Taj Mahal - en kärleks dröm.
Taj Mahal byggdes mellan år 1631 och 1652 ( själva mausoleumet stod klar 1638) till minne av Shah Jahans tredje fru, Mumtaz Mahal, som var en muslimsk-persisk prinsessa. Mumtaz Mahal dog i barnsäng, endast 36 år gammal, när hon födde parets fjortonde gemensamma barn. Vid hennens dödstillfälle var paret ute på en resa till Burhanpur där han var i färd med att krossa ett uppror. Mumtaz död tyngde mogulkejsaren mycket hårt och det sägs att allt hans hår och skägg blev helt vitt av sorgen. Innan Mumtaz Mahal dog fick hon kejsaren att lova fyra saker: För det första att han skulle bygga ett fantastiskt gravmonument, för det andra, att han aldrig skulle gifta sig igen, för det tredje, att han skulle vara snäll mot sina barn och för det fjärde, han skulle besöka graven på hennes dödsdag varje år. Men på grund av hans ohälsa och det faktum att han blev inlåst i husarrest av sin egen son och efterträdare av tronen, Aurangzeb, kunde han inte hålla det sista löftet.
Men han lämnade en fantastisk kärleksförklaring till eftervärlden att njuta av och bli betagna av.
Första anblicken av detta mytomspunna mausoleum, ja det är ett mausoleum inte ett pallats.
Det tog 22 år att färdigställa detta underverk. 20 000 arbetare behövdes för att utföra jobbet. 1000 elefanter användes för att frakta marmorn på plats.
Marmorn fraktades hela vägen från Makrana i Rajasthan.
Ädelstenarna och halvädelstenarna som användes för att dekorera med, inget är målat allt är inlagda ädelstenar.
Dessa hämtades från avlägsna regioner i Indien och från länder som Ceylon, Persien, Ryssland, Egypten och Afghanistan.
Alla blommor, rankor och dekor består av små, små detalerat slipade ädelstenar och halvädelstenar.
En metod som lever kvar och avvänds för att skapa dels lagningar till Taj Mahal och dels för att göra vackra prydnads och nytto saker. Såsom bord, skålar och muggar.
Ett mausoleum som gömmer en massa hemligheter och som det spinns ett nät om myter kring.
En av myterna är att det skulle byggas en exakt kopia fast i svart på andra sidan floden.
Men man har funnit att där planerades en vacker trädgård, där man kunde vara och njuta av den underbara gravplatsen för en älskad hustru. Under byggtiden dumpades svart, dvs missfärgad marmor på platsen..
Muren bryts av kupolförsedda lusthus, byggda i rödfärgad sandsten, (chattris) och små byggnader som kan ha varit utsiktsplatser eller vakttorn, såsom det så kallade Music Houss.
Den röda sandstenen kom från stenbrott från närliggande Sikri och området runt Dholpur.
Kupolen som är nära 35 meter hög vilar på en 7 meter hög trumma. Kupoltypen kallas ofta lökkupol efter sin lökliknande form.
Toppen av kupolen är formad som en lotusblomma varpå spiran är monterad.Spiran eller fialen var tidigare gjord i guld men är nu ersatt av en kopia i brons. Spiran har såväl persiska som hinduiska element.
I hörnen står 4 st 40 meter höga minareter som återigen uppvisar Taj Mahals strävan efter symmetri.
Tornen skapades som fungerande minareter, ett traditionellt inslag för moskéer, en plats där en muezzin kallar de islamiskt troende till bön. Varje minaret delas in i tre lika stora delar av två balkonger som rundar tornet. Längst upp finns ytterligare en balkong som kröns av en chattri som speglar de som finns på graven.
Chattrierna på minareten har också en lotusdesign krönt av en förgylld fial. Varje minaret konstruerades på så sätt att om de skulle rasa, skulle de göra det i riktning bort från graven. Alltså lutar dom lite från mausoleet.
Taj Mahal är som ett skådespel i vit marmor som skildrar det stora överflödet av en passerad era. Taj Mahal har en otrolig struktur och är monumentet som med hjälp av kärlek byggdes av Mogulkejsaren Shah Jahan och gavs till världen. Det står kvar som ett vittnesbörd om hans intensiva kärlek till sin hustru Mumtaz Mahal. En romans Shah Jahan visar för oss, med hjälp av marmor som blivit utsmyckat med ädelstenar och halvädelstenar
Livet går inte i repris, man behöver något vackert att spegla sig i.
Möta Taj Mahal i morgonljuset sätter minnen i själen. Bara det att vi var 19 personer som krälade omkring på marken för att hitta vår egen vinkel. Om det finns en enda vinkel som inte detta redan är fotat ur, så ville vi alla hitta den. Tror inte du behöver mycket fantasi för att höra skratten blandade med en viss vördnad för vad vi upplevde. Vet att någon tyckte jag var ivägen hur jag än satt eller kröp, hmmm kanske lite på djävelskap vem vet
Är man ute för att fota djur så är man. Vi var nog det enda gänget som riktade kamerorna mot träden och fåglarna. Men visst är det spännande att se hur dom bygger bo mitt i tumultet av människor. Mindre spännande var det att se vad dom bygger bo av. Gamla handskar, plastmuggar, påsar ja vad dom kommer över. Så mitt i denna historiska storhet finns det spår av vad vi i vårt årtionde håller på med. Lek med tanken att alla tog upp 1 papper om dagen och såg till att det hamnade där det skulle. Samt slutade med plastförpackingar då kanske, kanske framtidens fåglar slipper bygga bo med vårat skräp.
Parakiter fanns överallt.
Tror det var Mellanhägern (Ardea Intermedia) som fanns massor av i området. Att avsluta kvällen och stå , se hägrar flyga mot sina nattträd var en underbar upplevelse.
När vi sedan hittade natthotellet, och nästan trodde det var en magnolia i full blom då blev jag överrumplad.
Tänka att få se så många vita hägrar på en gång, här hemma får jag nästan hjärtklappning av att se en.
I min inre bild såg jag mig själv sitta på denna bänken. Men den var upptagen så ni får hålla tillgodo med en glad indisk man, i stället.
Därmed vinkar bloggen hej då till Taj Mahal, men mitt hjärta och min hjärna kommer att återvända ofta till denna kärleksfyllda plats.
Trots att det finns en massa "sanningar" om byggnationen, väljer jag att spara guidens kärleksfulla och stolta berättelse om detta vackra plats i mitt hjärta.
Å du, tack för att jag fick låna din tid en stund. Nu får du vänta till nästa söndag på att läsa ny blogg, men du, du är välkommen in och kika på denna och dom tidigare så ofta du vill. Gillar du vad du läser och ser är jag jätte glad om du ville klicka på gilla eller skriva en kommentar om det du läst och sett. Kanske hittar du faktafel och då är jag så glad om du påpekar det för mig. Både jag och Zoom fotoresor(tror jag) blir glada om det är fler som läser om vår fantastiska resa.
Nästa blogg kommer det nog lite djur, för dig som är mer intresserad av det än gravplatser och stadsmiljöer. Jag älskar inte streetfoto men skall bli bättre på det, jag lovar. Ni får stå ut så länge.
// Birgitta