Gläder mig så att just du kikat in.

Nu händer det saker. På utsidan ser man nu hur Iso växer, matbehovet ändrar sig, nu vill hon ha mindre portioner och ofta. Som alla gravida får hon som hon vill.

Idag söndag den 13/9 har våran Iso gått 37dygn i sin dräktighet, och är inne i v 6. Hon har nu gått upp 1,75kg. tyvärr är det nog inte "bara" valpvikt utan en del beror på ökat matintag. Tycker att det är roligt att följa tikens viktkurva. Men klart bredare har hon blivit över ryggen och midjan börjar försvinna på lilla damen. Knepigt att man kan bli glad för en midja som försvinner min egen skulle jag önska kom tillbaka.

 V 6 händer det en hel del  med "knytten" som spirar i Isos mage.

Mellan dygn 42 - 63 sker 75% av fostrets tillväxt, så  nu väntar en intensiv växtperiod.

Dygn 42 utvecklas och trampdynor under slutet av detta dygn och in på 43 dygnet utvecklas klorna. 

I dygn 42 startar mineraliseringen av valpens skelett. Efter dygn 42 man kan om man vill röntga och ev räkna hur många där ligger i magen. Röntga gör jag endast om jag är orolig för något, och om jag absolut vill kunna planera för hur många som komma skall. Jag undviker i möjligaste mån utsätta mina tikar för det, ofta brukar det visa sig ändå hur många det blir

Öronsnibbarna och ögonlocken växer och täcker i slutet av veckan örongång och ögon. De yttre könsorganen börjar förändra sig i riktning till han- och honkön.

I början av veckan skiljs tårna helt. Morrhåren har börjat växa ut.
Tarmsystemet har nu lämnat navelsträngen och befinner sig nu placerad i bukhålan.

När valparna föds kan det skilja dagar på dem, pg av att något ägg kan bli liggande och vänta på "sin" sperma någon dag, innan befruktning sker. Kan också vara så att något/några ägg tar sig vid första parning och något någon dag efter sista parning. Även om äggen vandrar ner tillsammans för att fästa in i livmoder väggen, finns alltid risken för någon eftersläntare.  En av anledningarna till att inte låta hundarna para med för många dagar emellan. En svår avvägning för oss uppfödare, eftersom vi ingen kristallkula har och inte vet om 1:a parningen "tog". Detta kan ev, vara en förklaring till varför det i en kull kan det födas valpar som upplevs som lite prematura, dvs. för tidigt födda. Utan att vara utbildad på ultraljud gissar jag att det kan vara en av anledningarna till att man ibland inte ser vissa fosterblåsor. Men det skall jag villigt erkänna är en egen tolkning. I alla kullar som jag varit med under födseln har det funnits någon valp som känts lite tidigt född. Vad är det som styr när valparna föds kommer vi till lite längre fram. Man lär något nytt varje gång.

https://www.youtube.com/watch?v=f4KoH4GQDPg (du får kopiera länken för att kunna se den, kan inte dela länkar direkt i bloggen) i denna länken kan ni se den vackraste film jag vet. Visserligen för människa, men det skiljer inget mellan fosterutvecklingen på oss och hunden. Det enda som skiljer oss åt är våra gener som styr vad det blir. + att i tiken utvecklas fler ägg på en gång och där sker så mycket under en så mycket kortare tid.

Orsaken till att hundarna föds så outvecklade, är att tiken skulle bli för tung för att orka söka efter mat till sina foster, om hon gick längre tid. Bli för stor och otymplig. Samt att valparna skulle inte få plats i magen utan bli för stora för hunden att föda fram, om dom blev "lika klara" som oss människor innan födseln. Valparna fortsätter sin utveckling i en rasande fart efter dom kommit till världen. Av den anledningen är det av största vikt att valparna får vara i sin lya i lugn och ro de första veckorna efter sin födelse. Det är för valpens bästa, och inte för att denna uppfödaren är en gnällkärring, (ok kan jag nog vara ibland) inga valpköpare är välkomna på besök innan valparna blivit ca 4-5 veckor.

Iso gör fortfarande sina rusningar, när hon försöker ha kontroll på vad och vem som passerar utanför hundhagen. Hon har fullt upp att passa på "sina" 3000 kvadrat. Alla 5 tycker att det är deras enskilda uppgift, att passa staketet, vägen, fåglarna och kaninerna.

Men nu börjar det bli svårt och lite tungt att hänga med lilla syrran runt hörnen. Jag kan se en avsevärd hastighetsförändring på Iso sista veckan.

Dom sista nätterna har hon haft behov av att gå ut och bajsa, annars funkar det bra inne också  Mycket mat och något som trycker på = inte lått att hålla det man inte har i händerna.

Nu väntar några  sega veckor, lite oroliga (har alltid en lite klump i magen, för vad som komma skall) och inte utan att jag planerar och funderar en hel del. Tycker det blir värre och värre för varje gång, med oron att allt skall gå bra.

Gläder mig så åt denna kullen, den har jag väntat så mycket på.

Ha en jätte fin vecka, även om den börjat regnig och höstig.

Å du va rädd om dig.

//Birgitta

Hej och välkommen tillbaka.

Nu har det tickat iväg en vecka till. Nu äntligen har vi kommit till denna dagen, då det är det bekräftat att Iso och denna snyggingen väntar smått. I dag av har jag  ultraljuda Iso och nu är sanningens minut här. Inte utan att jag känner en viss oro,  hur många såg vi, hur kommer resten av resan att arta sig. Nu väntar en tid där dagarna går fort men tiden går långsamt....

Just nu känner jag mig väldigt glad och förväntansfull. Vad Iso känner har vi inte snackat närmre om

Foto Jolanta

Ja det är Igino som är den lycklige friaren. En hund jag bara älskar. Varför gör jag det. Jo.. snällare hane får man leta efter, lugn, social och cool skulle man nog kunna säga om honom. Jag har haft den stora ynnesten att få låna honom 1 gång innan och är sååå nöjd med det jag ser hos hans avkommor.

Lilla Julia är dotter till Igino, stannade i familjen hon är det mest älskvärda och lätta hund man kan tänka sig. Men därav inte sagt att hon är en nickedocka. Lagotton kräver stimulantia, vettiga arbetsuppgifter, en tydlig beskrivning av var och hur. Annars hittar dom på själva, med inte alltid ett resultat som matte/husse önskar sig.

Nu hoppas jag att kombon Iso & Igino skall bli minst lika fina.

Vi, jag och Iso, är helt säkra på att detta är helt rätt hela vägen. Snygg hane och två fantastiska hanhundsägare som besitter stor hundkunskap och som mer än gärna har framtida kontakt med Iginos valpköpare.

Vem är Igino - Solipse Ideal Igino

I denna länken kan ni läsa om Igino http://www.rasdata.nu/lagotto/hund/2016/s4238316.htm

Igino är en 4½ år gammal kille. Född i Solipse kennel i Tjeckien. Ägs av Jolanta Anderson och Galottens kennel/ Pernilla Astemyr Andersson.

Igiono är lite åt det stora hållet ca 48 cm hög. Väl kroppad och har ett fint huvud (i min smak)

Han har ett fantastiskt steg och använder sin kropp på ett vägvinnande sätt. Sällan jag sett en lagotto med så fina rörelser, det gör mycket att Jolanta tränar honom målmedvetet.

De avkommor vi fått efter honom är väldigt lika sin far. Både i kroppen och sättet.

Foto: Jolanta

Igiono lever sitt liv i en familj med både småbarn och 2 andra hanar. Han tränar agility med framgång och nosework med ännu större framgång. Jolanta är så duktig med sina killar.

Det gläder mig så när en arbetande hund får jobba. Ja, ja jag är inte världens bästa på det själv, skulle önska jag kunde träna mer med mina vovvar. Inte bara lusten begränsar tyvärr.

Citat Jolanta: Där har du fångat hans personlighet perfekt....

Visst syns det i blicken att han drömmer om sina små telningar.....

Nu till veckans lyckliga händelse.

Vad ser vi på bilden?

Bild 1

Bild 2

 Bilderna är från idag måndag den 7/9, 32 dygn efter 1a parningen. Man ser tydligt på bild 1, 2st ägg som ligger i hornet. PÅ bild 2 har jag markerat ut hjärtat, som var stort och fint på alla foster, det vi såg, så såg väldigt jämna och fina ut. Man räknar "aldrig" äggblåsorna. Det kan hända mycket på resan. A - kan hundar resorbera sina foster ända fram till 5e dräktighetsveckan. En tik som ultraljudats med flera foster kan visa sig gå tom. B - kan det ligga foster och gömma sig, bakom levern, bakom urinblåsan, och bakom sina kompisar. Jag vet hur många fosterblåsor vi såg och hur många foster vi hittade. Men det bevarar jag som en hemlighet.  Fina och stora var dom allihop, så jag känner mig väldigt förhoppningsfull. Brukar med glimten i ögat säga att det ofta blir dubbelt så många som man hittar.

Detta är vad du ser på bilden. Början till, kanske just din vän för 15 år framöver.

Kunde vi kika på fostret, dygn 36-38, skulle detta vara det vi ser.

Det händer mycket och snabbt varje dag. Därför är det av yttersta vikt att Iso får den mat hon behöver. Från dygn 36 ca ökar jag maten till tiken, även om hon redan dygn 10 påtalade att hon var vrålhungrig hela tiden.  Dock fick Iso i dygn 29 känning av illamående och vägrade mat. Hon tittar på mig som jag inget fattar när jag serverar henne mat, godis kan väl duga, tyx hon vilja säga. Man brukar kunna se en påbyggnad av tikens mage vecka 5 ca.

Isos mage dygn 28 dvs v4 redan.

Redan efter 17 dygn kunde man ana en viss förändring på henne, Iso är förstföderska och ofta tar det lite längre tid innan man kan se en kroppslig förändring. Från dygn 21 är det möjligt för en tränad hand att känna fosterblåsorna och om man vill räkna dem, men man skall vara försiktig och inte klämma, trycka hårt eller pressa. Fosterblåsorna låg som ett litet pärlhalsband utmed Isos mage. En nästan religiös upplevelse om man får och har möjligheten att känna detta. På 24 - 35 dygnet kommer den typiska flytningen som ger ett klart besked om att det finns foster i livmodern. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på. Hon har redan gått upp ca 1,2kg så det bordar gott.  Jag väger ISO varje vecka och har lite koll på hur hennes kropp.

Här kan man lite schematiskt se hur fostren, fram tills denna veckan utvecklat sig. Iso är idag måndag i dygn 32 ca. Har sagt det förr men kan inte nog upprepas. Hur fantastisk är inte naturen.

Tikarna får ett ökat behov av fett, proteiner, kalk, fosfor och vitaminer, under dräktigheten. Dom har ett något ökat behov a A vitamin och D vitamin. A vitamin skall man vara lite försiktig med att överdosera på sin tik, då man i forskning sett att för mycket A-vitamin i v5, kan leda till gomspalt hos valparna då det påverkar gälbågarnas utveckling. Dvs de bågar som bildar gomen.

Redan på dygn 33 sluts gälbågarna (de 3 gomstrukturerna) och gomen bildas.

Man skall absolut inte övergöda tikarna under dräktigheten. Mina tikar får C-vitamin, kalk och blodmjöl redan 1-2 månader innan parning, hur mycket beror lite på om dom är förstföderskor eller har valpat innan och vilket allmäntillstånd dom befinner sig i. Ger man  kroppen möjlig att vara fulladdad, så den inte behöver ta på sina reserver minskar risken för att foster och tik drabbas av viktiga vitaminförluster, samt att det ger valparna en bra möjlighet till en gynnsam skelettering. Det är nämligen inte helt självklart (vilket man trodde förr) att valparna får vad dem behöver i magen. Vissa individer släpper inte ifrån sig sina reserver lika lätt till fostren. Skeletteringen börjar om en vecka ca runt dygn 42.

Under hela Isos dräktighet håller jag henne så långt från främmande hundar jag kan och utsätter henne för så lite nya, stressande saker som det är möjligt.

Nu avslutar jag denna dagens blogg med ett foto taget av Jolanta på pappa Igino som 9 veckors valp.

Hoppas du hittat något spännande att läsa om och att du som jag gläder dig åt vad som komma skall.

Nu får vi fortsätta och hålla tummarna för att tiden rullar på och att allt går vägen med dom små och Iso. Det finns en massa faror på vägen, som kan ställa till det.

Trot om du vill men hon har snudd på gått halva dräktigheten.

Nu är det bara att sitta ner och vänta på vad som komma skall...

Hoppas du får en fantastisk vecka, själv tänker jag att jag kommer att små le hela veckan och njuta av den nya vetskapen.

Va rädd om dig och njut av dagen.

// Birgitta 

Valparna är redan 7 veckor.

Underbara, pigga och väldigt glada små hjärtan. Att hoppa upp ur sängen på morgonen är inte svårt när man möts av en konsert av glada ylande. En stund på golvet och man har rena öron, trassligt hår och är överöst av små pussar. Lite (mycket) städ på sovplatsen och morgonmålet serverat, då känner man sig nöjd, glad och rik. När man ligger på alla fyra med valpar omkring sig förstår man vad ordet "rik" betyder. Att vara rik är inte vad man har på banken, utan det man har i ryggsäcken av fantastiska upplevelser och insamlade valppussar.

Nu äter valparna 3 ordentliga mål hundmat, A-fil, grönsaker, äggula, puffatris, pasta eller lite bröd. Liten skvätt apelsinjuice eller lite nyponpulver är gott. Mellan målet består av A-fil och fortfarande smakar det bra med en "tuttteslick" av mamma eller mormor, det kvittar vem.

Nu bajsas det och kissas på för valparna utvalda platser, varje valp har sin fläck att sköta det på.

Nu sover valparna lite där dom är, ibland tillsammans men ofta på sina egna utvalda platser.

Nu är världen och nya saker är så skojiga att utforska. En hushållsrulle med lite kattgodis, kan vara hur länga som helst som leksak. Ligga och filosofera kan vara en favoritsyssla.

En garntoffs kan vara den dyraste ägodelen.

Nu vill dom vara ute i trädgården och busa så ofta det går. Springa är kuuuul.

I veckan varit vi varit ute och åkt bil en tur.

Det gick alldeles gallant, lite pipande i början men sedan somnade dom och sov gott. Dom sov så hårt att jag kunde bära in dem och lägga dem, likt ett litet barn i den goa sängen, för att sova vidare där ett par timmar. Nu är jag trygg med att alla valparna kommer att fixa sin hemresa utan några större bekymmer. Ingen av dem uppvisade några tecken på åksjuka trots att turen blev ganska så lång. Vi hinner nog en sväng till. Övning ger färdighet.

Kommande vecka väntar skogspromenaden, koppelpromenader, klipp och bad, veterinärbesök och sist men inte minst föralltidfamiljerna. Iginos familjer kommer och hälsar på för att göra en okulärbesiktning och hjälpa mig fota valparna på riktigt.

Här är hela gänget.

Lots of Speed - Ebbot

Ebbot är en nyfiken, glad och framåt skit som gärna anfaller syskonen när dom sover.

Lots of Hugs - Milo en framåt kille som hittar på bus mest hela tiden. Slåss med förkärlek med sin bror. Men förstår allvaret när man ber honom om det.

Lots of Kindness - Ulla, kullens buse, kampar, jagar och springer, springer och springer. Talar väldigt tydligt och ljudligt om vad hon vill. Någon får nog berätta för henne att hon inte är en kamphund ej heller en greyhound.

Lots of Happiness - Nala, alltid glad och blir busigare för varje dag. Släpar gärna runt på sina leksaker. Springa i tunneln en favorit syssla.

Lots of Beauty - Aya, ett solsken och en buse av stora mått. Hänger gärna med bästisen Ulla i "kören" när dom vill ut ur hagen och springa. Litet ämne för gospelkören kanske. Snäll och rara lyssnar med 1 öra när det är allvar.

Lots of Love - ? En byxbitare som jag pratar förstånd men allt som oftast, men minnet är kort En riktigt kul, pigg och glad filur.

Lots of Kisses - Julia. Försiktig buse som inte räds hinhåle.  Någon kallade henne "mördaren" för alla grejer hon får fatt på skall göras sönder och skakas ihjäl. Kassar skall släpas runt på och kartonger bitas på.

Söndag är en bloggdag men hinns det med en blogg nästa vecka kommer den sent eller kanske på måndag. På söndag skall om allt går som det skall de första valparna äntligen få åka hem till sina fina och kärleksfulla föralltidhem. Jag är så stolt och glad för alla väntande hem, känns så bra att veta att valparna har massor med kärlek som väntar på dem. Ser så mycket fram emot att få följa detta gänget på livets stig, hoppas få dela den med familjerna i form av små bilder och uppdateringar.

Ha det gott alla vänner därute. Var rädda om er. Skall ni som jag ut på vägarna, så kör försiktigt.

Å det där med julen, ta det med ro.

// Birgitta

Valparna är nu 6 veckor och har blivit riktigt stora.

Denna veckan händer det en hel del. Det är nu rädslorna utvecklas och valpen plötsligt kan bli helt oförklarligt rädd för något ljud den hört många gånger innan. Myeliniseringen är inte klar för signaler som rädsla förrän valpen är 6 ibland 7 veckor.  Nu måste man börja ha ett extra öga på valparna när dom r ute, för om dom plötsligt blir rädda ex för en fågel eller en vuxen hund. Dom springer alltid bort från en. En valp förstår inte att komma till matte eller husse om dom skräms dom bara flyr iväg. Risken är stor att dom lägger sig och trycker och inte vågar komma fram fast man finns alldeles nära.

Vid 6–7 veckors ålder är myeliniseringen avslutad, olika hållningsreflexer fungerar, man kan säga att koordinationen nästan är jämförbar med den vuxna hundens. Nu hoppar den, tar sats och springer samt målmedvetet går till saker.

Nu är valparna tydligare, har en dominerande attityd, underkastelse, en attityd som innebär inbjudan till lek, aggressionsdämpande signaler, kastar sig framåt med låg kroppsställning, i första hand med frambenen. Aggressivt beteende och speciellt slagsmål är svårt att skilja från lek i den här åldern. Valparna slårvarandra med tassen, bits och klättrar på varandras ryggar.

Jag känner några som önskar sig ett eget bollhav av tomten i år

Dom sover väldigt mycket och blir snabbt trötta, mitt i leken somnar dom och känner inte om dom ligger obekvämt eller om kompisen promenerar rakt över dem.

Nu äter valpen 3 mål mat om dagen + ett mellanmål med A-fil. Dom har en snäll mamma & mormor som gärna ger dom lite di emellanåt. Vatten skålen lapas det friskt i och sen badar dom fötterna. I onsdags avmaskades dem för 2a gången. Ingen har uppvisat mask angrepp men jag tar det säkra före det osäkra.

Klorna är klippta i denna veckan, dom växer fort och måste hållas efter regelbundet.

Nu har dom fått sitt första tuggben, ett kalvrevben smakar mumma. En morot funkar bra och är minst lika god, killar gott i tänderna när man tuggar på det.

Nu väntar en tid där man tydligt kan se att valpen luktar efter spår av sin tidigare avföring, den går ofta till samma plats och kissar och bajsar.

Världen utanför är så spännande och stor att dom bara vill ut. En hel del pipande blir det i valplådan, när dom inte får komma ut.

Ett härligt, nyfiket gäng som tar sig ann alla bekymmer med viftande svans och med en härlig glädje. Kommer ibland när man kallar och alltid när det är mat.

Nu är dom så fantastiskt roliga, helst vill man att alla skall stanna hemma i sitt föräldrahem. Men det omvärderas snabbt när man kommer upp på morgonen, och skall ta rätt på nattens vedermödor.

Nu väntar en vecka men mycket pyssel.

Under kommande vecka får det utkristallisera sig vem som skall bo var. Är väl ganska klar över flertalet, men vill se några dagars utveckling till innan jag bestämmer mig helt.

Hoppas du får en fin vecka och att vi ses i nästa blogg, som kanske inte blir söndag nästa vecka. Det hänger lite på hur många timmar dygnen har nästa veckan.

// Birgitta

Så glad att se dig igen här inne på min blogg.

Nu är valparna 5 veckor och mer vilda än tama.

Nu passerar dom ur präglingsperioden 3-5 v och går in vad man kallar flockprägligsperioden 4-12 v.

Flockpräglingsperioden är den perioden då den starkaste präglingen, sker för flocken. Därav en av anledningarna till att man hämtar hem valpen till sin nya flock vid 8 veckors ålder. Dvs det är en mycket gynnsam period för valpen att  lära känna sin nya flock och bli trygg i den. Livet blir lite enklare för valpen om lilla hjärnan är inställd på att känna in andra individer. Givetvis sker en prägling hela hundens liv, men den är naturligt störst mellan 4-12 veckor

Nu äter gånget lagad mat 3 ggr/dag och på riktig tallrik.  Försöker skaffa sig ett bordskick, som kan funka. Gå i maten är mer en rutin än en tillfällighet och att äta på syrrans portion en rättighet. Nu har dom fått en vattenskål i valphagen, lapa vatten, tvätta fötterna och gräva i skålen har blivit favoritsyssla.

Under v 5 börjar valpen ty sig till och förstå att den är en hund. Den söker kontakt med hundar och bryr sig mindre om människor, katter och andra levande varelser. Nu får vi människor börja "ta plats" och vänja valpen vid att knyta ann med oss. Egentid med alla valpar är jätteviktig denna veckan och framöver. Nu har vi en vecka på oss att knyta ann och vara, bara så där gulliga, intressanta och gosiga som vi kan. Under v 6 och början av v 7 utvecklas rädslor. Men det tar vi nästa vecka.

Leken börjar nu bli lite mer på allvar, dom börjar kampa så smått.

Nu börjar också det som kallas för bithämning, dom biter varandra i öronen, mjölktänderna är sylvassa, så den bitne skriker och bitaren släpper taget. Det är en viktig träning som lär valpen hur hårt den kan bita.

Nu börjar den också försvara sina saker, lägger tassen på leksaken den har så det blir svårt för kompisen att ta den, morrar när någon kommer för nära. Nu börjar dom likt den vuxna hunden, skaka leksakerna för att döda dem. Stjäl från kompisen.

Världen blir större och promenaderna längre. Under denna veckan skall dom få komma ut i trädgården lite längre stunder, om vädret tillåter.

Köket är stort och dom hittar på en massa bus med sina syskon, mormor och storasyrran.

Nu väntar en period när kroppsställningar testas. Svansviftningar, lekställningar osv... under leken provar valpen nu sig fram hur den med sin kropp skall signalera vad den vill och kan.

Under kommande vecka börjar tiken att så smått uppfostra valparna.  Nu är dom färdiga för att skolas in i vuxenlivet. Hanen hjälper från 5e veckan till att uppfostra och blir nu nyfiken på valparna. Scattis inget undantag, dom är ju hans fosterbarn.

Jag måste säga som ugglemor, "dom är fina dessa barnen". Är så nöjd med valparna och deras utveckling.

Nu är det väl hög tid att jag presenterar underverken.

Alla heter One Hands....

Lots of Love.

En tjej med humör som tar sig fram där hon vill.

Lots of Kisses

Gör skäl för sitt namn. Gillar att "döda" allt hon får tag i, skakar allt och busar för fullt.

Lots of Kindness. En sällskapsjuk, pussig liten tjej som inte vill sitta för långt bort.

Lots of Beauty Fick inte till en rättvis bild på henne för hon är verkligen en liten Beauty. På alla sätt. Sällskaplig, pussig och vill gärna komma ur valphagen.

Lots of Happiness. Glad tjej som gärna kampar med leksakerna. Sover för sig själv och kollar gärna läget.

Lots of Hugs. Just vad denna killen kommer att behöva, en riktig buse.

Lots of Speed. Mmm kan man nog säga.

Ja så här ser underverken ut, dom växer så det nästan syns, sköter sig med bravur på alla sätt och vis. Bajsar och kissar så vi har fullt upp Små barn är härliga barn, bäst och vackrast när dom sover.

Hoppas du hittat något kul att kika på och att får en härlig, spännande vecka.

Vi laddar för nya bus och äventyr.

// Birgitta

Hej, så roligt att du är här igen!

Nu har det rusat iväg 1 vecka till.

Det händer mycket i lådan. Nu har lådan fått flytta ut i köket till oss. Nu börjar resan att vänja sig vid vardagens ljud. Kastrullskrammel, diskmaskinsljudet, dammsugaren och alla andra konstiga ljud.

Från 4:e veckan är valpens förmåga att uttrycka sig fullt utvecklat. Nu skäller, gnäller, morrar den och kan skrika ordentligt om den kommer i kläm eller blir förbannad. Fram till 4 veckor är det mest gnäll om den tappar bort morsan eller känner sig lite bortkommen och hungrig.

Valpen rör sig fortfarande lite osäkert, men springer och klättrar på allt som kommer ivägen.

Undersöka saker och känna om dom är tuggbara. Som hos alla små barn skall allt in i munnen.

Mamma och mormor hjälps åt att hålla ett vakande öga på gänget.

Sover gör den fortfarande nästan 65% av dygnet men har nu börjat få den stora hundens sömnrytm. Dvs.. sover större delen av natten. Äter, kissar och busar på dagen. Sömnstunden på dagen är nu kortare, men fortfarande sover dom i hög med sina syskon.

När dom är vakna, provar dom alla nya sätt att kommunicera med sina syskon. Någon skäller, någon föredrar att morra, en tredje testar "bissingarna" just detta testande är en viktig del av socialiseringen. Man måste lära sig hur hårt man får bita innan kompisen, framtida matte/husse säger ifrån och hugger tillbaka. Ju tuffare syskon desto snabbare lär man sig att busa med tänderna är ok men inte bitas.

Mellan 3-5 veckors ålder dras valpen till allt levande, så nu är det roligt att lägga sig i lådan och bli undersökt. Vid ca 5 veckor avtar det intresset och dom börjar bli medvetna om sin ras, intresset övergår från allt till hundar. Men lite mer om det kommer nästa i veckas blogg.

Liza diar fortfarande sina valpar flitigt. Men nu nästan alltid stående. Tänker att det gör dom för att valpen skall få anstränga sig lite extra och hitta sin balans och benstyrka. Inget sker av en slump och det är ingen tillfällighet att nästan alla tikar gör lika utan att någon lärt dem.

Valparna äter nu mammas mjölk och lös mat = oxfärs, äggula och lite morot. Första måltiden en dröm, alla fattade direkt att oxfärs och äggula är en delikatess.

Alla växer och ökar fint i vikt. Dom väger nu alla runt 1.5 kg

Klorna är klippta för första gången. För att göra det så enkelt för valpen som möjligt, klipps klorna när sovklockan har ringt, så valpen sover gott, medans jag plockar med den. All hantering skall var skön och behaglig, inget trasslande.

Nu har valparna flyttat ut i köket, som jag redan nämnt.. Varför köket? Jo jag lägger stort värde i att valparna vänjer sig vid vardagens ljud, diskmaskinen, kastrullock som ramlar i golvet, smäll i lådor och skåp samt att vi springer fram och tillbaka titt som tätt. Att lära sig sova och slappna av fast det skramlar och händer saker är A & O i en Lagottos framtida liv.

Valplådan har också vuxit och blivit en stor tummelplats, nya sovställen hittas och kul leksaker som ligger ivägen. Allt till för att undersökas.

Eftersom sömnen fortfarande, är det dom mest sysslar med under dygnets timmar. Väljer vi att sova vidare, drömma med John Blund och hoppas att vi ses nästa vecka.

Ha en fin vecka och Tack för att du tog dig tid och kika in. 

// Birgitta 

Hej hopp igen.

Jag är så glad att du följer våran valpresa.

Nu är valparna 14 dagar gamla och har just nu passerat ut ur neonatala perioden.

Är nu på gång in i mellanperioden, dygn 14-21.

Dygn 12 bär frambenen upp hela hundens kroppsvikt. Från dygn 16 börjar bakbenen, om än darrigt och ostabilt, bära upp kroppen. Motoriken förbättras stegvis dag för dag och valpen blir mer och mer stabil. Nu finns inga hopdragningar, utsträckningar i ryggrad och ben kvar, det har blivit en jämvikt mellan sträckar och böjmuskulaturen. Lyckan är stor när man för första gången kan klia sig bakom örat alldeles själv.

Dag 14 är ögonen klara för att öppnas, en del öppnar dem aningen tidigare men det kan också dröja några extra dagar innan vissa individer öppnar sin. Även om ögonen är öppna ser inte valpen ordentligt, den kan lokalisera sina syskon och kan med synens hjälp ta sig till sin flock. Men om den kommer ut på en kant så kan den inte avgöra eller se höjdskillnaden.Nu får valparna lte mer ljus i valplådan. Tills nu har dom mesta tiden legat i mörker i sin konstgjorda lya. För första gången fick jag lite ångest när lillkillen kikade på mig genom sitt dimmiga öga, nu är dom ju stora. Vill vill ha dem kvar som dom är, små och helt underbara.

Vid 18 dygnet börjar valpen att ändra sitt ätbeteende, den börjar så smått att prova på hur det är att lapa.

Rootingreflexen avtar dag för dag, valpen använder bakbenen mer och mer för att förflytta sig framåt.

Dygn 21 händer en hel del med valpen, första tanden bryter igenom,det är en hörntand i överkäken som kommer först och nu börjar valpen vilja gnaga på saker. Valparna föds utan tänder, under denna perioden kommer dom fram en efter en. Valpar får 24 mjölktänder 14+14. När permanenttänderna kommer är dom 42 st till antalet.

Dygn 21 är luktnerven myelinisead och valpen kan börja lukta sig till saker. Nu kan valpen lokalisera sin flock med både ljud, lukt och syn impulser.

Myelin och myelinisering det var ett fasligt tjat om det. Men vad är myelin? Jo det är em cell som i huvudsak består av fett, protein och vatten. Som har den fantastiska egenskapen att den slingrar sig runt nervcellen och ökar ledningsförmågan för signalerna. En "naken" nervcell transporterar en signal med 1m/sek en färdig myeliniserad med 120m/sek.

Myelinet är beroende av B12-vitamin för att kunna fungera och utvecklas optimalt.

Sprittningsrelexen, dvs valpen spritter till vid häftiga ljud och rörelser i dess närhet, brukar utvecklas runt 21a dygnet, då i samband med att hörseln är mer utvecklad.

Bajsa och kissa behöver den ha hjälp med från mamma fram till slutet av denna perioden. Sedan är reflexen att tömma tarmen klar och valpen klarar att bajsa och kissa själv, utan stimulering. Men bajsen och kissen det kommer när och var som helst. Att styra "utskänkningen" kan för många individer ta väldigt lång tid. Den förmågan är långt ifrån klar när valpen flyttar till sitt föralltidhem.

Under denna perioden börjar valpen bli mer och mer vaken,. Mot slutet av perioden är den vaken upp till 35% av dygnets timmar. Resten av tiden består av sömn och vila.

Det här är en hund röntgad vid 14 dagars ålder. Vill så gärna att ni kikar och tar till er hur outvecklad valpen är i sin rörelseapparat. Visserligen ingen Lagotto utan en röntgenbild av en 14 dagar gammal valp av en ras som är byggd för snabbhet och höga farter. Men en valp är en valp är en valp.

Här ser man tydligt på röntgenplåten hur lite skelettet har mineraliserat sig. Bakknäna är "bara" nästintill osynligt brosk, höft och bäcken kan man bara ana var det skall finnas. Kikar man och funderar förstår man hur lite utvecklad valpen är och hur lång tid det kommer att ta innan den är klar. Samt hur viktigt det är att vi hjälper valpen att kunna bygga muskler som skall hålla leder på plats tills dem är stabila och utvecklade. Detta kommer ni höra mig tjata om flera gånger innan valparna är 1 år och klara för röntgen. Det kommer att dyka upp fler spännande bilder under resans lopp.

Nu har valpisarna fått sina namn, nu inväntar vi bara att SKK skall registrera dem. Sen får ni veta vem som är vem.

Hoppas du hittade något du tyckte om att läsa eller en bild du gillade. Jag blir glad om du lägger en kommentar eller gillar.

Ha en fin vecka, hörs snart igen.

Birgitta

Hej hopp.

Jag är så glad att just du, kikade in idag också. Hoppas du tycker dagens blogg är lite kul att läsa.

 Veckorna rusar iväg. Liza är påväg in i v8, dygn 50-57. Nu händer det en hel del i hennes mage. Idag är hon i dygn 49, så om 14-15 dagar kan vi kanske få se "knytten" Då vet vi vem som gömmer sig i den tjocka magen. Vi kallar henne numera för tjocksmock. Tyvärr inte en dagsfärsk bild, den är tagen i onsdags. Kommer att uppdatera bilder under måndag när jag är hemma vid datorn igen.

Ibland visar sig valpar väldigt tydligt. Undra jag vad detta är för knytt som ligger här och pockar på uppmärksamhet.

Får kanske ta en funderare på om jag inte ändå måste röntga tjejen. Tål att funderas på.

Hon är lte tröttare denna dräktigheten än tidigare. Dels för att hon är omföderska och dels för att hon faktiskt börjar bli i vuxen ålder.  Man ser i hennes ögon att det är viktiga saker pg. Hon får nu mat fler gånger om dagen käkar lite mindre portioner, det börjar bli lite trångt om saligheten.

I veckan skall Liza klippas kort. Jag klipper ner mina tikar i god tid innan valpning dels för att det inte blir så jobbigt för henne att stå på trimbordet. Det blir inte så varmt för henne, sista tiden i dräktigheten är dom ofta väldigt varma och flåsiga. Det är också varmt för dem att ligga i valplådan med valparna och om klipper jag i tid hinner pälsen också rätta till sig lite och stubben på magen bli lite mjuk.Sen är det lättare att hålla henne ren så hon inte drar in en massa onödigt till valplådan.

Liza följer teoriboken och har fått den klara fina flytningen som visar sig mellan v 4-5 under dräktigheten. Ibland kan man bli lite orolig (om man inte är medveten om flytningen) när tiken plötsligt börjar slicka sig, men det är lugnt hon sköter sin vardag hygien lite extra noga denna tiden.

 Det var det om mamma Liza, nu till valparna.

Fostren är nu så stora att vi kallar dom valpar.Livmodern är förhållandevis stor fortfarande och valparna kan fortfarande röra sig ganska så obehindrat. Valparna är i slutet på veckan ca 9-10 cm cm långa, och växer så man nästan kan se det.

Hon har nu gått upp 2,75 kg.

Valparna ligger fint i sina egna små fickor och som ett litet radband i hornet, några i vänstra hornet och några i högra.

Dygn 50, börjar fin behåringen komma, klorna är infärgade, hårda och färdigutvecklade. Huden börjar pigmenteras.

Ungefär såhär ser valpen ut när den är 55 dygn gammal. Nu ser den ut som en "riktig hund" men klarar inte livet utanför mammas mage ännu. Lungorna har flera dagar kvar innan dom kan koppla om från att andas fostervatten till att andas syre. Det kan ske så sent som dagen innan valpen föds. Kroppen är välproportionerad. Nu sker förbeningen av de sista benen i skallen, utvecklingen av ambolten (städet) i mellanörat och centrumets i virvlarna pågår under dessa dagar. Mjölktänderna är nu förkalkade och molarerna (permanenta tuggtänderna) ligger nu på sin plats och börjar förkalkas. Sköldkörteln är bildad och klar. Skelettet är långt ifrån färdigt när valpen föds utan tar hela valpens första år på sig att utvecklas klart. Men grunden och strukturerna är redan bildade.

Med lite tur, bra hörsel samt att valpen ligger rätt, kan man nu höra valparnas hjärtljud. Nu ligger valparnas hjärtslag på ca 200slag/minut. som du förstår knackar det lilla hjärtat på i en faslig takt. Hos den vuxna hunden ligger hjärtfrekvensen på 70-100 slag. Men hos den yngre hunden knackar det på lite snabbare. Man hör ljudet som ett litet tickande ljud.

Redan dygn 44 kände jag första valpen/valparna röra sig i magen. Lite tidigare denna gången än förra dräktigheten.

Denna veckan rinner mjölken till i juvret på tiken, det spänner och drar.  Lisa sitter nu lite bredbent för att få plats med sin mage. Magen växer i samma takt som min nyfikenhet, hur många gömmer det sig i magen? Kanske 2 eller kanske 4 eller kanske fler...

Professor Catharina Linde Forsberg på SLU har kikat på valpning och skriver såhär.

När valpar tiken?

Optimalt är om valparna föds runt 63 dygnet.

Tiken valpar 56-72a dygnet efter parning.

65+/- 1 dag från LH-peaken

63+/- 1 dag från ägglossning

60 +/- från optimal parningsdag, vid insemination ser vi ofta att dom valpar 60 dagar från inseminationen.

En annan faktor som studerades var dräktighetstidens längd.
– Vad vi kunde se var att antalet valpar spelar roll för hur länge tiken går dräktig. Varje valp mer än genomsnittet i rasen gav nämligen en förkortning av dräktighetstiden med 0.25 dygn och likaså gav varje valp färre än genomsnittet en förlängning med 0.25 dygn

Liza parades precis på rätt dygn det vet vi. Nu skall det bli spännande att se om Liza också läst Catharinas forskning.

Nu är det snart dax att bädda valplådan, så Liza hinner acceptera den och boa in sig under de 14 sista dagarna. Vi använder även denna gången också en toppenbra valplåda, från valpladan.se varför ändra ett vinnande koncept. Denna veckan skall jag kika över "nödvändiga" saker som jag bör ha hemma och i ordning dagen D. Lite calcium & kaliumblandning, märkband och några nya navelklämmor, för säkerhets skull, allt skall inhandlas från valpladan.se.

Tack för att jag fick låna din uppmärksamhet. Hoppas du hittade något kul att kika på.

I morgon startar en ny oanvänd vecka, den tar vi tag i och gör det bästa av.

För min del blir det att gå igenom bilder från en fantastisk fotoresa jag just nu är ute på. Väldigt kul att fota andra saker kanske sticker jag mellan med en liten blogg om denna resan.

Ha det gott och var rädd om dig.

// Birgitta