Valpar. Äntligen!

by Birgitta13. augusti 2018 10:00

Hej igen och hjärtligt välkommen att hälsa våra nya One Hands "bär" välkomna till världen.

Söndags bloggen blev en måndags blogg, av förklarliga själ.

5 valpar såg dagens ljus, 12/8-18

Väntan blev lite lång, känns alltid så när man väntar. Redan på lördag kväll började Liza boa. Höll på med det med jämna mellanrum hela natten. Flämta, hjässade, vankade, försökte gömma sig under soffan, i soffan och under kuddar. Vände upp och ner på valplådan åtskilliga gånger under natten. På söndag middag Kl 13.45 såg jag en antydan till krystvärk, väldigt svag och det blev jag lite orolig för.

Det första fostervattnet kom och strax därpå 13.50 kom det en brun/vit kille till världen. Det tog exakt 1 timma tills nästa valp kom och det var en stor tik, som Liza hade jobbigt att få ut. Vi fick göra jobbet ihop. Just då var jag glad för mina arbetsår på förlossningen, samt att jag bostat henne med lite kalk en stund innan, då jag uppfattade henne värksvag, något har man lärt sig ändå  ;) Nummer 3 tog ca 45 minuter på sig att komma ut. Det var en vit/gul hane och av bara farten kom en liten brun tik, slinkande ut i kölvattnet av brorsan. Tiken, orange med vit bläs i pannan,  som skulle visa sig vara sista valpen kom efter 20 minuter. Efter hennes ankomst, lade sig ron i valplådan och då förstår man att allt är klart. Så sammantaget gick valpningen väldigt bra och det sista väldigt snabbt. Trots lite kämpigt en stund.

3 tikar och 2 hanar. Alla stora, väger idag mellan 0,306-0.364 kg och pigga. Väldigt matglada, alla har ätit till sig en rund och go mage under natten. Blir alltid lika förundrad hur sugreflexen, finns där direkt när dom kommer ur fostersäcken. Sökandet efter mat startar omgående, och hur dom faktiskt lyckas att hitta fram till mjölkbaren utan karta och kompass. Deras sugande på spenen hjälper efterkommande syskon att komma till världen. Sugrörelsen stimulerar tikens värkarbete. Naturen är fantastisk.

Nu börjar en om möjligt mer spännande period att följa och blogga om, lovar inte att jag hinner blogga lika flitigt som innan dom kom till oss. Lite annat att göra framöver.

Den första tiden i valpens liv mellan 0-14 dagar kallas den neonatala perioden. I denna perioden utvecklas valpen mycket. I takt med att myeliniseringen utvecklas kommer motoriken att komma igång.

Fostersäcken är en stark konstruktion, flera lager av bindväv som bildar en stark, stark säck. Tiken sliter upp säcken och biter av navelsträngen. Ibland behöver man hjälpa till så att hinnorna inte åker in i valpens mun och täpper till luftvägen. Men så länge den är hel och intakt ligger valpen och andas fostervatten. Direkt när säcken bryts kopplar lungorna om till att andas syre. Så i det ögonblicket händer mycket i valpens kropp.

För att förstå vad som händer i valpens liv framöver. Måste man förstå hur outvecklade de är när dom föds. Valpen är både blind och döv vid födseln. Hjärnan är outvecklad, den är inte utvecklad klart innan valpen är 6 veckor gammal. Nervtrådarna är inte utvecklade utan är nakna och utan förmåga att skicka signaler, processen hos nervtrådarna myeliniseringen, är klar först när valpen är 5-6 veckor. Myelinet, det som sitter på utsidan nervtråden som för med sig signalerna till och från hjärnan.  Den kan inte känna igen sin mamma på lukten, luktreceptorerna utvecklas inte förrän 21.a dygnet.

Dom roterar med sina framben för att ta sig framåt och hitta en spene. Dom trampar för att stimulera mjölken att släppa och för att väcka andra valpar i kullen när det är matdax. Trampandet är valpens mat och sovklocka. Alla valpar måste äta 7-8ggr/dag och alla äter samtidigt. Men alla dessa processer hoppas jag hinna ta en efter en i takt med att de utvecklas.

De första dygnen bor jag på en madrass intill valplådan för att ha ett öga på att ingen missar maten. Får ont i magen, kommer i kläm. Det är ett ögonblicksverk att mamma lägger sig på en valp och klämmer den. Eftervärkar och avstötning kan vara smärtsamt för tiken och då har dom ingen koll på var och hur dom lägger sig och rullar. Böka ner en valp under filten är ett enkelt jobb, men att hitta upp igen är nästan omöjligt.  Man måste komma ihåg att i naturen finns inte filtar och underlag i valplådan. Utan där kan tiken gräva i jorden utan att en valp försvinner under underlaget. Vi människor behöver ta ett extra ansvar för vad vi hittar på i kärlek och omsorg för våra djur.

 Det är så tröttsamt att komma till denna världen. Så här gott har en liten kille det när han får vila hos sin mamma. Som förövrigt inte lämnar sina valpar, utan måste tvingas ut för att kissa.

Min bror och jag. Brun/vit hane, den första som kom till världen.

Hoppas du gillar vad du läser. Vi är så glada att allt verkar gå bra och att alla ser ut att vara friska och krya.

Samtidigt är jag så glad att alla valpar har sen en tid tillbaka fina föralltidhem som väntar på dem. Gläder mig så. Ni alla är mer än välkomna i One Hands gänget.

Nej nu väntar valplådan och en stunds avkopplande njutning.

Hörs snart igen.

//  Birgitta.

Valpar 5:e uppdateringen, en liten kortis .

by Birgitta9. augusti 2018 11:25

Förvanade ju att jag inte kunde hålla mig.

De sista dagarna i väntan är långa. Kikar, funderar och undrar.

Det händer mycket med tiken på de sista dygnen.

Mellan dessa bilder är det 4 dagar. Nu ser man tydligt hur valparna "ramlat" ner i magen. Flanken är tom, Liza börjar ta på sitt underhudsfett, Mjölken rinner när hon rör sina tuttar. Känner nu tydligt hur valparna ligger i magen och arbetar sig upp mot sackrum. Det sparkar och knölar i lilla magen. Gissar att dessa valparna är lite åt det stora hållet men det får framtiden utvisa.

Magen gungar när hon går.

Liza är andragångsföderska och det är inte säkert att hon visar så tydligt hur förarbetet pågår. Hennes kropp är förberedd och anpassar sig snabbare till valpningen.

En förstföderska är ofta mer smärtpåverkad och gräver, bäddar och rumsterar runt tidigare än en omföderska. Men visst är hon påverkad, av både värme och förlossningsarbetet.

Hennes avföring har förändrat sig och är klart lösare, gulare och vill komma ofta. Det trycker på. Hon ligger gärna och är nära oss hela tiden. Hennes vikt har nästan inte alls ökat sista dagarna. Endast 0.2 kg vilket tyder på att hon nu tar på sina reserver. Hoppas jag lyckats "ladda" henne så att hon inte får underskott av kalk och calcium, Det är eklampsi, jag är mest orolig för. När kalken rusar ur kroppen med mjölken och tiken inte är "laddad" i sina reserver är risken stor för ett livsfarligt tillstånd, veterinärvård och dropp behövs prionto, för att tiken skall klara den sjukdomen. Njurarna tar snabbt stryk om inte behandling sätts in på direkten. Sista tiden är det ingen ide att sätta in mer kalk, fosfor, calcium och d-vitamin. Det måste man förebygga i god tid innan med. Ja nu skräms jag nog lite. Men helt enkelt och självklart är det inte med valpar. Naturen fixar inte alltid allt själv. Ja jag vet, det är inte alltid bra att kunna så mycket att man förstår farorna, men inte så mycket att man kan lösningen.

Idag blev det inte så mycket spännande men gillar, när jag ser att det händer saker. När jag ser skillnad från dag till dag. Ni som känner mig, vet att jag "gröttar" ner mig i även små, små detaljer och förändringar. Man får inte försitta en chans att lära sig något nytt.

Hör snart igen, med förhoppningsvis goda nyheter.

PS, Mormor Pila-Lotta ser till att det är lagom oordning i valplådan. Eftersom inte Liza vill röja runt ännu.DS

 

//Birgitta

valpar. 4e uppdateringen på valpresan.

by Birgitta5. augusti 2018 09:00

Hej igen.

Nu har ytterligare 1 vecka rusat iväg och Liza är nu pg in i sin sista dräktighetsvecka. V9 dygn 58-63.

Hon har nu gått upp 3,3 kg. Igår (lördag) tog vi stora "valp" badet, klippte klor, klippte runt ljuvren, frissat svansen och städade rumpan. Måste ju vara snygg och ren när man väntar på sina fina småttingar.

Denna perioden är så mysig. När man lägger handen på magen och "knytten" bara är där och sparkar och lever runt. Första gången det lilla pirret känns sprider det síg ett leende från hjärtat, jag blir så tacksam och överväldigad över det varje gång. Nytt liv spirar. Måste säga att jag har svårt att hålla händerna borta från magen. Men Liza är som alla gravida kvinnor lite mån om sin mage, och visar tydligt sin integritet genom att flytta sig och ändra kroppen så kliet hamnar där hon vill.  Laughing

Såhär ser det ut om man röntgar tiken dag 54. Man kan tydligt se skallarna, ryggraden och det lilla av benen som ni är mineraliserade. I denna magen ligger lite mat påväg ner genom tunntarmen ivägen. Normalt fastar man en hund innan röntgen men det vill man inte göra med en dräktig tik, om man inte röntgar för sjukdom eller befarad sjukdom. Efter dygn 48 är valparna så förbenade att man tydligt kan se små skelett. Men lite klurande kan man också räkna hur många dom är. Även om man tycker att allt borde synas kan det ligga så det är svårt att räkna. När man väjer att röntga gör man oftast det för att ha en aning om hur många som man kan förvänta sig föds, samtidigt får man en veterinär koll på tiken så att hon ser fin ut i slemhinnor, hjärtat låter bra, att lungorna låter fina.

Bäckenligamenten och hennes muskler har börjat förbereda sig för valpning. Det syns tydligt då hon nu fått den karakteristiska midjan som blivande mammor får. Magen hänger och har flyttat sig bakåt. Dom får en lite "slaskig" gång med bakkärran, pg av att ligament och muskler slappnar av och gör sig förberedda på att bli elastiskare än vanligt.

Liza är jätte hungrig men jag minskar, hennes matintag med ca 30% från dygn 59 ca. Tiken får ofta diarré och blir illamående innan förlossningen. Dom kan också jobba bättre med sina magmuskler om dom inte har en massa "bajs" i vägen. Sista dygnen innan dagen D vill oftast inte tiken äta alls. Denna veckan blir tiken lite slöare, tröttare, mindre social och vill helst vila, kanske till och med avstår sin promenad. Hon får välja själv. Vilket alltid Liza får.

60-63 dygnet.

Valparna är nu ca 110-140mm stora. Dom är fullpälsade, ögonlocken är stängda. Mellanfotens ben är inte riktigt utvecklade ännu, men väl häl och vristbenen. Nu lägger valparna på hullet, sväljer fostervatten och kan nu få hicka. Nu börjar det bli trångt för valparna. Från 58e dygnet kan dom överleva utanför livmodern. Så i praktiken kan Liza valpa idag och valparna skulle klara livet utanför hennes mage, men det är inte på någotsätt önskvärt eller det bästa som skulle hända. Vi väntar gärna några dagar till på knytten.

Nu kan man tydligt känna när ett litet ben sparkar eller när ett huvud flyttar sig och pockar på och vill ha lite mer utrymme.

Dygn 60 är valpen helt färdig och klar för att komma ut i stora världen.

Valparna bestämmer själva när det är dax att komma till världen.

Liza svarar direkt på deras signaler.

Så länge hennes äggstockar producerar progesteron kan hon inte valpa.

När valparna är färdigutvecklade skickar valparnas binjurar signaler, till tiken att nu är vi klara och är redo för att komma till världen . Det är då den stora konflikten börjar mellan Liza och hennes valpar. KRIGET STARTAR!!!!

Så länge tikens äggstockar bildar och skickar ut progesteron kan inte valpningen starta. Progesteronets uppgift är att hindra livmodermuskulaturen att dra ihop sig. Därför måste äggstockarnas gulkroppar ( de är gulkroppen som bildar progesteron) slås ut på något sätt och det gör den med hjälp av prostglandinet som valpens binjure producerar. Att den konflikten startat, kan vi läsa av genom att se hur tempen stiger och sjunker. Denna process startar ca 1 vecka innan valpning. Inte konfliktlöst att komma på världen.

Temperatursänkningen är starten på valpningen. Tikens livmoder har under 9 veckor kämpat med att hålla kvar och bibehålla en så bra miljö som möjligt för fostren. Nu skall ni under några dagar förbereda sig på valpning. Innan förlossningsarbetet kommer igång måste förlossningsvägarna mjukas upp. Livmoder munnen skall vidgas från 0.5 mm till ca 4-5 cm,  för att kunna släppa fram valparna.

Man märker att detta jobb har startat genom att de flesta tikar får en klar, lite seg vätska som kommer ur vulvan under den sista veckan. När förlossningsarbetet sedan startar kommer en seg lite vitfärgad flytning och den kallas för slemproppen. Den har haft som uppgift att sitta ivägen för bakterier så dom inte kunnat vandra in i livmodern och göra miljön otrevlig för fostren.

Här ligger lilla jag och bara väntar/ Liza.

Nu är valplådan bäddad och klar. Cellstoff, febertermometer, våg, handdukar osv, osv ... framplockat. Hon kommer förhoppningsvis gå hela veckan, men snart mina vänner är det dax. Nu kan vi bara sitta ner och vänta. Man hör ofta att man skall ta tempen hunden 3ggr/dag den sista veckan för att se dippen som kommer ca 2 dygn innan valpningen. Men se det struntar denna uppfödaren i helt och hållet. Varför störa Liza med något hon ogillar när hon redan mår lite tjyvens? Jag lär nog inte missa när det är pg ändå.

Nästa gång vi hörs, hoppas jag vi vet hur många dagar hon gick, och hur många valpar det ligger i lilla magen. Nästa blogg kommer när valparna har kommit och vi vet hur allt förflutit. Om jag kan hålla mig och inte sticker emellan med en kortblogg när vi närmar oss.

Håll nu tummarna för att allt går bra och att vi snart får träffa "våra" valpisar, friska och fina. Ja jag har alltid lite ont i magen och känner oro för hur det skall fortlöpa.  Foot in MouthEn valpning är ingen självklarhet, det kan hända mycket. Tack och lov har jag en duktig kollega och vän som alltid ställer upp om det trasslar eller jag "bara" behöver någon att bolla med. Tack för att du finns, du vet vem du är. Kiss

// Birgitta

 

 

 

valpar. 3dje uppdateringen på vår valpresa.

by Birgitta29. juli 2018 08:00

Hej hopp. Laughing

Jag är så glad att just du, kikade in idag också. Hoppas du tycker dagens blogg är lite kul att läsa.

Veckorna rusar iväg. Liza är nu pg in i v8, dygn 50-57. Nu händer det en hel del i hennes mage. Idag är hon i dygn 50, så om 13-14 dagar kan vi kanske få se "knytten"

Hon är lte tröttare, man ser i hennes ögon att det är viktiga saker pg. Hon får nu mat fler gånger om dagen käkar lite mindre portioner, det börjar bli lite trångt om saligheten.

Livmodern är förhållandevis stor och ännu kan fostren röra sig ganska så obehindrat. Valparna är i slutet på veckan ca 9-10 cm cm långa, och växer så man nästan kan se det. Wink

Hon har nu gått upp 2 kg

Det var lite om Liza, men vad händer med valparna just nu?

Valparna ligger fint i sina egna små fickor och som ett litet radband i hornet, några i vänstra hornet och några i högra.

Dygn 50, börjar fin behåringen komma, klorna är infärgade, hårda och färdigutvecklade. Huden börjar pigmenteras.

Ungefär såhär ser valpen ut när den är 55 dygn gammal. Nu ser den ut som en "riktig hund" men klarar inte livet utanför mammas mage ännu. Kroppen är välproportionerad. Nu sker förbeningen av de sista benen i skallen, utvecklingen av ambolten (städet) i mellanörat och centrumets i virvlarna pågår under dessa dagar. Mjölktänderna är nu förkalkade och molarerna (permanenta tuggtänderna) ligger nu på sin plats och börjar förkalkas. Sköldkörteln är bildad och klar. Skelettet är långt ifrån färdigt när valpen föds utan tar hela valpens första år på sig att utvecklas klart. Men grunden och strukturerna är redan bildade.

Med lite tur, bra hörsel samt att valpen ligger rätt, kan man nu höra valparnas hjärtljud. Nu ligger valparnas hjärtslag på ca 200slag/minut. som du förstår knackar det lilla hjärtat på i en faslig takt. Hos den vuxna hunden ligger hjärtfrekvensen på 70-100 slag. Men hos den yngre hunden knackar det på lite snabbare. Man hör ljudet som ett litet tickande ljud.

Denna veckan rinner mjölken till i juvret på tiken, det spänner och drar. Undecided Magen växer i samma takt som min nyfikenhet, hur många gömmer det sig i magen? Kanske 2 eller kanske 4 eller kanske fler...

Jag önskar jag hade en kristallkula att kika i. Wink

Mormor Plotta förbereder sig, på sitt sätt för att välkomna valparna. Hon är vår plan B  Laughing

 

 Professor Catharina Linde Forsberg på SLU har kikat på valpning och skriver såhär.

När valpar tiken?

Optimalt är om valparna föds runt 63 dygnet.

Tiken valpar 56-72a dygnet efter parning.

65+/- 1 dag från LH-peaken

63+/- 1 dag från ägglossning

60 +/- från optimal parningsdag, vid insimination ser vi ofta att dom valpar 60 dagar från inseminationen.

En annan faktor som studerades var dräktighetstidens längd.
– Vad vi kunde se var att antalet valpar spelar roll för hur länge tiken går dräktig. Varje valp mer än genomsnittet i rasen gav nämligen en förkortning av dräktighetstiden med 0.25 dygn och likaså gav varje valp färre än genomsnittet en förlängning med 0.25 dygn

Skall vi gå efter detta så kommer Liza att valpa 3 dagar tidigare än jag beräknat. Då har jag inte tagit hänsyn till antalet valpar, för medeltalet vet jag inte och inte heller hur många som gömmer sig i magen. Liza parades precis på rätt dygn det vet vi. Nu skall det bli spännande att se om Liza också läst Catharinas forskning. Wink

 

Nu är det dax att bädda valplådan så Liza hinner acceptera den och boa in sig under de 14 sista dagarna. Vi använder även denna gången en toppenbra valplåda, från valpladan.se varför ändra ett vinnande koncept. Denna veckan skall jag kika över "nödvändiga" saker som jag bör ha hemma och i ordning dagen D. Lite calcium & kaliumblandning, märkband och några nya navelklämmor., för säkerhets skull, skall inhandlas även det från valpladan.se.

Skall också göra något denna veckan, om värmen låter oss, som jag aldrig förut gjort med någon hund.  Surprised Det får vi återkomma till.

Tack för att jag fick låna din uppmärksamhet. Hoppas du hittade något kul att kika på.

I morgon startar en ny oanvänd vecka, den tar vi tag i och gör det bästa av. För min del blir det mycket jobb, det är kul.

Ha det gott och var rädd om dig. Kiss

// Birgitta

Valpar. 2:a uppdateringen på valpresan hos One Hands.

by Birgitta22. juli 2018 10:32

Hej!

Så roligt att du tittade in igen. Hoppas du hittar något du du tycker är spännande att läsa eller ser en fin bild att titta på.

Nu har våran Liza gått 43 dagar, och är inne i v 7, på sin dräktighet. Hon har nu gått upp 1,6 kg. Smile Dräktigheten varar mellan 58-68 dagar eller 9v. Det flesta valpar kommer runt 63 dygnet, det är det mest optimala. Så i mitten av Augusti är det dax.

I veckan(V6) som gått har det hänt en hel del med "knytten" som spirar i Lizas mage.

Öronsnibbarna och ögonlocken har växt och täcker i slutet av veckan örongång och ögon. De yttre könsorganen börjar förändra sig i riktning till han- och honkönsorgan..
I början av veckan skiljs tårna helt. Morrhåren har börjat växa ut.
Tarmsystemet har nu lämnat navelsträngen och befinner sig nu placerad i bukhålan.

När valparna föds kan det skilja flera dagar på dem pg av att något ägg kan bli liggande och vänta på "sin" sperma i flera dagar, innan befruktning sker. Kan också vara så att något ägg tar sig vid första parning och något någon dag efter sista parning. En anledning till att inte låta hundarna para med för många dagar emellan. En svår avvägning för oss uppfödare, eftersom vi ingen kristallkula har och inte vet om 1:a parningen "tog". Detta kan, vara en förklaring till varför det i en kull kan det födas flera valpar som upplevs som prematura, dvs. för tidigt födda. Vad är det som styr när valparna föds kommer vi till lite längre fram.

https://www.youtube.com/watch?v=f4KoH4GQDPg (du får tyvärr kopiera länken för att kunna se den, kan inte dela länkar direkt i bloggen) i denna länken kan ni se den vackraste film jag vet. Visserligen för människa, men det skiljer inget mellan fosterutvecklingen på oss och hunden. Det enda som skiljer oss åt är våra gener som styr vad det blir. + att i tiken utvecklas fler ägg på en gång och där sker så mycket under en så mycket kortare tid.

Orsaken till att hundarna föds så outvecklade, är att tiken skulle bli för tung för att orka söka efter mat till sina foster, om hon gick längre tid. Bli för stor och otymplig. Samt att valparna skulle inte få plats i magen utan bli för stora för hunden att föda fram, om dom blev "lika klara" som oss människor innan födseln. Valparna fortsätter sin utveckling i en rasande fart efter dom kommit till världen. Av den anledningen är det av största vikt att valparna får vara i sin lya i lugn och ro de första veckorna efter sin födelse. Det är för valpens bästa, och inte för att denna uppfödaren är en gnällkärring, (ok kan jag nog vara ibland) inga valpköpare är välkomna på besök innan valparna blivit ca 4-5 veckor.

Men åter till denna veckans händelser.

V 7 är en vecka där det händer en massa med fostret.

Mellan dygn 42 - 63 sker 75% av fostrets tillväxt, så  nu väntar en intensiv växtperiod.

Dag 40 är valparna ungefär lika stora som en biljardboll.

Dygn 42 utvecklas och trampdynor under slutet av detta dygn och in på 43 dygnet utvecklas klorna. Nu startar också mineraliseringen av valpens skelett.

 

Dygn 45.

Nu börjar pälsen utvecklas. Man kan till och med förstå vilken färg valpen kommer att få. Färgcellen, som sitter sig som en liten "ampull" i nacken på fostret har nu börjat färga ut över kroppen. I den lilla cellen ligger all färg som skall fördelas ut över kroppen. Den hinner ibland inte färga ut innan valpen kommer till världen, utan fortsätter så länge den behöver för att bli klar. Dvs det är därför man ibland ser valpar med vita fötter och med en strimma vitt från bröstbenet och under hela magen när dom föds, men när valpen sedan blivit lite äldre är den homogent färgad. Dvs.. den har hunnit färga in. Om tassen förblir vit, räckte inte färgen till det. Enkelt förklarat.

Man kan nu känna valparna i magen, är det 1 eller 2 valpar kan det ta lite längre tid. Är tiken överviktig är det svårt att känna dem.

Mest spännande är att valparna nu känner när man klappar tiken på magen. Hudens känselreceptorer är redan välutvecklade och uppkopplade till hjärnan. Så nu klappas det mycket på magen, jag vill ju att dom skall känna igen beröring. Redan vecka 7 lägger vi en liten grund till framtida kontakt med valparna. Spännande eller hur. Jag klappar Liza mycket normalt men efter V7 magklappas hon mest hela tiden.Wink

Dygn 48 är skelettet så miniraliserat och utvecklat att hela valpen går att se på röntgen.

Om någon valp dör under denna perioden resorberas inte längre fostret, utan det kan i bästa fall, mumiefieras och kan födas som ett litet hårt skelett. Om ett foster dör under denna perioden kan detta leda till att hela kullen dör. V 7 är en kritisk period i dräktigheten. Denna veckan skall man vara lite försiktig med tiken. Undvika främmande hundmöte (inte utsätta för onödig smitta) ha en extra uppsikt vad hon petar i sig, undvika stressiga miljöer osv... Jag menar inte att hon skall lindas i bomull men lite extra omtanke skadar aldrig.

Valparna ligger nu gott omlindade i sin fosterblåsa med modekakan lindad som en gördel omkring dem. Det kan ligga tvillingfoster i samma säck och då blir det lite trångt. 2 om käket och 2 om utrymmet. Jag vet att det ligger (låg) i alla fall ett tvillingpar i Lizas mage, det har vi sett på ultraljudet. Spännande med kunnig veterinär som man kan bolla det man ser, med.

Nu är vi på den sista biten av dräktigheten. Tiden rusar iväg, nu väntar en spännande och förväntningsfull tid. Men också väldigt orolig tid. Dräktighet är ingen självklarhet. Mycket kan hända med tiken och med kommande valpar. Som uppfödare får man förbereda och ha en plan B på den kommande tiden.

Men vi får vällan hoppas att allt skall gå bra, bara att sitta ned och vänta  Wink

Lite "skryt" kan jag väl hinna med också. SKK var på besök och kollade kenneln. Vi fick med beröm godkänt, och hade ett mycket trevligt och givande samtal med konsulenterna. Älskar att hundarnas företrädare kommer och kollar oss, å du jag menar verkligen det. Inte bara för mina hundars skull utan för dig som valpköpare i första hand.

Nu börjar vi bli några stycken som väntar. Kiss

För er som är lite extra nyfikna på valparnas pappa. Kika gärna in på Ditos och hans familjs hemsida.  https://bellodito.wordpress.com/about/.

Tack för att du kikade in. Blir som vanligt väldigt glad om du delar sidan till dina vänner. Å du tryck gärna på gillaknappen och kommenterar gärna det du läser, det uppskattar jag. Har du frågor och funderingar du inte vill ställa offentligt så ring eller maila mig. 0709 55 81 62 eller birgitta@enhand.se

Hoppas du tycker det är spännande att läsa om oss och vår resa. Om du tycker det så dela med dig till dína vänner.

Hoppas också att mina fina uppfödarkollegor, kommenterar det ni läser. Gilla eller ogilla är lika välkommet.

// Birgitta

Valpar. 1:a uppdateringen på vår valpresa 2018

by Birgitta15. juli 2018 11:26

Hej och välkommen att dela vår resa.

Jag "brukar" blogga ca 1 ggr/veckan. Om tiden räcker till. Vad händer med dem väntande valparna, och deras resa från embryo till fullgången valp.

Jag börjar gräva lite i anatomikunskapen ( för er som inte känner mig, jag är en anatomi nörd) och hoppas att du tycker det är roligt och spännande att läsa om vad som händer i magen på vår Liza, och vad som hänt såhär långt på resan.

Liza har nu kommit till dygn 36 (15/7-18) efter den första parningen. Bilden är från dygn 30-33, beroende på vilket dygn dessa äggen är i. 2 ägg som ligger i vänstra hornet. Man räknar "aldrig" äggblåsorna, beroende på att veterinären vill ej säga hur många det blir. Det kan hända mycket på resan. A - kan hundar resorbera sina foster ända fram till 5e dräktighetsveckan. En tik som ultraljudats med flera foster kan visa sig gå tom. B - kan det ligga foster och gömma sig, bakom levern och bakom sina kompisar. Jag vet hur många fosterblåsor vi såg och hur många foster vi hittade. Men det bevarar jag som en hemlighet.  Sealed

Detta är vad du ser på röntgen bilden. Början till, kanske just din vän för 15 år framöver.

Men för att börja från början. Para Liza och Dito är en plan jag och hanhundsägaren, haft under en lång tid. Vi har lusläst tester, stamtavlor, tagit hjälp av våra hundars uppfödare, duktiga kollegor, tittat och funderat. Läst utvärderingar på både tikens och hanens tidigare avkommor. Vi vill att det skall bli så bra det kan. Samt göra så gott vi kan. Denna gången bestämde jag mig för att ta proggvärdet på Liza, för att få ett grepp om, när vi skulle bege oss till Dito och Sussie.  Ville åka så tidigt som möjligt i höglöpet. Jag har en alldeles speciell tanke kring detta. Men den blir för lång att skriva om.

Liza och Dito parade 2 ggr med ett dygns mellanrum. 2 fina parningar med en känslosam och försiktig hane. Han bjöd upp till dans och genomförde parningen så fint.

Långa "häng" vilket är gynnsamt för att sperman skall skickas upp i hornen och möta äggen. Hundar har 2 horn, inte som människan 1 livmoder, där fostren ligger likt ett korvtåg och växer till. Dosen av sperma är en liten mängd som får hjälp på vägen, av en dos vätska (vatten) som bildar en bäck som sperman kan simma i för att nå äggen. Den vätskan hjälper också sperman att hålla sig vid liv i väntan på att bli "utvald" av ägget. Det är ägget som bestämmer vem som är välkommen och vilket kön det skall bli på fostret som ligger och väntar på startskottet. Som en liten rolig vetskap, är äggstocken hos en hund ca 2-3mm stor. Fantastiskt organ som innehåller ämnet/programmeringen till alla kommande ägg som tiken kommer att lossa under sin livstid.

Vi, jag och Liza, åkte hem och var helt säkra på att detta var helt rätt hela vägen. Snygg hane och en fantastisk hanhundsägare som besitter stor hundkunskap och som mer än gärna har kontakt med Ditos valpköpare.

Skulle vi kika på fostret idag, dygn 36-38, skulle detta var det vi ser. Det händer mycket och snabbt varje dag. Därför är det av yttersta vikt att Liza får den mat hon behöver. Från dygn 36 ca ökar jag maten till Liza, även om hon redan dygn 28 påtalade att hon var vrålhungrig hela tiden.  Man brukar kunna se en påbyggnad av tikens mage vecka 5 ca, men även det kom klart tidigare hos min vår fina Liza. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på. Detta är hennes 2a kull och då är det lätt att dom svullnar ut tidigt, så hon är klart rundare för dagen än hon var förra gången. Hon har dock redan gått upp 1,3 kg så det bordar gott.  Jag väger Liza varje vecka och har lite koll på hur hennes kropp känns. Som du säkert vet är jag utbildad KS-terapeut på hund/häst, mina händer har tränat sig för att känna hur kroppen fungerar och vilka signaler den skickar ut. Wink

Tikarna får ett ökat behov av fett, proteiner, kalk, fosfor och vitaminer, (främst A och D) under dräktigheten. Mina tikar får C-vitamin, kalk och blodmjöl redan 2 månader innan parning. Om kroppen är fulladdad och inte behöver ta på sina reserver minskar risken för att foster och tik drabbas av viktiga vitaminförluster, samt att det ger valparna en bra möjlighet till en gynnsam skelettering. Det är nämligen inte helt självklart (vilket man trodde förr) att valparna får vad dem behöver i magen. Vissa individer släpper inte ifrån sig sina reserver lika lätt till fostren.  Skeletteringen börjar om en vecka ca runt dygn 42. Men det kommer jag till i en senare blogg.

Nu rusar tiden fram och vi skall försöka hålla er uppdaterade med vad som händer här hos oss.

Hoppas du orkar och har lust att kika in under resan.

Funderar du på var infon kommer från, är min kunskap till största delen från mina utbildningar, anatomiböcker, veterinär litteratur och forskningsrapporter. Läser mer än gärna sådant i hängmattan och när tillfälle ges. Har underbara studievänner, veterinärer och uppfödarkollegor som gärna bollar kunskap och info med mig.  Ja, jag sa väl att jag är första gradens "nörd" när det gäller anatomi och nutrition hos hunden. För varje ny händelse i mina hundars liv ger det mig chansen att "götta" ner mig i ny kunskap.

Tack för att du orkade läsa dagens långa inlägg Kiss

Funderar du på något är du alltid välkommen med dina frågor och funderingar. birgitta@enhand.se

Å du jag blir jätte glad om du hjälper till att dela min blogg, så det inte "bara" blir du och jag som läser och är nyfikna.

 

Ha en fin vecka tills vi hörs igen// Birgitta

Valpar. Glada nyheter.

by Birgitta12. juli 2018 09:59

Hej och välkommen.

Nu börjar en härlig resa, hoppas du vill dela den med oss. Då menar jag förstås vår familj, hanhundens familj och ett gäng härliga människor som troget väntat på detta "under". Det finns lite kringfolk som också väntar och gläder sig med denna lyckliga tilldragelse.

Vadå tilldragelse?

Jo våran fina Liza - Galottens Quadriceps och Dito -Quintinos Bandito väntar tillökning.

 C.I.B, DK UCH, FIN UCH, SE UCH, SE V-11  Quintinos Bandito - Dito - 10

Fader: Galottens In Absurdum

Mor: Gleska Big Bertha

HD B

Index 88 (för dagen)

Testad: Juvinil ep, SD, korthår.

Ögonlyst 7ggr UA senast 171026

BPH testad = känd mental status.

Uppfödare Liza Peters/kennel Quintinos, ägare Sussie Signell

Galottens Quadriceps - Liza - 2014
Fader: SE50610/2012 Rozebottel's Billionaire
Moder: S50247/2009 Galottens Nonus

HD B
Index 102 (för dagen)
6 avkommor, alla röntgade HD fria. 4 A & 2 B.
Testad Juvinil EP, SD, Korthår.
Ögonlyst 2 ggr UA, senast 180322
BPH testad = känd mental status.

 

Valparna beräknas födas mitten av augusti.

Inavelsgrad 1,6.

HD intex 95 (för dagen) Varför skriver jag för dagen?  Index är en färskvara och ändras med resultaten på hundarna som finns i stamtavlan. ex 1 nyregisterad A höft påverkar positivt, liksom en nyregisterad D höft påverkar negativt. Många andra parametrar som påverkar indextalet. Är du nyfiken på Index kan du läsa mer på https://www.skk.se/sv/uppfodning/halsa/halsoprogram/index-for-hd-och-ed/

Vi förväntar oss att valparna kommer att bli ljusa, men det bestämmer naturen, så det får vi se.

En bra hund har ingen färg ;)

 

Om du eller har du någon vän som letar Lagotto, är ni välkomna med en signal till oss.

0709 558162 eller via mail birgitta@enhand.se

OBS endast valpköpare som tycker det är viktigt med HD röntgen, göre sig besvär. Lessen att behöva skriva något så självklart. HD röntgar hunden vid 1 års ålder, gör man för att få veta att unghunden mår bra i sina höfter och haft en gynnsam valputveckling. Skulle det Gud förbjude vara så att hunden har en sämre höft finns träning och lite extra man kan hjälpa den med. Jag finns alltid här och hjälper de valpköpare som röntgar sina hundar.

Vem jag är kan du läsa på enhand.se. Välkommen in på hemsidan.

 

Jag kommer att blogga om dräktigheten och vad som händer och hur fostren utvecklas. Vill du följa oss på resan är du välkommen.

Är du " bara " intresserad av valpresan kan du söka på valpar i sökrutan i högra kolumnen på sidan.

Du kan också prenumerera på mina inlägg och då lägger du in din mail i rutan för det.

 

Jag är så glad om du vill dela denna sidan till dina vänner.

//Birgitta

 

7 veckor +

by Birgitta6. juni 2017 14:43

Hej kul att du är här igen.

Lilla oranga tiken har konverterat över till rosa tiken. Syskonen tuggade sönder mitt halsband.

Nu är valparna drygt 7 veckor. Vi väger nästan alla 3 kg. Vi alla är framåt och positiva valpar. Nyfikna och gillar att bråka med varandra, ibland tar vi i så vi skriker, men det hör livet till. För just nu lär vi oss hur hårt man biter när man leker och hur hårt man skall bita för att försvarar sig mot farliga saker.

Vi har hunnit åka bil, klippt klor och fått våra pälsar klippta. Vi äter nu 4 mål riktig mat och letar gärna godis i trädgården. I morgon skall vi alla få vårt första bad. Än så länge har vattenkontakten sträckt sig till att tvättas i rumpan och gräva i vattenskålen.

Vi är nu mitt inne i socialiseringsperioden.

En period som betyder att vi lär oss flockens signaler. Vi har en jätte snäll pappa som gör som björnen Ballou, han lär oss allt han kan. Igår visade han oss hur man kan äta tillsammans både stor och liten i en och samma matskål. Vi har en så snäll pappa. Som gillar att busa med oss, fast mest springer han ifrån oss.

 Nästan alla av oss har träffat våra egna familjer och det känns jätte spännande för oss att få flytta till helgen. Men först skall vi klara veterinärbesiktningen och få ett OK i rumpan. På fredag kommer veterinären hit. Då vi slipper åka iväg och bli oroliga i bilen, vi slipper också komma in i främmande lokaler, när vi skall få sticket i nacken och den nya människan skall klämma på oss. Matte tycker att det fungerar så bra att veterinären kommer hit till oss. samtidigt skall Scattis och Iso ta ett blodprov så vi får veta så dom mår bra. Lite hälsotest passar väl bra när vetten ändå kommer till oss. Iso skall också få en spruta och sitt pass.

Bara för att vi kan springa omkring, klättra och hoppa lite så betyder inte det att våra små kroppar klarar det. Vi har inte bildat skelett överallt i våra kroppar det tar mååånga månader innan det är klart. Så vi får inte rusa omkring på hala golv, även om vi ibland rymmer ut i stora huset och springer. Mamma och mormor vill inte alltid veta av oss längre. Men vi testar varje dag om ev vi kan få lite god mat från någon av dem.

Vi rusar inte bara omkring. Ibland gör vi som Ferdinand vi sitter och luktar på blommorna och funderar över livet.

Hoppas ni alla haft en fin helg.

Denna veckan blir en vecka som går till historian, allt som skall hinnas med och klaras av finns det  inte riktigt tid till. Både sorgliga och jobbiga saker måste lösas denna veckan. Det blir en vecka i tårar och nervositet. Men skam den som ger sig. Livet hinner ifatt en ibland och då får man ta ett extra tag och se till så det blir så bra det går.

Kanske hinner jag med en liten blogg innan valparna åker. Om inte, så Tack för att ni följt vår resa och var rädda om er därute.

 

Birgitta

6 veckor och snart stora valpar.

by Birgitta26. maj 2017 11:14

Hej hopp.

Ja just hopp, för det är vad tiden tar stora, stora hopp.

Börjar redan känna av lite ångest för att släppa telningarna ifrån mig. Den 10/6 är dom resklara och skall nästan alla åka hem till sina egna familjer.

Insektskullen har verkligen haft möjlighet att leva upp till sina namn. Dom ligger ute i gräset och sover, busar och går på upptäcktsfärd. En och annan fjäril jagas och någon myra slukas i farten.

Nu är valparna mitt inne i präglingsperioden.

Sinnena är snart helt utvecklade. Under den kommande veckan utvecklas rädslorna. Då får valparna ett annat beteende. Blir dom rädda så springer dom från faran. För att lite senare vända tillbaka och undersöka. Nyfikenheten är fortfarande ett dominerande drag.

Nu leker dom dominanslekar och stundom kan det gå ganska så hett till i lådan. V 6 kommer också känslan för hur och varför kompisen biter mig. Nu blir valpen medveten om hur hårt leken tillåter att valpen biter sina kompisar och mig. Tiken (flocken) börjar nu att fostra valparna. De andra i flocken löser nu av och valpen tycker om att vara lite själv och få egentid.

Liza lämnar nu valparna mer och mer och talar tydligt om att hon tycker dom skall äta riktig mat och inte dia så mycket. Ibland måste man hitta ett eget sätt att rymma uppmärksamheten. Då är bordet enda lugna platsen.

Valparna äter nu mellan 3 och 4 mål riktig mat om dagen. Lite beroende på hur många gånger mamma och mormor ger dom di.

Det är fortfarande en njutning att få en egen stund med mamma eller mormor.

Igår fick dom smaka på en kycklingvinge och det var smaskens.

Nu kan man tydligt se hur valpen väljer att ligga själv en bit från flocken.

Tugga sönder och upptäcka saker är en stor arbetsuppgift som tas på största allvar.

Valpen sover största delen av dagen men vakentiden är intensiv. Valparna finner sig inte att "bara" stanna i valphagen utan har mycket bestämda åsikter om att dom vill vara ute i stora världen.

Den kommande veckan väntar kloklippning, klippning av pälsen och en massa ute tid i trädgården.  Vi kommer också att åka bil för första gången, får se vad dom tycker om det.  Brukar aldrig vara några bekymmer men visst är det en spännande dag för valpen.

Hoppas du får en fin helg och är rädd om dig och dina kära.

 

// Birgitta

5 veckor och klarar det mesta "själv"

by Birgitta19. maj 2017 11:13

Hej igen.

Nu har 1 vecka sprungit iväg igen och valparna har blivit 36 dygn. 4:e  veckan är en ganska stilla period i valpens liv. Det händer inte så mycket mer än att myiliniseríngen fortsätter och och magen förbereder sig på fast föda. V 5 börjar det lite mer spännande saker hända. Men det tar vi i nästa blogg.

Valparna växer. Äter nu 2 mål mat om dagen. Bestående av oxfärs med lite färskfoder, lite mjölkpulver (hund) passerade morötter och 1 äggula. Lite bekymmersamt är det att dom har 2 mammor som förser dem med mat, så varför äta mat man behöver tugga när man kan få sånt som rinner ner i halsen.

Från v 4 är valparna redo att äta endast fast föda. Men tiken brukar låta dem dia fram till 7:e veckan. När det är varmt ute är det skönt om tiken låter dem dia då och då för då vet jag att valpen får i sig vätska.

Valparna får egen vattenskål när dom är 4 veckor eller när jag ser att dom är så stabila att dom inte ramlar när dom försöker stå. Man får vara vaksam med vattenskålar och vingliga valpar. Så snart dom inser att det är vatten och att vatten är roligt så brukar golvet runt skålen vara likt en vattenpöl. Gräva i vatten är enklare än att gräva i jorden.

Socialiseringsutvecklingen jobbar på. Dom kampar med leksaker, dominansbeteende börjar utvecklas. Hanen börjar och får ta lite ansvar, det är hans jobb att sätta gränserna för flockens beteende. Hahah vet inte om Scattis är så duktig på det. Men han börjar visa intresse för sina telningar. Valparna känner nu igen sin flock och vissa av dem börjar utveckla sina rädslor. Det ser man genom att dom kan hoppa undan, pipa till om det kommer ett plötsligt ljud. Under denna tiden är det gynnsamt att dom blir presenterade för prasslande saker, mörka saker, mjuka saker osv... Nyfikenheten är ännu så länge starkare än rädslorna.

Inte alltid man väljer den skönaste sovplatsen. Men på stenen är nog ganska ok. Lite värme på magen, kanske.

Valparnas viktigaste sysselsättningar är att sova, sova, sova, sova och äta.

En valp sover ca 45% av dygnet,  det behöver den göra långt upp i åldern. När dom är 4 veckor somnar dom var och när som helst. Dom sover ännu gärna i en hög bland sina syskon.

När dom blir lite äldre får man vara noga med att "låta" dem sova. Ibland på dina fötter och ibland framför spisen eller varför inte på dina skor, som du just skulle stoppa fötterna i.  Så kära valpköpare samla på er tålamod och bered er på att livet innan och livet efter valp i huset är 2 olika liv.

Hoppas du hittade något roligt att läsa eller en bild som tilltalade dig.

Ha en fin vecka tills vi hörs igen.

Hjalle kullens enda kille sitter under under "korkeken" och luktar på livet utanför valphagen.

// Birgitta

Birgittas bildblogg

Välkommen till  min blogg.

Jag vill att du ska njuta av bilderna och kanske också fundera på de små ord jag skriver. Att fotografera är en stor hobby för mig och tror du att jag på något sätt kan hjälpa dig att ta bilder som du vill ha är du välkommen att höra av dig. Klicka på kontakt. 

De ständiga fotomodellerna är mina 4 lagotto Pia-Lotta, Scattis, Lisa & Humlan Det är många djur som får ställa upp när jag drar ut på fotouppdrag med min kamera.

Fotoreser till exotiska platser, är en stor glädje för mig. Björnar i Finland eller lejon i Afrika alltid lika kärt och spännande.

Jag driver också företaget En hand för din vän och om det kan du läsa mer om du klickar här eller på hemsidan i balken upptill.

Tycker du om det du ser eller läser, är jag JÄTTE glad om du skriver en liten kommentar.

Hittar du en bild du gärna vill ha är den naturligtvis till salu, pris enl överenskommelse. Beroende på vilken storlek och utskrift du vill ha. Levereras utskriven på Canvas eller fotopapper.

Återigen - välkommen till min blogg.

//Birgitta

 

 

 

 

Copyright: Text & bild: Birgitta Lindström
Inga bilder eller texter, får användas i något sammanhang, utan skriftligt godkännande.

Om korten används utan godkännande kommer en debitering att ske.

Arkiv