Inte så svårt att gissa. Jag har hund och kamera.

Vill inte städa, rensa i rabatten eller handla. Helst skulle jag vilja strejka från spisen men det håller ju inte riktigt.

Så det blev en fototur med Scatten.

Det är inte bara fotograferingen som roar mej, photoshop har blivit en rolig hobby det också.

Valde att utmana min kamerakunskap lite idag. Mörk hund mot vit bakgrund, lite trixigt.

Är sedan fotomodellen 9½ vecka, är det en utmaning, hitta skärpa och hinna skjuta av en bild, medans killen är stilla

Men har man en liten Scatt så är det inget bekymmer.

Han är makalöst vaksam på alla ljud och rörelser. Så här gäller det att vara rolig. Barnfotografering är barnfotografering.

// Birgitta

En händelser har fått mej att fundera lite över vänskap

Vänskap är något man så lätt slänger på soptippen så fort det går än emot.

Vi lever i värld som bygger mycket på, att du skall vara dej själv "närmast"

Klyschan du ser stickan i grannens öga men inte bjälken i ditt eget, blir mer och mer legaliserad i vårat samhälle.

Barn far illa, hundar blir slagna, äldre får ej den vård dom behöver. Skit kastas i sociala medier. Vilken värld skapar vi för våra barn och barnbarn, som vi alla, så fint säger att vi älskar över allt annat.

Om alla försökte städa framför egen dörr, så kanske vi kunde få till en liten nystart för ett trevligare samhälle.

 Dagens tanke blev ett "talande kort" Du kan själv välja vilken knut DU vill knyta upp. För mej är valet givet!

Jag skickar med, tanken från igår.

Till dej som reagerar negativt på det jag skriver. Titta dej i spegeln. Hoppas du ser bjälken.

// Birgitta

Måndag en av alla dessa härliga kamera dagar.

Mellan skurarna, passade jag på att förvalta ett förtroende, jag fick av en lycklig matte till 2 fina hundar.

Gillar resultatet, skall bli spännande att få höra vad "matte" tycker om det.

Det blev många kort, här kommer ett litet axplock.

Vaken som få!

Titta åt höger, titta åt vänster hur vill du ha det?

Skall jag ligga här bland alla smådjur?

Du och jag, kompis mot världen, åsså matte förstås.

Vacker som få!

Jag kan smyga jag, gör allt för en korv.

Tack för att jag fick fota dina fina hundar Jessica.

Gillar du vad du ser?

Skulle du vilja att jag fotar dina hundar? Ta gärna kontakt med mej.

Det gör du enklast genom att att lägga ett meddelande till mej. Kontakt länken hittar du högst upp på denna sidan.

// Birgitta

Gissa vad jag har gjort idag!

Mer än pussat på mitt älskade barnbarn.

Rätt pussat på min Scatt, och själv klart fotograferat. När jag tittade på korten i datorn slog det mej hur många uttryck en liten Lagotto kille kan ha i sina ögon.

Två grabbar som båda har "viktiga" saker att fokusera på. Båda är sakletare och sparar på allt som kan va bra att ha.

Vaaaa va händer bakom mej?

Varför dyker svalorna efter mitt ben?

Snälla, snälla jag kan väl få ha det, hittade det ju alldeles själv.

Jag hitta på  dumheter...... aldrig, måste "bara"

Underbara älskade lilla kille. Önskar det fanns "stopp å väx" man kunde mata dej med.

Å regnet det bara öser ner.

Jag blir ju våt om både blad och krona.

Regniga dagar är bra att ha dagar, man hinner vänta in själen.

// Birgitta

Så enkelt det är att vara med valp. Låt en petflaska stå på golvet så är dagen räddad. Den rullas ut och in genom dörren, den går bra att skälla på, den går bra att bita i inte visst jag att en vanlig petflaska kunde vara en sådan Skatt för en liten Scatt.

Idag har vi alla haft en slappar dag. Så jag unnade mej att leka lite med mina kort en stund.

Så olika ett och samma kort kan se ut bara genom att man mixtrar lite i Photoshop med dem.

Korten blir olika, det är samma urgulliga lilla kille på dem. Förundrades faktiskt idag över hur mycket det händer med en liten valp på bara 1½ vecka. Hur snabbt dom finner sig tillrätta, hur snabbt dom lär sig ljudet från mat skålen, hur snabbt dom fattar när något är bra, hur snabbt dom fattar när något är fel. Känner mig så previligierad som får uppleva denna utveckling med denna lilla Scatt.

Måste låta meddela herr Stenknäck att nu får du leta mat i naturen. Känns som om jag matat färdigt för i år.  Årets förbrukning 180 kg solroskärnor, 20 kg jordnötter, 10 kg hampa frö och ca 15 kg russin.

Det svider lite i hjärtat, när jag tänker på att slutar jag mata, kommer ni nog inte förrän till vårvintern igen. Jag kommer att sakna er så. Ju mer jag tänker desto större risk är det att jag sticker iväg och handlar en säck solroskärnor till. Varför in i hel... skall man va så svag för dessa små djur. Jag vet ju att dom klarar sig nu.

Nu skall jag mysa med barnbarnet, som jag också av förståliga skäl är MYCKET svag för. Just nu har han somnat i stora fotöljen, tröttnade på favorit filmen och nog lite mätt i magen efter middagen med efterföljande godispåse. Hjärtat smälter.

Nu sover Gubben, hundarna och barnbarnet, alla i stora rummet lyssnande på Tom & Jerry.

Smyger nog ut en stund med kameran, det regnar ett lätt regn ute och då brukar det finnas små, små droppar att fokusera på.

E inte livet underbart så säg?

Det skall va gött å leva....

Litet tillägg, det blev inga blomster foto. Scatt följde  med ut så jag ändrade snabbt fokus till honom i stället

// Birgitta

Trevlig midsommar till er alla.

För oss blev midsommar bättre än bäst.

Började morgonen med lite Midsommar foto, en trevlig vana.

En annan trevlig och faktiskt helt underbar tradition är att äta en mysig Midsommar lunch med mina goa flickor och deras fina familjer. En gåva som man inte nog kan värdesätta. I år blev det inte något dans kring Midsommar stången. En liten Scatt blev för trött och vi valde att åka hem med honom.

Under lunchen dök dagens fråga upp.

Varför heter det Majstång?

Ordet majstång har egentligen ingenting med månaden maj direkt att göra, utan kommer av verbet ”maja” som betyder ”att löva” eller ”att klä med gröna kvistar”. En majstång är alltså en stång klädd med gröna löv.

Då har man lärt sig något idag med 

Jag skall nog kunna skola Scatt i den ädla konsten att vara fotomodell. Precis som mina fantastiska flickor ligger han still när jag ber om det.

Jag är så stolt över mina flickor, som välkomnat lilla Scatt i familjen, dom är så noga med honom. Passar på honom så han inte kommer på villovägar. Stackars grabb hur känns det att ha 2 morsor som tjatar? Jag får det lite enkelt för dom talar om så fort han rör något han inte får eller går där han inte får gå. Sticker han olovandes ut under grinden larmar dom direkt. Skall bli så spännande att följa denna lilla filurs utveckling till stor kille.

Trött efter Midsommar firande, mätt efter middagen och nöjd att husse sitter still på altanen.

 Somnar våran lille Scatt och sover sin törnrosa sömn.

Önskar er alla en fantastisk Midsommar.

// Birgitta

Jag tuggar vidare på temat " min sista hållplats".

Han är en fantastisk liten individ, energisk, nyfiken och snabb.

Idag har blygseln släppt helt och han går för full maskin. Sen somnar han och sover lite där det passar.

Att 4 så små Lagotto ben kan springa så snabbt. Nu går det så fort in genom dörren att han missa dörrhålet då och då, rusar rakt in i dörrkarmen. Eller kanske är det vi som flyttar den för att jäklas med honom !

Han har klurat ut hur han putter upp grinden in till tvättstugan, där står ju katt lådan å det du det e mumma i den.

Den som tror att man kan göra NÅGOT annat än att passa valp dom första veckorna i ett hund liv. Glöm de, passar bra för jag vill ju ändå inte städa, diska, och tvätta.

Till på köpet får jag ligga på magen med min kamera så mycket jag vill.

Flickorna är vänliga, men kan väl inte säga att dom är överförtjusta över denna lilla marodör som biter och sliter i dem så fort dom visar sig.

Tjejerna var mycket nöjda när dom fick en go promenad i skogen alldeles själva med matte.

Jag är en kille och fotbollen är min. Don för person.

ja e en bebis, ja e en bebis, slänger mej på rygg så fort jag tror något är farligt.

Det är bra för då kan jag passa på och pussa valpmage.

Ja du e söt, ja lovar.

Å här sitter jag som en gammal tant på bussresa, med händerna på magen och väntar.

Väntar på att den där lille skall gå in så jag kan fortsätta fika.

Ja, ja jag skall gå in, "måste bara"  som Alfons Åberg sa.

Att köpa valp kan också innebära att man får nya vänner. Med på köpet av Scatt fick jag en fotointresserad uppfödare, som gärna bollar erfarenheter. Så roligt, så inspirerande med någon att prata foto med. Nu lägger vi upp foto med slutartider, bländare och allt vad det nu heter i kamera världen. Himla bra för nu måste jag ju komma ihåg hur jag tänkte när jag tog det och det kortet.

// Birgitta

Nu blir det mycket foto på familjens nykomling ett tag framöver, känner jag på mej.

Finns inget tacksammare än att fotografera valpar. Dom liksom bara är underbara.

Samtidigt ger det mej en möjlighet att lära mer om Photoshop. Idag har jag lärt lite nytt, hoppas jag kommer ihåg tills jag tycker jag har ett kort jag vill ändra så.

Korten på Scatt vill jag inte fixa så mycket med, han är så söt som han är.

Nyfiken, trygg, helt orädd för nya saker, så vill jag beskriva våran lilla kille.

Detvar så varmt i solen så under syrenen ville han ligga. Bara för mej att lägga mej i solen med kameran.

Ett rått oxben smakar mumma för en liten kille. Tog en stund innan han kom på att han skulle tugga på det, tålamodet tröt ganska kvickt.

Men visst smakade det gott, nu skall jag sakta och försiktigt skola över honom till bara färskt foder. 

Varma dagar och kalla nätter, måste vara det som gjort att vi har så mycket blommor pg. Hundkex står längs hela vägen och vajar lätt i vinden.

Jag vet inte vad denna blomma heter, bladen liknar lite pionens blad. Men vilken doft den sprider i skogen. Längs hela skogsvägen står den ca 50 cm hög och doftar helt makalöst gott.

Hoppas ni får en go lördag kväll och en fin söndag.

Själv skall jag använda söndagen till att planera, för en föreläsning vi skall ha i Lagottoklubben på tisdag. Baka lite och klura lite på hur vi skall lägga upp kvällen.

Min goda vän Helena skall lära oss Första hjälpen för hund.

// Birgitta

Nu kan jag avslöja vad mitt nästa stopp på resan.

Familjen har utökats med en liten brun Lagotto kille vid namn Scatten, fast husse kallar honom Putte.

Han är en busig, energisk och kaxig liten grabb. P-L har hälsat honom välkommen och "gillar" honom med visst förbehåll. Mea har tagit på sig mamma rollen, så jag får hålla dem isär, han blir lite för enveten på henne och hon säger inte ifrån, utan bara står där och undrar varför.

Att det är en kille behöver man inte fundera på.

Klurig blick, fundersamma ögon och bara helt underbar.

Kanske inte värdens snyggaste uppställning men det skall övas, jag lovar. Pernilla.

1:a daten med flickorna Lindström. Stora men snälla "tanter"

Att han tillhör vattenhundar finns inget tvivel om. Han rusade rakt ner i badbaljan.

Mea, som vi trodde skulle vara lite sur, tog på sig mamma rollen direkt. Hon lämnade inte honom på hela kvällen.

Katterna ett spännande inslag. Men var katten e katten.

Phhhu vad är nu detta?

Sur och trött efter att människan klippt mina klor.

Jag smälter. Han är inte skyldig till det avbitna hörnet. Det gjorde mina Borderterriervalpar engång för 25 år sedan. Ett kärt ärr på möblemanget. Skall nog köpa nya möbler den dagen vi inga hundar har. Med andra ord vi kommer aldrig att få nya möbler.

Mea underbara Mea. Jag fick en tår i ögat när jag hittade Mea och Scatten under bordet sovande tätt intill varandra.

Och om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där
jag aldrig ger dig
men du, jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag

Kvälls promenaden igår värmde mitt hjärta.

3 hundar, 4 katter, gubben & jag. I kväll skall kameran med så jag får en bild på det.

Nu skall gubben och jag äta lite gott dricka lite bubbel och fira 20 årig bröllopsdag. En bröllopsdag med lite smolk i familjebägaren. Inget ont som inte har något gott med sig.

// Birgitta

 Idag påminns jag om att livet faktiskt är en resa.

Ibland lite som att åka tåg eller buss.

Vissa stationer stiger man av på och hämtar lite nya kunskaper andra väljer man att susa förbi.

Jag föredrar att kliva av på de stationer som känns bra för mej. En del människor tycks slänga sig av vid alla hållplatser och utan reseplanering kasta sig in i trassel och tjafs.

Kanske börjar man bli vis av ålder eller som en del kanske väljer att se det "konflikträdsla" För mej har det ingen betydelse vilket.

Men ibland gör andras dumheter och ställningstagande mej lessen och nedstämd.

Har vi tid med tjafs? För mej är svaret givet. NEJ...

Jag tror jag vill att min resväg, skall se ut så här. Slät & jämn kantad av sommar blommor.

Varje dag en blomster resa. Varje dag förundras jag av humlans energi att finna mat och sprida glädje och nya förutsättningar för blomster liv.

Medresenärer på min resa, sedan 12 år tillbaka är mina 4 katter. Här Musse och Vitepissen.

Reskamrat nr 1, i alla lägen är  goa, glada och lite knasiga Pia-Lotta

Resekamrat nr 2, underbara lilla egensinniga Mea.

Denna lilla Tyskhare satt alldeles stilla mitt på fältet i nästan 40 minuter. Man undrar varför? Kanske sitter han bara och väntar in sin själ.

Ett mål på min resa, var att komma Stenknäcken nära. Idag känns det som om vi var överens om att fotografering var ok. Stenknäcken har inte visat sig på nästan 14 dagar, jag trodde dom hade dragit söder över redan. Men så plötsligt dyker dom upp igen.

Men det bästa av bästa är att nu är det 28 timmar kvar tills jag kliver av på en ny hållplats i mitt liv. Det skall bli så roligt och ser fram emot det så..

// Birgitta