har inte tiken rätt enzymer i sin magen utan får sprutdiarre går mycket av dessa näringar till spillo och tiken som redan är trött blir tröttare.
 
Det är också viktigt att tiken är "full" i sina kalium, kalcium depån redan innan hon valpar helst långt innan vi parar våra tikar. Utfodringen av kalcium, fosfor och vitamin D är viktig under dräktigheten, då homeostasen lätt rubbas och tillstånd av hyperkalcemi )höga kalciumvärde i blodet) kan uppstå. Det är inte bra med för mycket ej heller för lite så där måste vi lära oss "hur" mycket är lagom för just denna tiken. SLU skriver att Eklampsi verkar ha en ärftlig disposition. Dvs det finns risk att en tik som fått eklampsi nedärvt detta bekymmer till sina tikvalpar.
 
Eklampsi uppstår när tiken plötsligt släpper massa kalium och kalcium ut till mjölken och tömmer, snabbt sina egna depoter.
 
Eklampsi kan visa sig direkt efter förlossning till några veckor efter. Eklampsi kommer pg av att tiken lakterar (ger mjölk) åt sina valpar och behöver då ta av sitt kalium/kalcium "lager" är det tomt på lagret blir tiken mycket sjuk. Ibland kan inte tiken ta till sig det man ger i maten pg av dålig maghälsa, undermåligt foder, stress eller annan orsak som stör upptaget.
 
Eklampsi kan komma av att tiken får dia sin kull för mycket ( många matglada valpar) eller för länge, om vi väntar för länge med att erbjuda valparna smak på annan mat. Eklampsi är en dödlig åkomma om man inte får tiken snabbt till veterinären och givit henne kalkdropp. Vid eklampsi påfrestas njurarna och hjärtmuskeln på tiken och det kan sluta riktigt illa.
Klassiska symtom på eklampsi är oro, hässjning, rastlöshet, ibland blir tiken ilskan på sina valpar, blir mycket trött, och stelhet som kan leda till kramper om inte behandling snabbt sätts in. Tikarna kan dö under krampanfall eller g.g.a rytmstörningar på hjärtat.
Behandling för eklampsi är dropp som måste sättas in intravenöst (direkt i blodet) och snabbt på tiken.

Så rätt foder till tiken redan några månader innan parning, tänker jag. Dvs ett foder som tillfredsställer alla tikens kommande behov. Vi behöver tänka framåt för att valparna skall få ett fint liv och kunna bilda sitt skelett och ett bra immunförsvar.
Det är viktigt att tiken innan parning får sina mineralbehov tillfredställda. Kalium/kalsiumbalansen är beroende av D-vitamin. D-vitaminet hjälper till med transporten av kalium, kalcium i kroppen. 
Man bör inte överdosera vitaminer och mineraler under dräktigheten därför är starten och planeringen av en tiks dräktighet av största vikt.
 
Nog om eklampsi nu över till ett annat svårt ord som jag använder mycket i mina valpbloggar.
 
MYELINISERING
Nervcellen | Fröken Ninas psykologiklassrum
 
 
Myelin och myelinisering, det är ett fasligt tjat om det. Vad är myelin, och varför är det så viktigt? Jo.... det är celler som i huvudsak består av fett, protein och vatten. Som har den fantastiska egenskapen att den slingrar sig runt nervcellen och fungerar som ett skydd och en isolering, samt ökar ledningsförmågan för signalerna. En "naken" nervcell transporterar en signal med 1m/sek en färdig myeliniserad med 120m/sek.
 
Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder. Nerver med myelinskida leder signalerna snabbare än nerver som saknar myelinskida. Det beror på att signalerna hoppar mellan norderna.

Myelinet är beroende av B12-vitamin för att kunna fungera och utvecklas optimalt. Så det är av yttersta vikt att tiken är påfylld i sina B-12 reserver under dräktigheten, så att hon inte kommer att lida brist när valparna diar och tar sina vitaminer.

iVitamin B12 finns främst i animaliska livsmedel, ägg, fisk, kött, mjölk  och ost. 

Tikar kan få lite krångel med sina magar och då får man vara lite extra noga med maten. Då vitaminerna tas upp i tunntarmen och en störd tunntarm blir sämre på att ta upp vitaminer och mineraler samt bilda c-vitamin. Detta gäller alla hundar oavsett dom är dräktiga eller ej. Men den dräktiga tiken har ju "ansvar" för fler om man säger så. Wink

Att ge lite extra folsyra under dräktigheten hjälper till att hålla hennes nivåer på rätt köl. Mina tikar får folsyra innan parning och fram till vecka 7 i dräktigheten. 1 dos i veckan om någon funderar. B- vitamin är vattenlösligt så dom kissar ut överskottet.

Nu får det vara nog med fakta, tjat om mat och konstiga ord. Förstår att valparna och deras utveckling har hög prioritering hos dig Kiss

Vad händer kommande vecka med valparna?

Dag 10-14 är ögonen klara för att öppnas, en del öppnar dem aningen tidigare men det kan också dröja några extra dagar. Även om ögonen är öppna ser inte valpen ordentligt, den kan lokalisera sina syskon och kan med synens hjälp ta sig till sin flock. Nu kan dom skönja ljus och mörker och om något kommer emot den. Nu får valparna lite mer ljus i valplådan.Tills nu har dom mesta tiden legat i mörker i sin konstgjorda lya. Vill vill ha dem kvar som dom är, små och helt underbara. Stoppa tiden. Lyckan är dock stor när man ser att båda ögonen finns, ser klara och fina ut. Även hundar kan födas utan ett öga eller med ett öga som inte funkar riktigt, inget hunden kommer att lida av i livet, men som uppfödare är det skönt för varje sak man ser komma, som den skall.

Dygn 12 bär frambenen upp hela hundens kroppsvikt. Från dygn 14 är alla nervbanor i frambenen klara och valpen kan sitta. Från dygn 16 börjar bakbenen, om än darrigt och ostabilt, bära upp kroppen. Motoriken förbättras stegvis dag för dag och valpen blir mer och mer stabil. Nu finns inga hopdragningar, utsträckningar i ryggrad och ben kvar, det har blivit en jämvikt mellan sträckar och böjmuskulaturen.

Nu börjar valpen bli mer och mer vaken. Mot slutet av perioden är den vaken upp till 35% av dygnets timmar. Resten av tiden består av sömn och vila. Nu längtar jag efter att snart kunna ta upp valparna och gosa med dem. Men tills ögon och öron är klara får dom "bara" vara i lådan och lyfts inte upp mer än när jag rengör i bädden.

Jag lyfter inga valpar i onödan. Wink Måste jag flytta dem så åker dom hiss i en korg alla tillsammans. Klappa och pilla på dem kan jag ju inte låta bli. En tant på knä med rumpan i vädret är numera den vanligaste synen hos oss (inga bilder tillåts). Det är det värsta med valpar, man får skurgummsknä och skavsår på armbågarna. Laughing

 

Nu har valpisarna fått sina namn, dom är nu registrerade i SKK och finns på riktigt Wink

Vem som är vem får ni vänta med att veta tills jag kan ta upp dem ur lådan och fotografera dem.

 

Nu har alla valpar en föralltidfamilj som väntar på dem.

Men är du nyfiken på framtida planer i kenneln är du alltid välkommen med ett mail eller en telefonsignal. Jag svarar om och på allt jag kan. Undecided

// Birgitta

 

 

 

Julia valpar - 7 1 veckan i livet.

by Birgitta17. september 2022 14:55

Hej alla fina följare.

Nu är vi inne i en mycket spännande period. Varje dag händer det något nytt. Små små detaljer. Någon står plötsligt på sina bakben och äter, någon kryper lite snabbare, någon håller sitt huvud lite högre. Men för det mesta sover dom sin skönhetssömn.

Nu är dom mitt inne i den perioden som kallas neonatalperioden. Perioden innefattar valpens två första levnadsveckor. Valpens huvudsakliga uppgift är i denna period att överleva. Behoven präglas av värme, mat, massage, sömn och mera sömn.

Perioden sträcker sig från 0-14 dagar.

När valpen letar efter en spene söker den med nosen för att hitta värme och fuktig miljö, där finns spenen. Man säger lite felaktigt att dom luktar sig fram, det stämmer inte helt då luktsinnet inte är utvecklat förrän dygn 21 ca.Dom roterar sina framben för att ta sig fram. Rootingreflexen kan man få fram genom att lägga valpens huvud i handen, då svarar den genom att luta sig framåt, börja gå med frambenen och börja söka. Den kan röra sig framåt flera meter utan att tröttna. Sätter man dit sitt finger börjar den att suga på det. Man får inte luras Winkmen detta kan vara ett sätt att kolla om valpen är pigg och på alerten eller kanske lite tröttare än sina syskon.

Kissa och bajsa är en reflex som stimuleras och utlöses av mammas slickande på magen och i valpens rumpa. Mamma tar hand om kisset och bajset och håller på så sätt rent i lyan och lämnar inga avslöjande spår till omvärlden. En valp som har en mamma som inte klarar detta måste stimuleras flera gånger om dagen av oss för att kunna kissa och bajsa.

Valpens rörelse under denna perioden är väldigt lite. Den kryper efter värme och mat. Ligger gärna i klunga med sina syskon. När den kryper gör den det långsamt, och balanserar huvudet i en pendelliknande rörelse. Dom har dålig kropps stadga över frambenen och över bakbenen är den obefintlig.

Lyfter man försiktigt valpen, vilket man skall undvika i möjligaste mån. Håller man lämpligast en hand över ansiktet och lyfter långsamt, gärna ta hjälp av tiken så hon slickar valpen samtidig som man lyfter. Tänk dig in i situationen att någon lyfter dig ganska snabbt rakt upp och du inte ser eller hör något. Valpen har förmågan att redan sedan fosterstadiet reagera med ökad cortisolhalt = stress. Så lyft inte valparna om du absolut inte behöver. Ingen lyfter en valp i naturen om inte det är en fara för liv och lem, då bär mamma och ingen annan iväg dem. Om man tar en valp mellan tumme och pekfinger förblir den ihop rullad tack vare böjmuskelaturen som är dominant och håller ihop valpen i fosterställning. Den reflexen försvinner i dygn 5 ca. Till följd av myelinisationen. Nyper man valpen i tassen böjer den tassen och skriker till.

Dom är blinda och döva. Julia förmedlar sig inte med valparna via ljud. Synnerven är ännu outvecklad. Ögonlocket ihopväxt tills ögat är kopplat och klart. Likadant är det med örat, som också är ihopväxt. Benen i örat är klara sedan några dagar tillbaka, hörselreceptorerna är inte kopplade och klara ännu. Det följer myeliniseringen. När hörseln är mogen kan man se dag för dag hur örat öppnar sig, det är så fascinerande att följa. Valparna kan dock reagera på plötsliga, höga ljud och starkt ljus, det kan man inte förklara varför det ens är möjligt. Naturen är fantastisk. När man gjort EEG-undersökning på valpar i denna perioden har man sett att hjärnan är outvecklad och har mycket liten aktivitet.

Mellanfotensben är inte mineraliserade ännu, tårna spretar lite som dom vill. Där sitter små vassa, underbara klor. Vassa är dom för att hjälpa till att dra fram valpen på underlaget. Inget är av en slump, det förundrar mig så, allt som finns där, har en funktion. I naturen kommer klon naturligt att slitas mot marken i lyan. På det mjuka underlaget i valplådan, slits dom inte utan måste hållas efter, klipper inga klor innan valparna är uppe på benen och kan ta sig fram utan sina "dubbar". Ofta blir det på bekostnad av att tiken får rivsår, men hellre lite sår än valpar som får besvärligt att ta sig fram, så tänker jag.

Valpen är vaken och aktiv ca 2%-15% av dygnet, mesta av den tiden går åt till att äta. Övrig tid sover valpen. Ljuden från valplådan skall bara bestå av små nöjda pipande och tysta gny. En hungrig, klämd eller missnöjd valp piper högt och småskriker mest hela tiden, det vill vi inte höra. Ett sådant pipande ljud från en valp skär i hjärtat och gör mig förtvivlad, känner mig så maktlös. Bästa ljudet från lyan är tysthet, då vet man att allt är lugnt och fungerar som det skall.

Valparna ligger med förkärlek i en hög. Varmt, tryggt och gott. En känsla dom känner igen.

Valparna kan ännu inte reglera sin kroppstemperatur utan är beroende av mammas och syskonens värme. Att låta valparna bo i en dragfri lya med ett tak, en filt som kan dras över en del av lådan, hjälper dem att hålla jämn värme. Våran lya är också isoleras med en frigolitskiva mot golvet, ligga på ett kallt golv blir ingen glad av. Man kan höra på valparna om rumstemperaturen är lite för låg, då finner dom ingen ro. Höjer man innetemperaturen någon grad tystnar det ofta i lådan, samtidigt får det inte bli för "varmt" då finns det risk att tiken blir alldeles för varm och väljer att ligga för sig själv utanför lådan, onödigt mycket. Man vill ju att tiken skall trivas i sin mammaroll och välja att ligga bland valparna.

Jag försöker hjälpa mina tikar så dom inte får mjölkstockning, genom att minst 2ggr/dag, se till att någon valp diar ur dom små spenarna, som annars lätt ratas. Nästan mer regel än undantag att någon spene blir lite stockad. Julia har lite ev bekymmer med detta, jag får ha ett extraöga och hjälpa bebisarna att välja. De flesta tikar har någon bröstvårta som är lite mindre och den ratas ofta av valparna. Mjölkstockning är inte bra varken för för valpen eller mamman. Det kan snabbt utvecklas till tråkigheter. Mjölken kan bli "förgiftad" av inflammationen som mjölstockningen bildar. Händer det, blir all mjölk i ALLA spenarna infekterad och därmed giftig och kan leda till döden för hela kullen. Tiken kan få gangrän ( kallbrand) i området och det blir snabbt stora öppna sår av det. Låter dramatiskt, mjölkstockning är inget att leka med. Tiken är redan innan lite nedsatt i sitt immunförsvar, har ofta en aning förhöjd temp. Att hon har 39-39,5, de första dagarna efter valpningen, är inte ovanligt och ej heller oroväckande. Tempen får aldrig övergå 40 grader, då är det veterinärbesök som gäller omg. Det vill inte så mycket till, innan det blir jobbigt. Känner man att det blir förhårdnader och extra varmt runt 1 tutte, får man hjälpa till att släppa på det. Lite trix kan det vara att få en hungrig valp att ta just den tutten som man vill. Först låter jag den suga en stund på "sin" tutte för att sedan flytta valpen till "min" utvalda. I den dagliga kontakten med tiken ingår alltid att känna igenom henne 2-3ggr/dag. Se hur avslaget ser ut, tempa och promenera med henne så magen töms och avslaget kommer ut.  Man skall inte förringa gammal beprövad kunskap. Är så in i hjärtat tacksam för mina gamla mentorers kunskap som dom genom åren delat med sig av. Tyvärr har flera av dem lämnat oss, skulle önska jag hade dem kvar att bolla med. Gammal hunderfarenhet slår allt skulle jag vilja påstå.

Julia är MYCKET hungrig, vill helst bli serverad i lådan för att slippa lämna telningarna. Förstår det, minns när våra barn var små och hade somnat på magen inte sjutton ville man röra sig då Innocent  Nu kokas pasta, serveras grädde, A-fil, smält smör ( i lagom dos) nötfärs, kött, blåbär, hallon och grönsaker allt för att Julia skall kunna ge telningarna så bra mat det någonsin går att få. Nu ökas Julias matintag successivt. För mycket och för lite skämmer allt. Ger man tiken för mycket, vilket är lätt när hon är så hungrig, kan valparna få ont i magen och diarré, och så vill vi inte ha det. Det kan bli lite svårt att snabbt komma till rätta med. Man får anpassa maten efter hur tiken sätter mjölken, i Julias fall kan jag se att hon riskerar mjölkstockning på någon spene, jag håller hennes mat lite åt det mindre hållet. Hon är inte överens med mig om antalet måltider och storleken på dem.

Denna kullen känns så jämna och välmående, att jag inte meckar med att väga dem utan låter mitt öga avgöra hur dom mår. Efter en vägning på 1a dygnet konstaterade jag att alla gått upp som förväntat. En kontrollvikt tar jag givetvis, om jag tycker mig se att någon släntar efter eller käkar på sig alldeles för bra.

Nu kan jag med glädje konstatera att några av valparna har börjat använda lite andra ljud, försök till morrningar och små tappra försök till skälla kan höras när valpen sover. Hjärnan kopplar och donar, att det sker ser vi på ryck och sprättningar ( men mer om det framöver) när valpen vilar. Just vila skall vi lägga som ett ledord framöver för våra valpar/hundar. Det är i vilan allting sker. Det kommer ni att få höra tills ni är utleda på det, jag lovar. Tongue Out

Nu har lugnet lägrat sig i flocken, de andra hundarna bryr sig inte om valpisarna i lådan. Scattis tycker som vanligt inte om "småbarn" dom får bli 5-6 veckor innan han skänker dem en blick. Allt enligt naturlagen. Hanen är aldrig inblandad i valparna innan dom är stora nog att krypa ur lyan. Det gör dom naturligt runt v 5. medveten om.

Julia är nu ok med att flocken finns omkring valplådan och att dom ligger i soffan och myser på kvällarna.

 

Det finns ev en hanvalp som söker sitt föralltidhem.

Är du det rätta hemmet och är intresserad av att ev bli hans familj, så är du välkommen med ett mail eller en telefonsignal.

 

birgitta@enhand.se eller

070 955 81 62 jag har dålig mottagning på min telefon, så ge inte upp utan ring igen om ni inte får kontakt med mig. Om jag inte svara beror det inte på att jag inte vill tala med dig Wink utan att signalerna inte går fram.

//Birgitta

 

 

Julias valpresa 2022-6

by Birgitta17. september 2022 11:41

Lång dags natt mot dag!

Oj vad vi fick vänta. Julia är en lite teatralisk personlighet så det här med att valpa var otrevligt och lite ont hela tiden Undecided Hon vande sig medans timmarna gick.

Men lovar det blev många timmar av förväntan och spänning under sällskapet av ett päronregn. Päronregn? Ja päronträdet utanför släppte sina frukter i plasttaket, det lät som ett värre bombkrig, hundarna får lära sig att plötsliga smällar är helt ok och tillhör livet. Inget ont utan det finns något gott med det Wink

 Julia tillbringade väntan med att sitta, ligga, gräva och vandra. 1a tiken jag träffat som satt och drev fram valparna i värkarbetet, alla sätt är bra, utom dom dåliga.

Vandra ur lådan för i den är det otrevligt att var, där gör det ont. Kan känna igen mig för vem ville inte gå ifrån förlossningen, och ut genom dörrarna för att slippa vara där?

Alla förlossningar strarta med att det kommer en fosterblåsa, denna blåsan kan ibland spricka under förvärkarna. Det är den blåsan som legat som yttre vägg mot livmoderhornet. Sen har valparna två egna små fosterblåsor som legat som stötdämpare och miljöpoliser runt varje valp.

Äntligen mamma för första gången. Att alla tikar "vet" hur dom skall göra och hur man gör är för mig något stort och magiskt.

Först ut kom en kille. 294 gram tung.

5 timmar efter 1a riktiga värken hade 4 (5) valpar blivit födda.

Ja ni vet vid detta laget, jag är brutalt ärlig och tycker det är viktigt att man inte gör allt till en drömsaga. Det finns saker man måste göra när en valp föds med ett handikapp som blir besvärligt och omöjligt att leva ett bra liv med.

Så ja 1 av dem fick jag hjälpa över regnbågsbron direkt när den föddes. En uppfödares förbannade ansvar, något man måste ta i beräkningen den dagen man bestämmer för att låta sin tik skall gå i avel.

Nu har vi 4 fina valpar att glädjas åt och njuta av.

Jag är alltid lika förundrad över att valparna direkt efter mamma klätt av dem söker sig till en spene för att få den nyttiga mammamjölken. Likt alla djur är den första mjölken laddad med nyttig näring och en massa av mammas antikroppar. Utan den mjölken för valpen svårt att klara framtida bakterier osv... livet blir skörare.

När valpningen är över, lägger det sig ett lugn i lådan som är så stilla och kärleksfullt att man nästan kan ta på det.

Nu får det räcka för idag. Jag plitar nog ihop en blogg i början på veckan som handlar om VAD som händer med valparna under den neonatalaperioden dvs dygn 0-14.

Tror det blir för mycket tuggande om jag tar allt på en gång.

Nu välkomnar vi

One Hands Nice Hermione TIK

One Hands Nice Dumbledore   HANE

One Hands Nice Hagrid   HANE

One Hands Nice Harry Potter  HANE

Varmt Välkomna i vår kennel.

Ta väl hand om dig och njut av den fina höstveckan som väntar. Just nu är naturen fantastisk så ut med dig och ta vara på din lediga tid. Kiss

// Birgitta

Julias valpresa 2022 - 5

by Birgitta6. september 2022 15:39

Oj, oj, oj vad vi väntar nu.

Vi är nu flera som håller tummarna och ser fram emot vad som komma skall.

Så nyfikna vi är.

Julia är idag i dygn 60. Om några dagar vet vi hur det gått och om allt gått vägen, om valparna har kommit, hur många dom är och om dom överlevt sin första stora resa.

Man brukar säga att med erfarenhet kommer lugnet. Meeeeen vet inte..... själv tycker jag att ju fler kullar jag välkomnar desto oroligare blir jag och desto mer medveten om vad som kan hända blir jag. Denna gången har jag varit både orolig och känt mig olustig.

Är jag beredd på vad som komma skall?

Är jag beredd på att ta bort valpar som lider? Jo jag är faktiskt skyldig att göra det och det är tillåtet, ja till och med min plikt, att hjälpa till med det, om dom är yngre än 14 dygn enligt djurskyddslagen. Det är inte alltid man kan släppa allt och ge sig iväg till veterinären för att få hjälp, ej heller kan man låta en lidande valp ligga och vänta tills tiken valpat klart om 6 timmar eller så.

Är jag beredd på att (gud förbjude) förlora min tik?

Är jag förberedd för att slänga mig i bilen och åka långt till öppen duktig veterinärklinik om det skulle behövas och ta allt vad det innebär? Har jag tillräckligt med pengar på kontot, om försäkringen inte tar ett ev snitt eller det är söndag natt och försäkringsbolaget är stängt. Kan bli ofantligt dyrt, såg en räkning från en klinik på ett snitt på 54 000:- ja du läste rätt.

Ja kanske målar jag fn.. på väggen men dessa tankar är allestädes närvarande inför varje valpning.

Nu är Julia är rund och väldigt trött. Hon ligger helst för sig själv och sover. /Sealed Varken vikt eller storlek skvallrar om hur många som gömmer sig i maggen.

Denna veckan är Julia klippt och ompysslad, rakad på magen och i rumpan och kloklippt. Försöker inspektera mina tikar ordentligt dagarna innan för att se om dom är röda i öron, ögon eller har flytningar. Skulle det vara så kan det vara läge att fundera på varför och ev göra ett snabbesök hos veterinären för att se så allt ser bra ut. Som ni förstår avstod jag röntgen även denna gång och Julia ser ut att må riktigt gott så det känns lugnt i väntan.

På dygn 59 minskar, tikarnas matintag med ca 30%. Jag ser till att den är näringsrik och energität. Tiken får ofta diarré och blir nästan alltid illamående innan förlossningen. Dom kräks när utdrivningen satt igång. Tänker att det är väl samma som hos oss, när valpen/barnet passerar bäckenkanten triggas kräkreflexen. Tiken kan också jobba bättre med sina magmuskler om dom inte har en massa "bajs" i vägen. Sista dygnen innan dagen D, vill tiken oftast inte äta alls. Denna veckan blir tiken lite slöare, tröttare, mindre social och vill helst vila, kanske till och med avstår sin promenad. Hon ligger gärna för sig själv långt bort i hagen och gärna lite intill staketet eller en buske. Hittar vi inte henne kan vi vara säkra på att hon ligger under sängen, som hon med nöd och näppe tar sig inunder.Hon får välja själv. Det är Julia som helt bestämmer hur hon vill göra.

60-63 dygnet.

Valparna är nu ca 11-14cm stora. Dom är fullpälsade, ögonlocken är stängda. Mellanfotens ben är inte riktigt utvecklade ännu, men väl häl och vristbenen. Nu lägger valparna på hullet, sväljer fostervatten och kan nu få hicka. Nu börjar det bli trångt för valparna. Från 58e dygnet kan dom överleva utanför livmodern. Så i praktiken kan Julia valpa när som helst och valparna skulle klara livet utanför hennes mage, men det är inte på något sätt önskvärt eller det bästa som skulle hända. Vi väntar så gärna några dagar till på knytten.

Nu kan man tydligt känna när ett litet ben sparkar eller när ett huvud flyttar sig och pockar på och vill ha lite mer utrymme.

Dygn 58-60 är valpen helt färdig och klar för att komma ut i stora världen. Det enda som kanske inte är klart är lungorna, dom blir klara för syre andning det sista innan födseln.

Valparna bestämmer själva när det är dax att komma till världen.

Tiken svarar direkt på valparnas signaler. Så länge tikens äggstockar producerar progesteron kan hon inte valpa. Progesteronet påverkar livmoderns muskler så dom orkar hålla emot, när progesteronet sjunker kan livmodern börja driva ut valparna. Behöver man åka in med sin tik för att man tycker det tar lång tid med uppstarten av förlossningen, säg till veterinären att ta ett proggprov (om dom inte gör det) för att se om det verkligen är pg eller "bara" lite förarbete. Alla kliniker kan inte läsa av direkt så välj förlossningsklinik med omsorg. Stå på er det är inte säkert att den veterinär ni träffar är expert på födslar, utan kan vare en som är den bästa på tarmsjukdomar. Där måste vi uppfödare veta vad vi vill och få kliniken att lyssna. Ta uppfödaransvar, ja jag vet att jag är skitjobbig i detta läge, men i längden lönar det sig och det blir uppskattat när alla kan och vill jobba åt samma mål. Vid ett akutbesök träffade jag en veterinär som hade modet att erkänna att hon aldrig varit i närheten av en valpning och aldrig sett valpar dia, men hon var duktig på att läsa av prover och det var det jag behövde i den stunden. Så stå på er uppfödare och tro på er kunskap, ta hjälp av din mentor om du är tveksam.

När valparna nu är färdigutvecklade och livmodern blir för trång, skickar äntligen valparnas binjurar ut signaler till tiken, att nu är vi klara och är redo för att komma till världen. Det är då den stora konflikten börjar mellan Julia och hennes valpar. KRIGET STARTAR!!!!

Så länge tikens äggstockar bildar och skickar ut progesteron kan inte valpningen starta. Progesteronets uppgift är att hindra livmodermuskulaturen att dra ihop sig. Därför måste äggstockarnas gulkroppar ( de är gulkroppen som bildar progesteron) slås ut på något sätt och det gör den med hjälp av prostglandinet som valpens binjure producerar. Att den konflikten startat, kan vi läsa av genom att se hur tempen stiger och sjunker. Denna process startar ca 1 vecka innan valpning. Inte konfliktlöst att komma på världen.

Tikens livmoder har under 9 veckor kämpat med att hålla kvar och bibehålla en så bra miljö som möjligt för fostren. Innan förlossningsarbetet kommer igång måste förlossningsvägarna mjukas upp. Livmoder munnen skall vidgas från 0.5 mm till ca 4-5 cm, för att kunna släppa fram valparna.

Spännande är hur hormonerna ändrar sig dagarna innan förlossning.

Vid forskning på SLU fann man, två hormoner som påverkas av kullens storlek: både koncentrationen av aldosteron och det manliga etiokolanolon var lägre i blodet när tiken bar på större kullar. Tre hormoner sjönk signifikant före valpning: progesteron, 17α-hydroprogesteron (17OHP), och testosteron. Progesteron sjunker de två sista dagarna före valpning, medan 17OHP och testosteron sjönk i samband med valpningen. Kortisonkoncentrationen ökade dagen före valpning och sjönk därefter. Tikens ålder och om hon haft valpar tidigare påverkade inget hormon. Bortsett från progesteron kunde inget av hormonerna användas för att förutsäga valpning. Med den vetskapen är det extra viktigt att vi uppfödare står på oss och ber veterinären ta ett proggtest innan dom snittar våra tikar. Är det dax för valpning? Ja det kan man se på sjunkande proggtestet. Denna kunskap fick jag av en mycket duktig fertilitets-veterinär som med stora bokstäver sa STÅ PÅ ER OCH BEGÄR TEST innan snitt. Ibland (denna hundägaren är alltid) måste man vara besvärlig uppfödare/hundägare och våga, ta en diskussion och ifrågasätta sin veterinär.

Egen fundering, hur påverkas tikens allmäntillstånd av dessa minskade hormoner vid stor kull? Matlust, energiupptag osv... nu fick jag lite att forska vidare på. Undecided Kanske inte bara är som man vill tro, att tiken känner sig tung, otymplig och har trångt om plats i magen hon kanske inte ens kan bryta ner käket som hon behöver.

Man märker att detta jobb har startat genom att de flesta tikar får en klar, lite seg vätska som kommer ur vulvan under den sista veckan. När förlossningsarbetet sedan startar kommer en seg lite vitfärgad flytning och den kallas för slemproppen. Den har haft som uppgift att sitta ivägen för bakterier så dom inte kunnat vandra in i livmodern och göra miljön trevlig för fostren. Temperatursänkning är starten på valpningen. Jag trasslar så lite jag kan med mina tikar, dvs jag tempar aldrig utan ser på tiken när hon börjar skaka, det är ett tecken på att tempen har dippat och valpningen strax drar igång. Man hör ofta att man skall ta tempen hunden 3ggr/dag den sista veckan för att se dippen som kommer ca 2 dygn innan valpningen. Men se det struntar denna uppfödaren fullständigt i. Varför störa tiken med något hon ogillar när hon redan mår lite tjyvens?

Jag lär nog inte missa när det är pg ändå. Ofta kan man se att tiken skakar och fryser en aning när tempen dippar och det räcker gott för mig. Iso har börjat, liten smått, bädda och rumstera om i soffor och bäddar, det talar för att förvärkarna är igång. Detta har hon gjort på kvällarna, sedan ett tag tillbaka, så hennes kropp jobbar och sliter i det tysta.

FLUSHTIMES AND CLEARWATER'S BLOODHOUNDS and PORCELAINE

Inne i tikens mage är valparna omslutna av den yttre och inre fosterblåsan. När värkarna ökar så spricker den yttre blåsan och vattnet går. Till slut trycks valpen ut av krystningarna, med eller utan den inre fosterblåsan. Vissa kommer ut med huvudet först och andra med bakbenen först. Önskvärt och bästa för tik och valp är om valpen kommer med frambenen först.

Att födas är inte helt enkelt, utdrivningen kan ta sin tid och valpen kan om den ha otur ta lång tid på sig i framdrivningen och tappa mycket i kroppstemperatur. Vill det sig illa går tempen ner ända till 24 grader, vid den temperaturen fungerar ingen av de naturliga beteendena såsom sugreflex, krypreflex dessa reflexer är livsnödvändiga för att valpen skall finna sin tutte och få mammas kroppsvärme. En valp kan aldrig hålla eller värma sig själv, den förmågan kommer senare i utvecklingen (mer om det längre fram) Då är det god hjälp, att ha varma goa handdukar att välkomna med. Varma handdukar, när man välkomnar ett nytt liv, lärde jag mig under mina år som USKa på förlossningen, och tänker att det som funkar på människa måste väl vara gott för valpar också.

 

Nu är valplådan bäddad och klar, och som alltid godkänd och prövad av mormor. Cellstoff, febertermometer, våg, handdukar osv, osv ... framplockat. Varmvattenflaskor för att hålla handdukar varma, torkar alltid av valparna med ljumna handdukar. En värmeflaska är också gott att ha om tiken inte ligger still, slickar, värmer och pysslar om valparna. Vissa behöver lite varmare start i livet än andra. I bästa av världar kan uppfödaren värma sina trötta ofta frusna fötter med flaskan. Wink

Likaså har jag alltid en liten balja och kokt varmvatten, 28-32 grader, framme och redo när valparna kommer, för om, säger om, någon kommer livlös kan den få ett varmt bad och lite (miltbrutal) massage. Det väcker ofta en slö och lite livsdålig valp till livet igen. Värme, kärlek och lite hjärtmassage har funkat på många valpar. Man kan behöva bada, massera, bada massera i vad som känns som en evighet, innan man känner att livet kommer och valpen blir stark i kroppen. VIKTIGT att inget vatten kommer in i näsa och mun på valpen, då kan den koppla om till vattenandning igen och då går det inte att rädda den. Får den i sig vatten kan den få lunginflammation, då har vi förvärrat det för valpen. En gammal kär kunskap jag fick med mig från min första fina "mentor" Julia Geijer, hon lärde mig så mycket nyttigt och användbart om parning, dräktighet, valpning, valpar och hundar i allmänhet. Jag har henne att tacka för så mycket och är henne så tacksam in i själen för allt hon lärde mig, i mina ungdomsdagar och i början av min "karriär" till uppfödare, med min första, bästa, mest underbara borderterrier tik. Alla hundar har sin plats i hjärtat men den första har ett speciellt rum i hjärtat. Idag har jag en annan "mentor" att bolla med och som lär mig en massa bra saker. Även henne är jag djup in i hjärtat tacksam att jag har. Ju mer jag lär mig, desto mer förstår jag hur försvinnande lite jag kan.

Julia kommer förhoppningsvis gå hela tiden ut, men snart mina vänner är det dax.

När nästa blogg kommer hoppas jag vi vet hur många dagar hon gick, och hur många valpar det ligger i lilla magen. Nästa blogg kommer när valparna har kommit och vi vet hur allt förflutit. Om jag kan hålla mig och inte sticker emellan med en kortblogg när vi närmar oss. Sealed

Nu gissar och tror jag att det finns fler, än jag, som är nyfikna på kommande vecka och vad den har i sin linda. Gott att veta att jag inte är ensam Wink

Nu kan vi bara sitta ner och vänta....

Låt oss nu hålla tummarna för att allt går vägen och att knytten mår bra när dom kommer. Nu längtar jag.

Har fått förfrågan varför jag bara skriver om Julia och inget om vår Scattis. Enkla förklaringen är väl att "papporna" oftast kommer lite bort när man talar om dräktighet och graviditet.

Men här kommer en liten berättelse om vår fina fina Scattis.

Han är född i Yllegårdens kennel för 9 år sedan. Bor sedan 8 veckorsålder, med sin flock här hemma hos oss i One Hands kennel. Han samägs tillsammans Galottens kennel. En kille vi är väldigt glada för. Han har till dagsdato lämnt alla avkommor med A eller B höfter förutom 1 C och 2 är oröntgade.

Han är en glad, helt bekymmersfri hane, förutom att han självbelönar sig med det som finns på bordet och liknar mat Undecided men det kan vi inte skylla honom för det är tillfullo mitt fel, har glömt att var klar när jag förklarat att det är inte ok. Vissa saker får man leva med och lite lida för. Scattis var en tuff, energisk hund som valp men när han förstod vad vi menade blev han det frommaste och vänligaste du kan tänka dig.

Scattis är alltid glad, snäll mot alla både människor och hundar. Vi kan släppa in alla hundar i vårt revir och han uppför sig strålande mot alla. Han har en krullig fin päls som jag håller nedklippt, numera ställs han inte ut längre. Han har tagit sina titlar och vi är glada för dem.

Med titlar och allt heter han DK UCH SV UCH Yllegårdens Cla-Coc Scatto. Mer att läsa om honom hittar ni under "våra hundar på kennelsidan. Gå gärna in i rasdata/lagotto och läs om honom och hans avkommor.

 

Måste tacka er alla, som hör av er och säger att ni uppskattar min blogg, det värmer så mycket att du hittat något som känns spännande att läsa. Mer spänning kommer, hoppas jag. Foot in Mouth

Önskar er alla en fin söndag och en fantastisk vecka. Själv skall jag försöka städa i mitt växthus, ta vara på årets gurkor, tomater, persilja, lök osv... Lite pyssel i väntan.

Å du va rädd om dig, det finns bara en av dig å det e du.

Å snälla du som letar Lagottovalp var noga med ditt val av uppfödare! Gå in på Svenska Lagotto Romagnolo klubben och läs, missa inte någon sida. Där finns massor av info att ta del av. Å du för att vi står med på SLRKs eller på SKK sida, innebär det ingen garanti för att vi följer alla rekommendationer om hälsotester på föräldradjuren. Det är ditt ansvar att kolla upp oss. Jag välkomnar er som utför ett detektivarbete och frågar massor innan ni väljer att köpa hund. Ni skall alla ha en eloge. När du köper, dammsugare, bil, cykel lusläser du all info, gör likadant inför ditt hundköp. Undersök oss mer än gärna, och var kritisk till det du hör, kolla..kolla..kolla.. det gläder iallafall mig.

Jag välkomnar nyfikna, intresserade, aktiva valpköpare. Fråga på, jag svarar på allt jag kan.

//Birgitta

Julias valpresa 2022-4

by Birgitta1. september 2022 12:53

Nu mina vänner händer det saker.

Julia är nu "hemma" hos flocken, nyklippt och fin inför den kommande händelsen.

Att där ligger valpar är ingen tvekan om men svårt att sia om det är 3 eller 6 st. Hon bär dem högt mot ryggen, väldigt vanligt för 1 föderskor att dom väntar lite med att släppa ner magen ;) Ok det beror nog mest på att deras magmuskler inte är uttänjda, så som hos omföderskor.

Julia är nu i 53 dygnet.

Nu kan man tydligt känna hur valparna sprallar och ändrar sig i Julias mage.

Magen börjar nu bli spänd och ganska så hård och växer i samma takt som min nyfikenhet. Hur många gömmer det sig i magen?

Julia är nu väldigt trött och rätt så tjock. Hon är glad i mat, föredrar att få köttet fruset så hon kan tugga långsamt och försiktigt, men äta vill hon och gärna människans mat ;)

Julia har ökat en hel del i vikt och är nu en riktig tjockis, hon har lagt på sig själv en del så hur mycket som är valpmage är svårt att sia om.

Livmodern är förhållandevis stor och ännu kan fostren röra sig ganska så obehindrat. Valparna är i slutet på veckan ca 9-10 cm cm långa, och växer så man nästan kan se det. Storleken på valpar kan variera från valp till valp och från kull till kull, lite beroende på hur många dom är, hur dom tagit emot näring från mamman och givetvis genetiken. Ungefär såhär ser valpen ut när den är 54-55 dygn,Dvs från i morgon, allt sker så exakt på dygnet i hundars utveckling, om dom mår gott och utvecklas som dom skall. Nu ser den ut som en "riktig hund" men klarar inte livet utanför mammas mage ännu. Kroppen är välproportionerad.

Nu sker förbeningen av de sista benen i skallen, utvecklingen av ambolten (städet) i mellanörat och centrumets i virvlarna pågår under dessa dagar. Valpar föds till skillnad från oss med stängt skallben, dvs fontanellen är ihop växt (dock kan vissa raser såsom ex Chihuahua födas med öppna fontaneller) Varför jo hjärnan skyddas bättre (iof är hunden hjärna så outvecklad vid födelsen så  hur stor skada som kan ske vet man nog inte) när den inte ligger öppen. Skallbenen behöver inte tryckas ihop när en valp föds, skallen är inte valpens bredaste parti utan det är området kring skulderbladen.

Mjölktänderna är nu förkalkade och molarerna ( tuggtänderna) ligger nu på sin plats och börjar förkalkas. I en studie som Williams gjorde 1961 fann man att mjölktänderna förkalkades på 55:e dräktighetsdygnet och att tänderna blev klara på 20:e dygnet efter födelsen. En tand förkalkas innan födelsen och det är 1:a molaren. Molarerna är de första tänderna som bryter igenom på valpen.

Sköldkörteln är nu bildad och klar.

Med lite tur, bra hörsel samt att valpen ligger rätt, kan man nu höra valparnas hjärtljud. Nu ligger valparnas hjärtslag på ca 200slag/minut. som du förstår knackar det lilla hjärtat på i en faslig takt. Hos den vuxna hunden ligger hjärtfrekvensen på 70-100 slag. Men hos den yngre hunden knackar det på lite snabbare. Man hör ljudet som ett litet tickande oregelbundet ljud. Ja hunden har oregelbundna hjärtslag, till skillnad från oss som helst skall ha en regelbundna.

Nu denna veckan är förbeningen klar i vristbenen och sakralbenet = ett stort, triangulärt ben i bäckenet, som utgör en del av ryggraden. Skelettet är långt ifrån färdigt när valpen föds utan tar hela valpens första år på sig att utvecklas klart. Grunden och strukturerna är bildade men att bli klara tar olika lång tid för olika ben och leder.

När valpen passerat 57:de dygnet är det fullt möjligt för den att födas och överleva utanför livmodern, under förutsättning att lungorna är utvecklade och klara för att koppla om. Är inte lungan klar kan man aldrig "rädda" en prematur valp, då den inte kan syresätta sig själv. Är inte lungorna tillräckligt klara är risken överhängande att valpen får lunginflammation och det går snabbt dit. Då finns inget annat att göra än att hjälpa den att avsluta livet,tyvärr.

Denna veckan rinner mjölken till i juvret på tiken, det spänner och drar. Undecided

Professor Catharina Linde Forsberg på SLU har kikat på valpning och skriver såhär.

När valpar tiken?

Optimalt är om valparna föds runt 63 dygnet.

Tiken valpar 56-72a dygnet efter parning.

65+/- 1 dag från LH-peaken

63+/- 1 dag från ägglossning

60 +/- från optimal parningsdag, vid insimination ser vi ofta att dom valpar 60 dagar från inseminationen.

En annan faktor som studerades var dräktighetstidens längd.– Vad vi kunde se var att antalet valpar spelar roll för hur länge tiken går dräktig. Varje valp mer än genomsnittet i rasen, gav nämligen en förkortning av dräktighetstiden med 0.25 dygn och likaså gav varje valp färre än genomsnittet en förlängning med 0.25 dygn. Genomsnittet för lagotto ligger på ca 5,9 valpar, så ett tal finns det att räkna med.

Ska vi gå efter detta så kommer Julia att valpa 63, vi parade henne exakt rätt dag det är jag helt övertygad om. Jag inte tagit hänsyn till antalet valpar, jag har ju inte en aning om hur många som gömmer sig i magen. Nu skall det bli spännande att se om Julia lyssnade när jag läste Catharinas forskning för henne, tror inte det, hoppas hon gör som mina tidigare tikar valpar på 63 dygnet, och inte som Humlan på 57 dygnet, det var inte roligt utan oroligt och en tuff upplevelse för tiken och oss.

Här kommer tips på en länk, en lite fin filmsnutt. Bortse från reklamen i slutet. https://www.youtube.com/watch?v=bNONMyF7NFI

 Nu rusar tiden fram nästan lika långsamt som Julia rör sig, vilket är långsamt och lite tungt.  Tongue Out Vi är nu fler som är ordentligt nyfikna.

Nu räknar vi ner. Nu är det 10 dagar kvar tills hon är fullgången.

Som de flesta gravida kvinnor vill även Julia ha delikatesser i form av ollonborrslarver. Det är mumma för en vovvemage Undecided

Hoppas du får en fantastisk vecka. Tack för att du tagit dig tid att läsa min blogg för veckan.

Tacksam att du tänker på och och följer oss på denna resan.

Kommande dagar skall Julia och flocken lämnas i lugn och ro och inga besök (förutom redan planerade) kommer att kunna tas emot.

Allt för att hon inte skall stressas, smittas eller känna sig trängd och obekväm. 

Nu skall lugnet få lägra sig i lyan och Julia, bekanta sig med sin boplats och sina nya rutiner.

Hon är inte lindad i bomull, men skall ha det bäst. Så är det bara!

Har du funderingar så maila till mig, jag hoppas kunna svara om du har funderingar om denna kullen. Ringer du och jag inte svarar beror det inte på att jag är ointresserad av att tala med dig. Utan det beror  helt och hållet, på att vi har urdålig teckning på våra mobiltelefoner här hemma.

Fråga mig i stället för andra ;)

//Birgitta Kiss

 

 

Julia valpar - 3 Nu händer det mycket spännande med fostren.

by Birgitta28. augusti 2022 10:54

Hej igen nu är det söndag och ny blogg är här.

Idag är Julia på dygn 46 dvs hon är 3 dagar in i vecka 7

En vecka där det händer mycket och den veckan vi behöver vara lite extra snälla mot tiken.

Var och hälsade på Julia och hennes familj i fredags så bilderna är lite snabbt tagna och Julia inte så snygg i håret, men det bjuder vi på Undecided

Efter dygn 45 händer mycket med fostret. Ett foster av en medelstor ras är nu stor som en biljardboll. 

Idag på dygn 46 börjar nosen att pigmenteras.

Dygn 50 börjar pälsen/finhåret utvecklas på fostren. Man kan till och med förstå vilken färg valpen kommer att få. Dessa valparna blir bruna det vet jag redan innan, sällan man vet det, men med den fina pappan blir det bara bruna filurer. Färgcellen, som sitter sig som en liten "ampull" i nacken på fostret har nu börjat färga ut över kroppen. I den lilla cellen ligger all färg som skall fördelas ut över kroppen. Den hinner ibland inte färga ut innan valpen kommer till världen, utan fortsätter så länge den behöver för att bli klar. Dvs det är därför man ibland ser valpar med vita fötter och med en strimma vitt från bröstbenet och under hela magen när dom föds, men när valpen sedan blivit lite äldre är den homogent färgad. Dvs.. den har hunnit färga in. Om tassen förblir vit, räckte inte färgen till det. Enkelt förklarat.

Vid 45:e dygnet kan valpen se ut såhär i sin förbening. Dygn 48 är skelettet så mineraliserat att hela valpen kan gå att se på röntgen. I slutet på denna veckan vidarutvecklas mineraliseringen av valpens bäckenområde och den nedre delen av ryggraden.

Denna veckan förkalkas premolarerna  (framför molarerna) som sitter i mitten av käkarna bakom den stora "huggtanden"

Tassarna och trampdynorna är nu färdiga, och fostret ser ut som den färdiga valpen. Men kan inte klara sig utanför livmodern. Nu är det bara storleken och finliret kvar som under följande dagar utvecklas. Finliret är ex lungorna som blir sist klara samt deras förmågan att koppla om till syre andning. Under fostertiden andas lungorna fostervatten. Det kan hänga på timmar om en valp skall kunna koppla om lungornas kapacitet och överleva när den föds. Men mer om det senare.

Man kan nu känna valparna i magen, är det 1 eller 2 valpar kan det ta lite längre tid. Det är väldigt svårt att låta bli och räkna, ibland är det 2 ibland är det fler.  Undecided  Är tiken överviktig är det svårt att känna dem. Julia är en riktig gosetik så hon har inget emot att man klappar och känner på hennes mage.  Med lite tur och bra ögon kan man nu ana fosterrörelser och tiken börjar så smått sätta ljuver och mjölk.

Mest spännande är att valparna nu känner när man klappar tiken på magen. Hudens känselreceptorer är redan välutvecklade och uppkopplade till hjärnan. Så nu klappas det mycket på magen, jag vill ju att dom skall känna igen beröring. Redan vecka 7 lägger vi en liten grund till framtida kontakt med valparna. Spännande eller hur. Nu får Julia extra mycket klappar av sin familj.Wink

Om någon valp dör under denna perioden resorberas inte längre fostret, utan det kan i bästa fall, mumiefieras och kan födas som ett litet hårt skelett. Det kan också bli så att tiken föder fram det döda fostret och sedan fortsätter sin dräktighet helt utan komplikationer. Om ett foster dör under denna perioden kan detta leda till att hela kullen dör. V 7 är en kritisk period i dräktigheten. Denna veckan skall man vara lite försiktig med tiken. Undvika främmande hundmöte (inte utsätta för onödig smitta) ha en extra uppsikt vad hon petar i sig, undvika stressiga miljöer osv... Jag menar inte att hon skall lindas i bomull men lite extra omtanke skadar aldrig.

Valparna ligger nu gott omlindade i sin fosterblåsa med modekakan lindad som en gördel omkring dem. Det kan ligga tvillingfoster i samma säck och då blir det lite trångt, 2 om käket och 2 om utrymmet.

Valpen är nu riktig rörlig. I takt med att den växer minskar platsen att spralla runt på och mot slutet kan rörelsen nästan upphöra pg av utrymmet.

 

Nu ligger valparna tryckt i ett fint radband, bildat av de båda livmoder hornen. Allt eftersom valparna växer tynger "radbandet" ner och magen sjunker för att under sista delen dra sig bakåt. Ännu ligger knytten ganska fint upp mot ryggen på tiken. När man känner på Julias buk kan man lätt känna de små knytten även om Julia själv rundat på sig endel av extra maten. Wink Man får inte övergöda tikarna men dom skall ha det gott.

Fostren är nu så stora att man börjar kalla dem för valpar. Men skulle dom födas nu finns det inte en enda chans att dom skulle klara sig.

Dygn 50, dvs på torsdag. Då börjar fin behåringen komma, klorna är infärgade, hårda och färdigutvecklade. Huden börjar pigmenteras.

Nu är det snart dax för Julia att flytta hem till oss på heltid. För mig att bädda valplådan, så Julia hinner acceptera den och boa in sig under de 14 sista dagarna. Vi använder även denna gången också en toppenbra valplåda, från valpladan.se varför ändra ett vinnande koncept. Denna veckan skall jag kika över "nödvändiga" saker som jag bör ha hemma och i ordning dagen D. Lite calcium & kaliumblandning,glidslem, märkband och några nya navelklämmor, för säkerhets skull, allt skall inhandlas från valpladan.se.

Jag tycker om att vara väl förberedd, och ha koll på att allt finns hemma, vilken veterinär som finns att tillgå på dagen D osv...

Vi tycker tiden gått fort fram tills nu, för nu börjar den riktigt långa väntan och spänningen, vad är det för småttingar som ligger i magen och hur skall det gå. Julia har bara en åsikt i detta och det är att hon får för lite att äta och alldeles för sällan Tongue Out matgladare tik har sällan skådats.

Tack för att du kikade in och hoppas att du även denna veckan hittad något spännande att fördjupa dig i.

 

Det kan fortfarande finnas någon valp att tinga om du är intresserad. Allt beror ju förstås på hur många som vill komma till oss och hur många som klarar den sista tuffa resan ut i stora världen.

Hör gärna av dig om intresse finns för en brun livskamrat. birgitta@enhand.se eller 070 955 81 62

 

Ha en fin vecka och ta vara på dig och dina nära och kära.

// Birgitta

Julias valpresa 2022-2

by Birgitta22. augusti 2022 18:01

Hej och du, ja just du är så välkommen att hänga med på Julias spännande resa till att bli mamma.

Som jag tidigare skrivit brukar jag släppa en blogg på söndag morgon, men denna gången blev det en måndagsblogg.

Julia bor hos sin foderfamilj ( min dotter och hennes familj, så inga långa vägar från oss) Hon är hemma på besök och då glömmer jag ofta fota henne, så jag ber redan nu om ursäkt, ni kommer inte få så många bilder på den väntande mamman.

 

Nu vill jag berätta lite vad som händer i magen på Julia.

Som jag nämnde i förra bloggen uppfattar jag det alltid som det ligger fler ägg i vänstra hornet än högra. Jag har ställt frågan till alla veterinärer jag varit hos med mina tikar, några säger dom upplever samma sak men kan inte förklara varför. Denna gången hade jag ett mycket intressant samtal med veterinär Anna Wendel på Prostens veterinärklinik. Vi spånade lite i varför det "kanske " är så. För även hos Julia såg vi fler ägg i vänstra hornet än i högra.

 Det kanske kan bero på lokaliseringen av hornen. Det högra ligger lite ovanför, mot ryggen, innan njuren och lite in under revbensbågen,  medans den vänstra ligger mer mot magen och lite ned mot buken.

Öppna fotot

 Här kommer en liten förklaring på bilderna jag lade ut i torsdags

Bilderna är tagna på 34a dygnet efter 1a parningen. Här ser vi tydligt, 1 valp med alla benen i vädret. Hjärtat, som var stort och fint på alla foster, det vi såg, alla såg väldigt jämna och fina ut. Man räknar "aldrig" äggblåsorna. Men vi kunde inte låta bli att tjuvkika lite, men det vi såg behåller vi som en hemlighet.Sealed Brukar med glimten i ögat säga att det ofta blir dubbelt så många som man hittar. Undecided  Det kan hända mycket på resan. A - kan hundar resorbera sina foster ända fram till 5e dräktighetsveckan. En tik som ultraljudats med flera foster kan visa sig gå tom. B - kan det ligga foster och gömma sig, bakom levern, njurarna, bakom urinblåsan, och bakom sina kompisar.  Så hur många där gömmer sig får vi vackert vänta på i 4 veckor till.

Detta är vad du ser på bilden. Början till, kanske just din vän för 15 år framöver.

Kunde vi kika på fostret, dygn 36-38, skulle detta vara det vi ser.

Det händer mycket och snabbt varje dag. Därför är det av yttersta vikt att Julia får den mat hon behöver. Från dygn 36 ca ökar jag maten till tiken. Från dag 1 ändrade Julia sin matvanor och blev "döds" hungrig, hon vill ha mat och mera mat. Man brukar kunna se en påbyggnad av tikens mage vecka 5 ca. På Julia är det inte bara mamma magen som växt Wink

Redan efter 17 dygn kunde man ana en viss förändring på henne, Från dygn 21 är det möjligt för en tränad hand att känna fosterblåsorna och om man vill räkna dem, men man skall vara försiktig och inte klämma, trycka hårt eller pressa. Fosterblåsorna låg som ett litet pärlhalsband utmed Julias mage, och var väldigt tydliga att känna, nästan så tydliga att jag inte litade på vad jag kände, denna gången. En nästan religiös upplevelse om man får och har möjligheten att känna detta. På 24 - 35 dygnet kommer den typiska flytningen som ger ett klart besked om att det finns foster i livmodern. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på. Hon har redan gått upp i vikt så det bordar gott. Jag väger mina tikar  varje vecka och har lite koll på hur deras kropp förändras.

Kennel Wästborders blogg - Dolly är dräktig! Följ fostrets utveckling!

Här kan man lite schematiskt se hur fostren, fram tills denna veckan utvecklat sig. Julia är idag i dygn 40. Har sagt det förr men kan inte nog upprepas. Hur fantastisk är inte naturen.

Tikarna får ett ökat behov av fett, proteiner, kalk, fosfor och vitaminer, under dräktigheten. Dom har ett något ökat behov av A vitamin och D vitamin. A vitamin skall man vara lite försiktig med att överdosera, då man i forskning sett att för mycket A-vitamin i v5, kan leda till gomspalt hos valparna då det påverkar gälbågarnas utveckling och förmåga att sluta sig. Dvs de bågar som bildar gomen.

Redan på dygn 33 sluts gälbågarna (3 gomstrukturerna) och gomen bildas.

Vid dygn 40 är revbenen bildade dock ej så mineraliserade att man kan se dem på röntgen. Det får man vänta med till dygn 48, men mer om det framöver.

Man skall absolut inte övergöda tikarna under dräktigheten. Mina tikar får C-vitamin, kalk och blodmjöl redan 1-2 månader innan parning, hur mycket beror lite på om dom är förstföderskor eller har valpat innan och vilket allmäntillstånd dom befinner sig i. Ger man  kroppen möjlig att vara fulladdad, så den inte behöver ta på sina reserver minskar risken för att foster och tik drabbas av viktiga vitaminförluster, samt att det ger valparna en bra möjlighet till en gynnsam skelettering. Det är nämligen inte helt självklart (vilket man trodde förr) att valparna får vad dem behöver i magen. Vissa individer släpper inte ifrån sig sina reserver lika lätt till fostren. Skeletteringen börjar om ca 2 dagar, i dygn 42.

Under hela Julias dräktighet håller jag henne så långt från främmande hundar jag kan och utsätter henne för så lite nya, stressande saker och baciller som det bara är möjligt. Det var helt underbart skönt när vi var och ULade henne, då man på kliniken tydligt sa att hon är dräktig så hon skall inte behöva träffa okända hundar, så kan du ställa dig här så vi får ta ut kunden innan dig. Sådant värmer i ett uppfödarhjärta. Eloge till den kliniken.

Senare tids forskning har förstärkt teorin om att, valparna påverkas mer av sin mammas stress nivåer än vi tror under fosterlivet. Det som påverkar fostret mest är stress och könshormoner som tiken utsöndrar under dräktigheten. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av stresshormonet kortisol. Kortisolet passerar genom moderkakan och in i fostren. Varje obehaglig händelse som drabbar tiken ger fostren en dusch av stresshormon. Det får till följd att valpens hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå. När valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en stressituation.
Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen blir mindre undersökande och nyfiken som vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende. Dock skall man inte linda in tiken i "bubbelplast" lite vardags stress behöver både hon och hennes valpar. En teori jag rättat mig efter under alla år som uppfödare och som jag nu är extra glad att kunna läsa om i forskningsrapporter. Så slutsatsen är att jag fortsätter att vara en "besvärlig" tik ägare, tar aldrig med mina dräktiga tikar ut i stora världen under dräktigheten. Dels för stressen men också för att inte utsätta dem för onödig smitta. Jag vet att en del tycker jag varit (är) lite knepig i detta hänseende men det får stå för dem. Tongue Out Det är också av den anledningen jag undviker att röntga mina dräktiga tikar. Tänker att är det någonstans man kan hämta oönskade bakterier så är det på sjukhus och hos veterinärer. Jag lär nog få reda på hur många dom är i maggen tills slut ändå Wink Å väljer någon att ligga kvar får jag ta det då. Om jag ändå väljer att röntga är det för att jag känner oro för valpningen och vill veta lite bättre vad som komma skall.

 

Lite roligt är att man också konstaterat genom forskningen, att om man matar tiken med ex vanilj från 20e dräktighets dagen. Känner och föredrar valparna den smaken redan 23 timmar efter födseln. En gammal vetskap man lite har skrattat åt. Det sägs att tryffelletande Lagottotikar matas med tryffel under dräktigheten, i Italien. För att på så sätt förstärka valpens lust i framtida tryffelsök. Man skall inte förringa gammal beprövad kunskap.

Tack igen för att du kikade in, hoppas du hittade något kul att läsa.och att du vill följa oss. Vill du inte missa någon blogg så prenumerera gärna, det gör du rutan i högra kolumnen. Ibland funkar inte det på telefonen utan du behöver göra det på en dator.

 

Har du några funderingar på och om kullen är du intresserad av en valp så maila mig gärna på birgitta@enhand.se

Du kan också försöka ringa 070 955 81 62 jag har trasslig mottagning och det händer rätt ofta att samtalet inte kommer fram. Så det är inte av nonchalance, jag inte svarar.

Hoppas du får en fin vecka så hörs vi på söndag ( hoppas jag)

// Birgitta

 

Juliavalpar 2022-1 Familje lycka.

by Birgitta18. augusti 2022 20:08

Hej.

Nu kan vi bekräfta att One Hands familjen under september månad kommer att växa med några fina valpar till. Om allt går enligt plan och inget oförutsett händer.

Vi har idag den 18/8 varit och ultraljudat Julia och fått det bekräftat att hon bär på livsdugliga fina foster.

One Hands Lots of Kisses och DK UCH SE UCH Yllegårdens cla-coc Scatto väntar nu smått.

Till vardags heter dom Julia och Scatten.

Öppna fotot

En liten talle med alla benen i vädret.

Öppna fotot

3 andra fina fosterblåsor. Hur många vi såg är en hemlis Wink

Julia är idag på dygn 34, så om ca 30 dagar får vi se vad som gömmer sig i hennes tjocka växande mage.

Nu är vi i spänd förväntan.

Ja inte bara vi för det finns väntande familjer som lik mig blev glada idag.

Håll tummarna och följ oss gärna.

Är du intresserad av en valp ur denna kullen är du välkommen med ett mail till birgitta@enhand.se. Så får vi talas vid och kanske om vi tycker träffas.

Hanen och tikens familj finns att träffa här hemma hos oss. Tiken bor hos sin foderfamilj någon vecka till, hon är där hon trivs bäst.

Plötsligt händer det.

by Birgitta16. juli 2022 12:09

Nu var det länge sedan lusten flöt på och det blev något skrivet här.

Sedan valparna åkte har det varit fullt upp i mitt liv.

Men måste börja med det smärtsammaste. Vår fina Plotta har fått hoppa vidare in i hundhimlen. Den finaste stjärnan lyser nu på himlavalvet. Har nog inte fattat det riktigt, för det räcker att se en bild så rinner tårarna av saknad och smärta. Ja hon var "bara" en hund men hon var min livskompis och den som givit mig så mycket. Vänner för livet, kunskap, nya hundar i familjen och hon var starten på mitt avelsarbete med Lagotto Romagnolo. Hon var en hund jag inte trodde fanns och som jag inte trodde jag skulle få en möjlighet att få ha i min närhet.

Tack för allt du gav!

 

Så nu var det sagt nu går vi vidare.

Ni som följer mig vet att 2 småflickor fick stanna kvar i vår flock.

2 små flickor som artar sig till att bli förståndiga små fröknar. Förståndet kommer kanske från mormor, vem vet?

Tess -Mystic Meaning

En tjej som föddes med ett förfärligt bett, behöll henne ändå, är inte så orolig över betten på valparna. Ett bett som idag rättat sig helt och uppvisar ett så fint saxbett, ibland händer det! Jag har låtit henne tugga ben, så mycket hon har haft lusten för, dom har fått råaben flera gånger i veckan. Vilket jag "tror" har påverkat hennes TJM muskler att bli starka och på så sätt hjälpt till att rätta underkäken. Ja hon har fått lite KS-behandling också, jag kan ju inte låta bli. Wink

Tess har under sommaren varit med mig på en valpkurs, mycket nyttigt för matte. Carina på CLMDog är en fantastisk hundinstruktör som ser hur mycket valpen klarar och skickade oss på filten för vila så fort valpen tappade sig, vilket händer fortare än man kan ana.

Mina framtida tankar var, för Tess att hitta något hon tyckte var kul, apportering är något hon med förkärlek ägnar sig åt alldeles spontan, så det är bara att belöna och hänga på. Men vem vet med det rättade bettet kanske detta blir en vovva att vänstervarva med också.

Får väl utbilda min fina "kennelflicka" dvs barnbarnet till handler. Hon och Tess är bundsförvanter.

Tant Alma - Mystic Moon

En väldans rar liten tjej, inte riktigt lika framåt som syrran men så enkel valp.

Gjorde en utflykt till Höganäs och vänstervarvade med henne. Vilket renderade i en BIR -valp och jätte fin kritik. Ja motståndet var inte mördande men matte var glad.

Under hösten väntar det lite vänstervarvande för båda flickorna, bra träning och nyttigt för mig att få någon annans åsikt om valparna. Man är ju lite partisk om man säger så och ser inte alltid fel och brister på sina uppfödningar.

Vilket tjat om vänstervarva = visa hunden på utställning. Ja nu är jag faktiskt lite sugen på att göra det igen får väl se om pensionen räcker till att hitta på lite små bus.

Livet är inte bara hundar som man kan drista sig att tro.

Tillbringade midsommarveckan på mitt absoluta favorit ställe. Som vanligt reste jag med Rovdjursland till Vartius i Finland. Vilket härligt gäng vi var, en blandning av nya och gamla fotovänner. Midsommar resa består i långa vakna nätter, finskbastu, björnöl och mycket och många goa skratt. Lite jubileum för mig då detta var mitt 10e besök här.

Midsommar var som bekant väldigt varmt och lika så var det i björnskogen. Men ändå kom björnen sakta smygande ur kvällens tjocka, enorm dimma blev det vid 10 tiden.

Vet inget som är mer livsnära än när björnen kommer alldeles intill och visar upp sig.

I väntan på Bamse finns det alltid annat att fota och njuta av. Denna gången var det gott om Grönbeningar som gav tillfälle till många bilder.

1a säsongen med mitt växthus - det levererar och jag känner mig så rik när jag kan hämta godsaker som vi kan njuta av.

Skockorna växer kämpa högt. Skall bli kul att till hösten kunna plocka min favorit grönsak, koka soppa och njuta.

Sommarprojektet framskrider så sakta, skall bli en ny fikaplats för oss att njuta på. Nu kan jag skruva och vet vad jag önskar mig i julklapp Wink

Ett besök hos riktiga "Bamse" har vi, barnbarnen och mormor, också hunnit med.

Bamsekramar av någon annan än mormor....hm...konkurrens Tongue Out

Å mys med Lille Skutt.

Sen lämnar vi det bästa till sist.

Nu håller vi tummarna för att Julia och Scattis får smått i höst.

Nyfiken på detta gå gärna in på hemsidan och läs om hundarna, deras testresultat och vem dom är. https://www.enhand.se/

Dom är nu parade och vi hoppas att dom gjort ett gott jobb Wink

Önskar dig en fin sommar och var rädd om dig och dina nära och kära. Livet är skört, det har vi tyvärr fått erfara från flera håll denna försommar.

 

// Birgitta

Birgittas bildblogg

Välkommen till  min blogg.

Jag vill att du ska njuta av bilderna och kanske också fundera på de små ord jag skriver. Att fotografera är en stor hobby för mig och tror du att jag på något sätt kan hjälpa dig att ta bilder som du vill ha är du välkommen att höra av dig. Klicka på kontakt. 

De ständiga fotomodellerna är mina 4 lagotto Pia-Lotta, Scattis, Lisa & Humlan Det är många djur som får ställa upp när jag drar ut på fotouppdrag med min kamera.

Fotoreser till exotiska platser, är en stor glädje för mig. Björnar i Finland eller lejon i Afrika alltid lika kärt och spännande.

Jag driver också företaget En hand för din vän och om det kan du läsa mer om du klickar här eller på hemsidan i balken upptill.

Tycker du om det du ser eller läser, är jag JÄTTE glad om du skriver en liten kommentar.

Hittar du en bild du gärna vill ha är den naturligtvis till salu, pris enl överenskommelse. Beroende på vilken storlek och utskrift du vill ha. Levereras utskriven på Canvas eller fotopapper.

Återigen - välkommen till min blogg.

//Birgitta

 

 

 

 

Copyright: Text & bild: Birgitta Lindström
Inga bilder eller texter, får användas i något sammanhang, utan skriftligt godkännande.

Om korten används utan godkännande kommer en debitering att ske.

Arkiv